6.2.1 EFFEKT AV MÖJLIGA FRAMTIDA KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) har redovisat ett par scenarier för hur nederbörd och avdunstning kan förväntas förändras under de närmaste 100 åren (Scenariokartor, 2002). De räknar med att nederbörden ökar med 20-40 % i norra Sverige inom hundra år. Samtidigt förväntas också avdunstningen att öka med 10-20 % under samma tid. Totalt fås alltså kanske en ökad avrinning på nästan 40 %, då avrinningen från början är betydligt mycket större än avdunstningen.
Om avrinningen förväntas öka med 40 % så kommer infiltrationen till grundvattnet att öka och medföra en viss höjning av grundvattennivåerna och av flödet genom förvaret och därmed ge ökad lakvattenbildning. Då den hydrauliska konduktiviteten avtar med djupet kommer den största ökningen av grundvattenflödet förmodligen komma att ske i ytligare berglager eller i jordlager med högre konduktivitet, som då kommer att vattenfyllas. Påverkan på djupare grundvattenflöden är svårare att uppskatta.Samtidigt kommer ytvattenavrinningen att öka markant och detta medför en större utspädning.
Frågan är om klimatets förändring de närmaste 100 åren ens är relevant med tanke på genombrottstiden för det förorenade grundvattnet på flera tusentals år (se avsnitt 4.4.3). Att förutspå klimatet så långt i framtiden är svårt och förknippat med stora osäkerheter, inom några tiotusentals år förväntas också en ny istid vilken skulle förändra klimatet radikalt.
Den högsta koncentrationen som räknats fram i dessa exempel är 2,8·10-5 µg/l för ett specifikt flöde av 0,3 l/m2,år vid Åkulla. Detta värde skulle behöva bli 200 gånger större för att över huvud taget nå detektionsgränsen vid mätning av bakgrundshalt i Stavträsket (5·10-3 µg/l) och 5 000 gånger större för att komma i storleksordning med gränsen som idag är satt för kvicksilverhalten i en ytvattentäkt. Att grundvattenflödet skulle öka så mycket på grund av klimatförändringar anses otroligt.
6.2.2 ANDRA FELKÄLLOR
Avrinningsområdesbestämningar: Ett dike är grävt för att leda vattnet från Kankbergs dagbrott samt länsvattnet till Gillervattnet i sydöst (kan ses i Figur 12). Detta dike är grävt uppe på Högkammen och pumpas vid väg 370 över en höjd för att sedan med självfall kunna rinna till Gillervattnet. Att detta dike finns i Stavträskets avrinningsområde gör bestämningen av avrinningsområdets area osäker. Frågan är huruvida diket har ett eget, smalt avrinnings-område, eller om diket snarare infiltrerar sitt vatten ner mot Stavträsket och därmed egentligen tillhör Stavträskets avrinningsområde. Den area som kan tillskrivas diket och därmed Gillervattnets avrinningsområde utgör cirka 10 % av Stavträskets avrinningsområde dock nedströms från den förväntade uppträngningsplatsen för det förorenade grundvattnet.
Läckage från djupförvaret: De grundvattenflöden som läcker genom djupförvaret är grovt uppskattade och utgör därför en stor felkälla. Hur mycket som faktiskt kommer att flöda genom och ut ur förvaret är svårt att avgöra innan förvaret är byggt.
Förvarets tekniska barriärer: På grund av svårigheten att modellera grundvattnets exakta rörelser genom berg, barriärer och avfall har hänsyn inte tagits till barriärernas funktion vid beräkning av grundvattenflödet genom förvaret. Med fungerande barriärer borde genomflödet sjunka markant, vilket leder till lägre koncentrationer i recipienterna och lägre totalt utsläpp av kvicksilver.
36
Istider och permafrost: Vilka effekter som en kommande istid och en eventuell permafrost skulle ge är inte behandlade i detta arbete.
Densitetsskillnader i grundvatten: Inte vid någon av beräkningarna, varken de som redovisas eller de som refereras till, tas hänsyn till densitetskillnader som kan finnas i grundvattnet. Det är speciellt i närheten av kust och hav där olika salthalter medför skillnader i densitet som densitetsskillnader skulle behöva beaktas. Densitetsskillnader kan påverka både flödesvägar och genombrottshastigheter.
Långt tidsperspektiv: Alla modeller ökar i osäkerhet ju längre tidsperspektiv som betraktas.
