Elevhälsan

Skolsköterskan har en viktig roll i att främja våra skolbarns hälsa och förebygga ohälsa.

Genom att använda sig av Dosseys (2008) helhetssyn för varje individ får skolsköterskan ett bra redskap i arbetet kring att främja skolbarns hälsa och förebygga ohälsa. Jag är en av de fyra enheter som bildar helheten i Dosseys Integrala Modell och för skolsköterskan kan denna del innebära att se varje skolbarn som en egen individ. Vid exempelvis hälsosamtalet, då fysisk aktivitet och kostvanor tas upp, kan det vara viktigt att försöka se skolbarnet ur detta perspektiv utanför gemenskapen i skolan eller med familjen. Skolbarns fysiska och psykiska hälsa hamnar under enheten det sett ur Dosseys (2008) perspektiv. Den psykiska hälsan kan vara svår att bedöma och förbigå men även här kan skolsköterskan ha god hjälp av Dosseys (2008) modell. Genom att ha den teoretiska modellen med sig i sitt arbete vid exempelvis upplägget av hälsosamtalet kan alla fyra delar i modellen lyftas fram. Den tredje enheten är omgivningen och här bör skolsköterskan se skolbarnet som en del i något större enligt

Dosseys (2008) modell. Omgivningen för skolbarnet är främst skolan där de tillbringar mycket av sin tid tillsammans med klasskamrater och personal på skolan. Den fjärde enheten vi innefattar skolbarnet tillsammans med familjen, kulturen eller yrkeskontext vilket i detta

fall kan innebära klasskamrater i skolan (Dossey, 2008). Med hjälp av de fyra enheterna i modellen kan skolsköterskan lättare se helheten hos skolbarnen vilket kan gynna deras hälsa och förebygga ohälsa. Helhetssynen blir särskilt viktig med hänsyn till den samvariation som finns mellan olika levnadsvanor.

Slutsats

Denna studies resultat visar bland annat att det är 1,4 gånger så vanligt att pojkar rapporterar att de har en hög fysisk aktivitet jämfört med flickor. Högt grönsaksintag har det starkaste sambandet med hög fysisk aktivitet. Det är 1,7 gånger så vanligt att skolbarn som rapporterar att de äter en större mängd grönsaker också rapporterar en hög fysisk aktivitet. Skolsköterskan bör vara medveten om dessa samband och på så sätt värna om mer tid att främja våra

skolbarns hälsa och förebygga ohälsa. Större delen av både pojkar och flickor är fysiskt aktiva enligt denna studie. Högt grönsaksintag har ökat lite något vid jämförelse mellan

Folkhälsoinstitutets enkätundersökningar 2005/06 och 2009/10. Detta fynd är positivt för skolbarnens hälsa och det är viktigt att skolsköterskan är medveten om fyndet och fortsätter sitt arbete med att gynna skolbarnens hälsa. Svenska skolbarns frukostvanor har inte

förändrats över tid utan de flesta äter frukost varje dag innan de går till skolan. Flickor har

29 dock sämre frukostvanor än pojkar enligt båda enkätundersökningarna. Större delen av

skolbarnen i båda enkätundersökningarna har föräldrar som arbetar vilket inte har förändrats över tid. Skolsköterskan har en viktig uppgift med att gynna svenska skolbarns hälsa och förebygga ohälsa genom att ha ett holistiskt förhållningssätt. Studien visade på samband mellan skolbarns självrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor och detta är en viktig del av helhetssynen som skolsköterskan bör ha när det gäller skolbarnens hälsa.

30

REFERENSER

Andersson I (2006) Epidemiologi för hälsovetare – en introduktion. 1:a uppl. Lund.

Studentlitteratur.

Backman J (2008) Rapporter och uppsatser. 2:a uppl. Lund. Studentlitteratur.

Brockman R, Jago R & Fox R (2010). The contribution of active play to the physical activity of primary school children. Preventive Medicin 51:144-147.

