Samtliga 30 elever som intervjuats berättar att de någon gång i undervisningen mött någon av de estetiska uttrycksformer som studien fokuserar på. Utifrån intervjuerna framgår det dock tydligt att eleverna har olika erfarenheter både när det kommer till hur de upplever att de arbetar med de estetiska uttrycksformerna i undervisningen samt i vilken utsträckning detta sker. Bild och musik är de uttrycksformer som eleverna berättar att de arbetar mest med i skolan medan teater och dans verkar vara mer sällsynt i undervisningen. Under intervjuerna fick eleverna beskriva om och i så fall även hur de arbetar med de nämnda estetiska uttrycksformerna i undervisningen.
Alla elever som ingår i studien berättar att de någon gång använt musik i undervisningen i svenska. Några elever beskriver att de sjunger flera gånger om dagen i klassrummet och att de använder och sjunger olika sånger utifrån det arbetsområde som de arbetar med just då. Andra elever berättar att de inte upplever att de använder musiken i lika stor utsträckning utan att de sjunger då och då i arbetet med svenska. När eleverna tillfrågades om vad de brukar sjunga på lektionerna framkommer det att alla undersökningsdeltagarna har erfarenhet av sånger om bokstäver och alfabetet:
… ibland sjunger vi om alfabetet så att man som lär sig och kommer ihåg. (Caroline)
Eleverna beskriver att sånger om alfabetet och bokstäver främst skett när de gått i förskoleklassen men även i början av årskurs 1. Några av eleverna berättar även att de leker med språket genom sånger i undervisningen i svenska. Elever från tre av klasserna berättar att de brukar sjunga sånger och läsa ramsor där de leker med olika ord och bland annat rimmar. Flera elever berättar även att de brukar sjunga sånger och läsa ramsor om grammatik:
24
Vi sjöng en sång där vi rimmade om djur. (Felicia)
Jaa precis, du kan få höra, den går så här ”En hund som heter Hugo som kan räkna upp till tjugo”. (Filip)
Eleverna berättar att de genom sånger och ramsor där de rimmar lärt sig vad som kännetecknar ett rim. De förklarar att de anser att sångerna hjälper dem att höra om någonting rimmar eller inte. Sångerna och ramsorna om grammatik hjälper eleverna att komma ihåg grammatiska regler. En av eleverna påstår att orsaken till detta är att de kan sjunga sången eller ramsan tyst för sig själv om de glömt någon av de grammatiska reglerna som de sjunger om i sången. Till skillnad från musik visade sig dans som sagt vara en av de uttrycksformer som undersökningsdeltagarna beskriver att de har minst erfarenhet av i skolan. De flesta eleverna berättar att de någon gång haft dans på gymnastiklektionerna och att de brukar dansa till sånger som de sjunger ibland. Enligt eleverna sker detta dock mest på lektionerna i engelska och inte när de har svenska. Några av eleverna berättar att de har dans en gång i veckan, detta var dock inte kopplat till något visst ämne. Eleverna beskriver att de har danspassen för att de ska lära sig olika danser, röra på sig och ha roligt. Ibland har de emellertid fått uppgifter under danslektionerna att de genom dansen ska gestalta exempelvis olika ord, saker eller känslor. Elever från tre av klasserna berättar att dansen endast kommit in i undervisningen när de arbetat med större projekt som, utifrån det eleverna berättat, varit ämnesöverskridande.
Drama är likväl som dans en av de uttrycksformer som eleverna upplever att de arbetar med minst i undervisningen. När eleverna tillfrågas om de brukar arbeta med drama i skolan berättar Adam, Aron och Anna att de hittills inte arbetat med drama i undervisningen:
Nää det tror jag inte. (Adam) Nope, inte ett dugg. (Aron)
Njää, vi har som inte jobbat med det på lektionerna men jag och en till har gjort en teater en gång på rasten… vi fick visa upp den sen på klassens timme. (Anna)
Sammantaget är det elever från två klasser som uttrycker att de hittills inte mött drama i undervisningen. Från en annan klass berättar eleverna att de arbetat med drama en gång i undervisningen när de gått i förskoleklass. De hade då arbetat med en sång om Klas Klättermus som de även gjorde en teater om efteråt. Övervägande delen av eleverna beskriver att de endast arbetat med drama enstaka gånger i undervisningen. Henrik beskriver att de en gång fått göra en teater tillsammans med elever från högstadiet.