Under de närmaste 100 000 åren kommer vår berggrund till största del att påverkas av nedisningar med däremellan följande varma perioder. Under sådana skiftningar i klimatet förändras även vegetationen. Eftersom vegetationen har en inverkan på grundvattenbildningen utgör även det en osäkerhet. Recipienternas känslighet för kvicksilver kan också ändras under ett så långt tidsperspektiv. Även vilken sjö eller vattendrag som faktiskt blir premiärrecipient kan ändras.
Årstidsväxlingar: Beträffande flödet i recipienterna varierar detta med året, det gör däremot inte grundvattnets utflöde i recipienterna i samma utsträckning. Det kan innebära att det för närområdet kan förekomma mycket högre koncentrationer av föroreningen i premiär-recipienten vid vissa årstider, till exempel torra somrar eller strax innan snösmältningen. Även motsatsen gäller, att det blir lägre koncentrationer vid höga flöden i recipienten.
Förorenande ämnen: I detta arbete har hänsyn endast tagits till kvicksilver som förorenande ämne. Avfallen som ämnas deponeras i ett djupförvar är komplexa och innehåller flera olika ämnen som klassas som farliga. Några av dessa andra ämnen kan ha högre halter i utläckande lakvatten än vad kvicksilver har och därmed påverka recipienterna i högre grad.
7 S LUTSATSER
Viktiga parametrar för placeringen av ett djupförvar för kvicksilverhaltigt avfall är berggrundens genomsläpplighet och topografins undulation. För berggrundens genom-släpplighet är förekomsten av sprickzoner av störst betydelse, men inverkan har också bergarten eller bergarterna samt förvarsdjupet. Topografins undulation, om landskapet har stora höjdskillnader eller är flackt, spelar stor roll för grundvattnets transporthastighet och kan inverka på var ett från ett djupförvar förorenat grundvatten tränger upp till markytan. Det är därför viktigt att välja en lämplig lokalisering av ett djupförvar utifrån dessa parametrar.
Oavsett topografins undulation är det området i förvarets närhet, inom några kilometer, som kommer påverkas av det uppträngande, förorenade grundvattnet. Men inte i något av de två exempelfallen får det förorenade grundvattnet någon märkbar effekt på respektive recipient.
Utspädningen som sker vid uppträngning till markytan är minst flera hundra tusen gånger, vilket medför att tillskottskoncentrationen blir långt under bakgrundshalterna för respektive recipient.
Förutom att klimatförändringar är svåra att förutse, bedöms de inte påverka utsläppen från ett djupförvar för kvicksilverhaltigt avfall nämnvärt. Större effekt har då till exempel land-höjningen.
37
Påverkan av ett djupförvar på det lokala grundvattnet är i princip undvikligt oavsett lokalisering. Vid en inlandslokalisering kommer emellertid alltid det påverkade grundvattnet att få ett relativt begränsat utströmningsområde i terrängen vilket innebär en begränsad utspädningsmöjlighet och därmed en risk för alltför höga koncentrationer av de potentiellt skadliga ämnen i vattentäkter inom dessa utströmningsområden och kanske till och med i de ytvatten som berörs. Vid en kustlokalisering sker utströmningen i mer direkt anslutning till ytvattenrecipienten som generellt har en större tålighet än de små ytvattenrecipienter som gäller vid inlandslokalisering.
8 L ITTERATURFÖRTECKNING
Ahlbom, Kaj, Jan-Erik Andersson, Rune Nordqvist, Christer Ljunggren, Sven Tiren, och Clifford Voss. Fjällveden study site. Scope of activities and main results. 1991, TR-91-52, Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB.
Allan, Åsa. Berggrundsundersökningar på Rönnskär avseende djupt bergförvar. 2009, Bilaga BT4 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Luleå: Hifab AB.
Andersson, Johan, Anders Ström, Christer Svemar, Karl-Erik Almén, och Lars O Ericsson.
Vilka krav ställer djupförvaret på berget? 2000,. SKB-rapport R-00-15, Stockholm:
Svensk Kärnbränslehantering AB.
Antal, Ildikó, Lars Kristian Stølen, Martin Sundh, Bo Thunholm, och Magnus Åsman.
Översiktsstudie av Västerbottens län. 1998, R-98-38, Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB.
Bergab. Landhöjningen. 2010. PM, Bilaga CT5 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Berggeologiska Undersökningar AB.
Borell, Michael. Bolidens planer till följd av lagens krav på djupdeponering av
kvicksilveravfall – Lägesrapport, december 2007. 2007, Boliden: Bilaga 2 i SOU 2008:19.