Brockman R, Jago R & Fox R (2011). Children´s active play: self-reported motivators, barriers and facilitators. BMC Public Health 11:461.

Caspersen C, Powell K, Christenson G (1985). Physical activity, exercise, and physical fitness: Definition and distinctions for health-related research. Public Health Reports 100:126-31.

Clausson E , Köhler L & Berg A(2008). Schoolchildren´s health as judged by Swedish school nurses a national survey. Scand J Public Health 36:690.

Djurfeldt G, Larsson R & Stjärnhagen O(2010). Statistisk verktygslåda-samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2:a uppl. Lund. Studentlitteratur.

Dossey B(2008). Theory of Integral Nursing. Advances in Nursing Sience 31, (1):E52-E73.

Dumith S, Gigante D, Domingues M & Kohl H (2011).Physical activity change during adolescence: a systematic review and a pooled analysis. International Journal of Epidemiology 40:685-698.

Ejlertsson G (2005) Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2:a uppl. Lund.

Studentlitteratur.

31 Feldt T, Kokko K, Kinnunen U & Pulkkinen L(2005). The role of Family Background School Success, and Career Orientation in the Development of Sense of Coherence. European

Psychologist. 10(4): 298-308.

Fischer C, Brug J, Tak N, Yngve A & Te Velde S(2011). Differences in fruit and vegetable intake and their determinants among 11-year-old schoolschildren between 2003 and 2009. Int J Behav Nutr Phys Act 22(8):141.

Florence M, Asbridge M & Veugelers P (2008). Diet Quality and Academic Performance.

Journal of School Health 78:209-215.

Fossum, B(red). (2007) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. 1:a uppl. Lund.

Studentlitteratur.

Hjärt-Lungfonden (2010) Vad innebär fysisk aktivitet? Hämtad 2012-03-17 från www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Livsstilsfaktorer/Fysisk-inaktivitet/Vad-innebar-fysisk-aktivitet/

Honisett S, Woolcock S, Porter C & Hughes I (2009).Developing an award program for children´s settings to support healthy eating and physical activity and reduce the risk of overweight and obesity.BMC Public Health 9:345.

Karademas E , Peppa N, Fotiou A & Kokkevi A(2008). Family, School and Health in

Children and Adolescents : Findings from the 2006 HBSC Study in Greece. Journal of Health Psychology 13:1012-1020.

Kral T, Whiteford L, Moonseong H & Myles F (2011). Effects of eating breakfast compared with skipping breakfast on ratings of appetite and intake at subsequent meals in 8- to 10- y-old children. Am J Clin Nutr 93:284-91.

Livsmedelsverket (2012a) Rekommendationer om fysisk aktivitet. Hämtad 2012-03-17 från

www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Rekommendationer-om-fysisk-aktivitet/

32 Livsmedelsverket (2012b) Matvanor och skolprestation. Hämtad 2012-03-22 från

www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/Matvanor-och-skolprestation/

Livsmedelsverket (2012c) Skolmåltider. Hämtad 2013-01-12 från

www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/

Magnusson M, Sjöberg A, Kjellgren K & Lissner L (2011). Childhood obesity and prevention in different socio-economic contexts. Preventive Medicine 53: 402-407.

Pedersen P, Meilstrup C, Holstein B & Rasmussen M (2012). Fruit and vegetable intake is assosiated with frequency of breakfast, lunch and eveningmeal: crosssectional study of 11-, 13- and 15-year-olds. International Journal of behavioral nutrition and physical activity 9:9.

Polith D & Beck C (2008) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 8:e uppl. Lippincott Williams & Wilkins.

Ray C, Roos E, Brug J, Behrendt I, Ehrenblad B, Yngve A & Te Velde S. Role of free school lunch in the associations betweenfamily- environmental factors and children´s fruit and vegetables intake in four European countries. Public Health Nutr 14:1-9.