Vi har fått göra teater om mobbning tillsammans med högstadieelever och då var det en som blev mobbad och så skulle några andra i klassen mobba den och gå förbi och vara dumma mot den. (Henrik)
Han berättar vidare att det var eleverna från högstadiet som skrivit manuset till teatern. Det var sedan eleverna från hans klass som genomförde dramatiseringarna. Detta skedde utifrån högstadieelevernas regi.
25
Enligt elevernas utsagor brukar drama, precis som dans, ingå i undervisningen när de arbetar med något större projekt. När eleverna blev ombedda att berätta om när de arbetat med drama i undervisningen berättar de att de ibland brukar göra en teater som avslutning på dessa projekt:
Vi har liksom såhär, på avslutningar av större projekt… vi brukar som när vi haft något större arbete eller så, så brukar vi som ibland göra en teater om det vi gjort. (David)
De större projekten är enligt eleverna något som pågår under en längre tidsperiod och de beskriver att projekten är ämnesöverskridande då de brukar arbeta med dem i flera ämnen. Gustav och Gabriella berättar att ett sådant projekt varit när de arbetat om Bronsåldern. I arbetet med Bronsåldern fick de bland annat skriva faktatexter för att sedan bygga upp en by med hus utifrån hur de såg ut på den tiden. Som avslutning på projektet fick de även göra en teater om bronsåldern.
När eleverna berättar om de olika uttrycksformerna blir det uppenbart att bild och skapande är det som eleverna upplever att de har mest erfarenhet av. Vissa elever beskriver att de i förskoleklassen och årskurs ett fått måla stora bokstäver med vattenfärg. Till dessa målningar fick de även rita någonting som började på respektive bokstav. Under intervjuerna berättar samtliga elever även att de brukar få rita bilder till det de skriver. Vissa gånger sker detta före eleverna skriver och andra gånger efter att de skrivit sin text. Eleverna berättar också att de brukar få rita bilder till texter som de antingen läst själva eller som läraren läst högt för klassen. När det kommer till vad eleverna får rita för bilder till texterna har alla eleverna liknande upplevelser. De berättar att de brukar få rita bilder av olika slag. Enligt eleverna får de ibland rita karaktärerna som beskrivs i texten och andra gånger får de rita viktiga händelser i texten. Några av eleverna berättar även att de själva, genom att rita, fått komma på avslutningen på en text. Eleverna från en klass beskriver att de just nu arbetar med en bok som de först läst själva och sedan fått uppläst av en lärare. De arbetar i grupper med att skapa tavlor utifrån denna bok. De beskriver att de tillsammans i grupperna fått samtala om vilka händelser som de tyckte var viktiga i boken. Utifrån dessa händelser bestämde de sedan i grupperna hur deras tavla skulle utformas. De bestämde även tillsammans vilka färger deras tavla skulle innehålla, vad som skulle vara i bakgrunden av tavlan och även hur arbetsfördelningen skulle se ut.
En skillnad som var framträdande mellan de olika klasserna utifrån intervjuerna var att många elever beskriver att de får arbeta mycket i grupp medan elever från vissa klasser arbetade mest enskilt med bildskapandet. Samtliga elever som upplever att de arbetar mest enskilt är eleverna från skolan med icke-estetisk profil. I intervjuerna med de elever som beskriver att de arbetar mycket i grupp går det i elevernas utsagor att urskilja att arbetet utgår från samarbete, kommunikation och interaktion mellan eleverna. Under en av intervjuerna beskriver eleverna om när de arbetade med ett arbetsområde som de kallade Mofflorna. Detta var, utifrån vad eleverna beskriver, ett ämnesöverskridande arbete om hållbar konsumtion, reklam, miljöpåverkan och återvinning. Eleverna beskriver att de fick brev från figurer som kallade sig för Mofflor. Eleverna fick tillsammans skriva brev till Mofflorna och utifrån dessa brevväxlingar skred arbetet sedan framåt. Harry beskriver att:
26
… när vi arbetat med stora projekt som när vi jobbade med Mofflorna då fick vi göra Mofflornas hem och egna Mofflor så som vi trodde att de såg ut. (Harry)
Vidare beskriver eleverna att de fick samtala om hur de trodde att Mofflorna såg ut och sedan skapa egna Mofflor utifrån detta. De samtalade även om den skogsdunge som Mofflorna sagt att de levde i. Efter dessa samtal byggde de tillsammans upp Mofflornas hem. Under arbetet med Mofflorna samtalades det även om reklamens påverkan. De fick då göra kollage med olika slags reklam som de tilltalades av för att sedan samtala om detta. I slutet av arbetet fick de också göra en tidningsdans om återvinning och eleverna berättar dessutom att de fått göra en teater om att rädda skogen. I denna teater agerade vissa elever växter och stenar ute i skogen medan andra elever skräpade ner genom att kasta sprayburkar.
