Elevernas syn på könsskillnader när de söker arbete

Fråga 17. Spelar det någon roll vilket kön man har för att få jobb?

F. Tror du att det spelar någon roll att du är tjej för att få ett jobb? Kan du få vilket jobb du vill? S. Nej jag tror inte det. Jag tror fortfarande, alltså, man ser fortfarande lite ner på tjejer, att de inte orkar lika mycket och sådär. Men det gäller bara att man visar att man faktiskt kan saker och så. … Visst, samhället har gått framåt

jättemycket liksom. Men det är fortfarande kvar det här att, ja men, tjejer som byggarbetare. Hur många är det som är det? Inte många. Eller vad ska man säga, elektrikertjejer, det är inte heller många som är det. Men jag tror att det är för att ifrån början såg inte samhället tjejer och nu kanske det bara är ett fåtal som vågar och verkligen tar chansen när de får den, när det gäller något manligt arbete (Emma). Jag tror faktiskt att det är svårare att få in en tjej i ett varmkök. De blir oftast kallskänkor. F. Vad tror du att det beror på? S. Jag vet faktiskt inte. Jag har hört och känt i alla fall att tjejer kör kallisen och killar kör det varma.(Anders).

F. Tror du att det spelar någon roll om man är pojke eller flicka när man söker jobb? S. Jag tror inte det. Nej, det borde inte vara någon skillnad egentligen (Kalle).

Sammanfattning fråga 17. Könets betydelse för anställning.

Intervjupersonernas egna reflektioner när det gäller skillnader i möjlighet att få arbete beroende på kön är varierande. Emma förklarar de svårigheter hon tror att tjejer kan ha med att få en anställning i ett restaurangkök med att hon har uppmärksammat att det finns outtalade skillnader mellan könen. Hon har sett de finare restaurangernas ”flashiga” kockar och storkökens ”mattanter”.

Hon upplever att samhället har en stor del i denna uppdelning genom hur de ser på kvinnor. Enligt Emma måste en kvinna bevisa att hon klarar det ”manliga” arbetet.

Kalle har svårt att se att det skulle finnas några skillnader i

anställningsmöjligheter beroende på kön medan Anders funderade över den uppdelning som finns i ett restaurangkök, uppdelningen mellan varmkök och kallskänka. Han berättade att han upplevt stora

könsskillnader i den uppdelningen. Hans reflektioner om det är svårare för en tjej att få vilket arbete hon vill var att han tror at det är svårare för en tjej att få jobb i ett varmkök.

Liksom Emma har Anders lagt märke till att skillnader existerar men han har ingen förklaring på varför. Anders tror dock att även tjejer vill arbeta i restaurangkök. Han nämner att oftast tar tjejer kallkök, medan killarna tar det varma. Jag förstår detta som att båda könen upplever att det existerar en skillnad mellan vad de båda könen arbetar med. Emma försöker göra något åt situationen genom att, som hon säger, bevisa att hon kan. Medan jag tolkar Anders att han ser uppdelningen men inte upplever att han kan göra något åt den. Båda könen har klart och tydligt uppfattat att det finns en könsskillnad inom detta yrke. Ingen av dem har några entydiga svar på varför denna skillnad existerar.

Fråga 18. Har du sett att det finns en speciell dominans inom yrket?

F. Nu när du har varit på praktikplatser har du märkt att det är skillnad på hur många killar och tjejer det är som jobbar i kök? S. På den praktikplats jag har varit har det faktiskt varit fler tjejer än killar. F. Har du varit någonstans inom måltidsservice? S. Ja jag har varit i ett skolkök. F. Hur många killar och tjejer var det där? S. Det var faktiskt bara en kille som jobbade där.

F. Så det var lite skillnad där?. S. Ja. F. Varför är det så få män inom måltidsservice? S. Jag vet faktiskt inte. F. Är det finare att vara kock? S. Egentligen borde det inte vara det. Det är ju samma sak båda två (Kalle).