Riksföreningen för skolsköterskor (2012) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård. Hämtad 2012-03-15från

www.skolskoterskor.se/kompetensbeskrivning/Kompetensbeskrivning_-_legitimerad_sjukskoterska_med_speci.pdf

Seabra A, Mendonca D, Maia J, Welk G, Brustad R, Fonseca A & Seabra A (2012). Gender, weight status and socioeconomic differences in psychosocial correlates of physical activityin schoolchildren. Journal of Science and Medicine in Sport JSAMS 776:7.

Skolverket (2011) Lagar och regler. Hämtad 2012-03-22 från www.skolverket.se/lagar-och-regler/2.3351/2.2253

33 Smith L, Sahlqvist S, Ogilvie D, Jones A, Griffin S & van Sluijs (2012). Is travel to non-school destinations associated with physical activity in primary non-school children? Preventive Medicine 54: 224-228.

Statens Folkhälsoinstitut (2010a) Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Hämtad 2012-03-14 från www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Svenska-skolbarns-halsovanor-200910-Grundrapport/

Statens Folkhälsoinstitut (2010b). Övergripande mål för folkhälsa. Hämtad 2013-01-12 från http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/

Statens Folkhälsoinstitut(2010c). Rekommendationer för fysisk aktivitet. Hämtad 2012-03-15 från www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer

Statens Folkhälsoinstitut (2010d) Barn och ungas hälsa. Hämtad 2012-03-15 från www.fhi.se/Vart-uppdrag/Barns-och-ungas-halsa/Skola/

Statens Folkhälsoinstitut (2010e) Barn och ungas uppväxtvillkor. Hämtad 2013-01-12 från

http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/3-Barns-och-ungas-uppvaxtvillkor/

Statens Folkhälsoinstitut (2011a). Skolbarns vanor inom fysisk aktivitet, tv-tittande och datoranvändning. Hämtad 2013-02-23 från

http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Skolbarns-halsovanor-inom-fysisk- aktivitet-tv-tittande-och-datoranvandning-Trender-och-sociala-skillnader-2001-2010-Ett-friskare-Sverige/

Statens Folkhälsoinstitutet(2011b) Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet ”Elevhälsoenkäten”. Hämtad 2013-02-24 från http://www.fhi.se/PageFiles/13146/A2011-14-Hogstadieelevers-halsa-och-levnadsvanor-Elevhalsoenkaten.pdf

34 Vetenskapsrådet, (2011). God forskningsed. Hämtad 2013-01-22 från

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Werner B & Bodin L(2007). Obesity in Swedish schoolchildren is increasing in Both Prevalence and Severity. Journal of Adolescent Health 41:536-543.

WHO (2010). Globala rekommendationer angående fysisk aktivitet ur ett hälsoperspektiv.

Hämtad 2012-12-21 från

http://whqlibdoc.who.int/publications/2010/9789241599979_eng.pdf

35 Bilaga I

Fråga nummer 8: Har din pappa ett arbete?

 Ja

 Nej

 Vet inte

 Har ingen pappa eller träffar honom inte

Fråga nummer 12: Har din mamma ett arbete?

 Ja

 Nej

 Vet inte

 Har ingen mamma eller träffar henne inte

Fråga nummer 19: Hur många dagar har du varit fysiskt aktiv sammanlagt minst 1 timme om dagen under de senaste 7 dagarna?

 0 dagar

 1 dag

 2 dagar

 3 dagar

 4 dagar

 5 dagar

 6 dagar

 7 dagar

Fråga nummer 20: Hur ofta äter du vanligtvis frukost(mer än ett glas mjölk eller juice)?

 Jag äter aldrig frukost på vardagar

 En dag i veckan

 Två dagar i veckan

 Tre dagar i veckan

 Fyra dagar i veckan

 Fem dagar i veckan

36 Fråga nummer 21: Hur många gånger i veckan äter du vanligtvis grönsaker?

 Aldrig

 Mindre än 1 gång i veckan

 1 gång i veckan

 2-4 dagar per vecka

 5-6 dagar per vecka

 Varje dag, 1 gång per dag

 Varje dag mer än 1 gång om dagen