Elever från en annan klass beskriver ytterligare ett större projekt. I detta projekt arbetade de om döden och eleverna berättar att de kallar projektet för Herr Muffin. Enligt eleverna började arbetet med att läraren läste boken Adjö, herr Muffin för eleverna. Denna bok handlade om marsvinet herr Muffin som var gammal och tänkte tillbaka på sitt liv. Boken slutar med att herr Muffin dör och eleverna berättar att den var väldigt sorglig. I arbetet fick eleverna rita bilder om herr Muffin och de fick även se en teater om herr Muffin. De berättar att de utifrån sina bilder, teatern och sina tidigare erfarenheter samtalade mycket om döden och de känslor som kan uppstå i samband med dödsfall.
Även Bella, Bo och Billy berättar om ett större projekt som de arbetat med. De beskriver att de tillsammans med parallellklasserna på skolan arbetat om känslor och gjort en kabaré. Eleverna tillfrågades om det är de som skrivit manuset till kabarén. Bella beskriver att de skrivit manuset tillsammans:
Aah alltså vi har gjort det, alla treorna här på skolan har gjort eller alltså hjälpt till att göra scenerna, alltså sin egen scen. (Bella)
Eleverna blev utifrån detta ombedda att utveckla hur det gått till när de skrivit manuset. Bo och Bella uttrycker att det gått till genom att:
Vi har… till exempel vi i vår grupp eller ja de andra grupperna har ju också gjort det, men vi har skrivit sagor… (Bo)
Ja vi skrev sagor, jag och Billy vi skrev vår lilla saga och sen blev vår saga till en sång som vi skulle sjunga. (Bella)
Enligt eleverna började arbetet alltså med att de skrev sagor om känslor. Dessa sagor skrev eleverna i par. Elevernas sagor blev sedan scener i deras kabaré och utgjorde därmed manuset för kabarén. Till sina scener fick eleverna rita och måla bilder som sedan visades i bakgrunden under föreställningen. Dessa bilder fungerade alltså som kulisser till kabarén. Eleverna beskriver också att sagorna omarbetades för att passa föreställningen. Sagorna blev omarbetade till teater, sånger eller danser. Kabarén avslutades med att alla elever sjöng och dansade tillsammans.
27
Överlag beskriver eleverna i studien att de är positivt inställda till de estetiska uttrycksformerna och vill arbeta ännu mer med dessa i undervisningen. Två av de elever som beskriver att de sjunger flera gånger om dagen upplever dock att de har nog mycket musik men ser gärna att de får arbeta mer med övriga uttrycksformer. Dans och drama vill alla elever arbeta mer med. Det är dock en elev som berättar att hon tycker att det är jobbigt med drama. Hon beskriver att hon tycker om att arbeta med drama men att hon är rädd att göra fel och göra bort sig. Som det nämnts tidigare berättar eleverna att bild är den uttrycksform som de arbetar mest med i undervisningen. Trots detta beskriver alla elever förutom en att de skulle vilja arbeta ännu mer med det eftersom de tycker att det bidrar till att göra undervisningen mer lustfylld. Det var emellertid en elev som beskriver att han inte tycker om att arbeta med bild:
Jag tycker ibland att det är uttråkande för vi gör som samma saker och jag är inte så bra på det så då blir det liksom ännu mer långtråkigt. (Filip)
Filip beskriver att han upplever att de inte får göra så mycket mer än att rita när de arbetar med bild. Eftersom de ofta får samma uppgifter och han inte tycker att han är bra på det så blir arbetet därför långtråkigt enligt honom.