F. Du har ju varit runt bland flera praktikplatser nu? S. Ja. F. Hur har det varit med könsfördelningen i köken? Är det flest män som jobbar i kök? S. Ja det är det. F. Storhushållssidan då? S. Jag kommer inte ihåg hur det var på sjukhuset, men det var nog mest kvinnor. F. Vad tror du att det kan bero på? S. Jag vet faktiskt inte. Om det har med hur det var, liksom förr. Att man är fast i det med förr i tiden. Att man ska göra lite enklare mat. Det är svårt att veta. F. Vad menar du med att man ska göra lite enklare grejer? Är det att kvinnor ska hålla på med storhushåll? S. Ja jag tror nog att det känns så i alla fall. På sjukhuset var det mycket kvinnor då. Jag vet inte om de värnar om de äldre, nej jag vet inte. F. Lite av det gamla uttrycket ”mattant”? S. Ja precis (Anders).

F. Man kan ju undra varför män inte väljer storhushållsgrenen. För det hör ju till samma yrke ändå. S. Ja jag skulle inte heller välja den delen. F. Det beror på ditt intresse? S. Ja, men det måste ju nästan vara av intresse som de väljer också. Eller så är det för att de alltid har varit ”mattanter”. Den grejen liksom. Det ligger nog kvar tror jag (Emma).

Sammanfattning fråga 18. Dominansen inom yrket.

Kalle har noterat att det är skillnad mellan hur många det är av varje kön på arbetsplatserna. Jag förstår av Kalles svar på frågan om det är finare att vara kock att han är tveksam när han säger att ”det borde inte vara det”. En möjlig orsak till kvinnodominansen inom måltidsservice som nämndes av respondenterna kan vara gamla traditioner. Anders påpekar att det kan finnas någon form av ”att värna om de äldre” som skulle kunna vara en tänkbar orsak till antalet kvinnor som arbetar inom

måltidsserviceverksamheten.

Emma pekar på traditioner, något som ”alltid har varit” hon använder uttryck som ”mattant” för att påvisa detta. Det är för mig tydligt genom det Anders beskriver att han ser en manlig och en kvinnlig sida av yrket, även om han inte har några förklaringar till varför det är så. Jag finner det

intressant att unga människor på 18 år tar upp gamla traditioner som en tänkbar förklaring till existerande skillnader idag.

Fråga 19. Hur viktigt är det med blandade arbetslag?

F. Hur viktigt är det för dig att det finns båda könen på din arbetsplats? S. Jag tycker det är viktigt.

För man kan inte prata med, på killar kan man prata på ett sätt och med tjejerna på ett annat sätt.

Det behövs båda delarna i ett kök. Man kan prata mer känsliga delar med en tjej och det blir inte så med en kille (Anders).

F. Hur skulle det kännas att jobba på en restaurang och det inte finns en enda tjej? S. Ja jag tror inte att det skulle vara så jättejobbigt. Alltså, man anpassar sig ju. Det var ju så jag gjorde nu på praktiken. Det är faktiskt jättejobbigt i början men sen så anpassar man sig. Man kommer ju in till slut. Om man har rätt inställning så kommer man ju in i gänget sen (Emma).

Sammanfattning fråga 18. Blandade arbetslag.

Alla personer som deltagit i min studie är rörande överens om vikten av att vara ett blandat arbetslag på arbetsplatsen. Ingen vill arbeta i ett homogent arbetslag. Båda könen på arbetsplatsen ger enligt respondenterna bättre stämning i arbetslaget. Det upplevs som roligare och lättsammare att arbeta blandat. Det påpekas av Anders att stämningen i ett helt manligt arbetslag är hårdare. Medan han anser det lättare att prata om känsliga saker med en tjej.

Trots att de säger att de vill ha ett blandat arbetslag så har de, vid flera tillfällen, varit i kök där endast personer av ett kön arbetat. Detta har inte upplevts som ett problem. Emma beskriver sina upplevelser som jobbiga men inte olösliga, det inte är omöjligt att arbeta som ensam flicka bland bara manliga arbetskamrater.

Ändå hävdar hon att ett blandat arbetslag är viktigt. Jag uppfattar det som att hennes önskan är ett blandat arbetslag men hon vet att verkligheten kan se annorlunda ut.