Brandt, Nils, och Fredrik Gröndahl. Miljöeffekter. 2005, Stockholm: KTH, Industriell Ekologi.
Brink Bylund, Jenni. Karakterisering av grundvatten på Rönnskär - avseende djupt
bergförvar. 2010, Bilaga CT4 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Stockholm:
Hifab AB.
Brunnsarkivet, Sveriges Geologiska Undersökning. 2010,
http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/grundvatten/brunnar/brunns_arkiv.htm (använd den 12 december 2010).
Brydsten, Lars, och Jan Albertsson. ”Vid Botniasjöns strand.” HavsUtsikt 2009, (Havsmiljöinstitutet), 1/2009: 6-7.
Carlsson, Ulf T. ”Något om miljögifterna och fågelfaunan.” Sällskapets för Naturskydd Jubileumsskrift, 1975: 30-36.
Eniro, 2010. http://kartor.eniro.se (använd den 23 september 2010).
Ericsson, Lars O, Johan Holmén, och Ingvar Rhén. Storregional grundvattenmodellering - fördjupad analys av flödesförhållanden i östra Småland. 2006, R-06-64, Stockholm:
Svensk Kärnbränslehantering AB.
Forskningsrådsnämnden. Amalgam och hälsa - risker i ny belysning. 1998, Stockholm:
Rapport 98:22.
Holmén, Johan G, Martin Stigsson, Niko Marsic, och Björn Gylling. Modelling of
groundwater flow and flowpaths for a large regional domain in northeast Uppland.
2003, SKB-rapport R-03-24, Stockholm: Svensk Kärnbränslehantering AB.
Johansson, Kjell. ”Hur mycket kvicksilver tål skogsmark?” Markdagen, Rapport 92, 2006:
23-28.
38
Kemikalieinspektionen. ”Kvicksilver.” Kemikalieinspektionen. den 28 september 2009.
http://www.kemi.se/templates/Page____3320.aspx (använd den 14 september 2010).
Scenariokartor. SMHI 2002. http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/scenariokartor (använd den 17 december 2010).
Knutsson, Gert, och Carl-Olof Morfledt. Grundvatten teori & tillämpning. 2002, Stockholm:
AB Svensk Byggtjänst.
Lindeström, Lennart, Åsa Allan, Klara Eriksson, Caroline Lithner, och Charlotta Åström.
Miljökonsekvensbeskrivning. 2010, Bilaga CT till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Svensk MKB AB, Hifab AB.
Livsmedelsverket. Miljöföroreningar i fisk vid graviditet och amning. den 18 juni 2008.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Gravida/Miljofororeningar-i-fisk/ (använd den 04 februari 2009).
Loberg, Bengt. Geologi – Material, processer och Sveriges berggrund. 1973, Stockholm:
Bokförlaget Prisma.
Lundgren, Tom. Teknisk Beskrivning av Rönnskärsalternativet. 2010, Bilaga BT till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Linköping: Hifab AB.
Marklund, Per-Ivar. Djupförvar för processavfall - inverkan från jordbävningar. 2010, Bilaga CT8 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Boliden Mineral AB.
MJU, Miljö- och jordbruksutskottet. Betänkande 2000/01:MJU15 Kemikaliestrategi för Giftfri miljö. den 11 oktober 2000.
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&rm=2000/01&bet=MJU15 (använd den 11 december 2010).
Naturvårdsverket 1997a. ”Slutförvar av kvicksilver” 1997, Rapport 4752.
Naturvårdsverket 1997b. ”Utsläpp av kvicksilver från slutförvar” 1997, Rapport 4771.
Norran. ”Miljöfarliga transporter genom centrala stan.” Berörd pendlare. den 13 januari 2009.
http://norran.se/asikter/insandare/article231275.ece.
Nyström, Anders. Studie av gruvors och fyndigheters lämplighet som slutförvar av avfall (2008). 2008, Bilaga BT1 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Boliden Mineral AB.
Olofsson, Bo, Gunnar Jacks, Gert Knutsson, och Roger Thunvik. ”Grundvatten i hårt berg - en analys av kunskapsläget.” SOU 2001:35 (KASAM, Statens Råd för
Kärnavfallsfrågor), 2001: 113-189.
Rodhe, Allan, och Niclas Bockgård. ”Groundwater recharge in a hard rock aquifer: A conceptual model including surface-loading effects.” Journal of Hydrology, 2006:
389-401.
SFS, Svensk författningssamling. Avfallsförordningen (2001:1063). den 6 december 2001.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:1063 (använd den 11 december 2010).
Sjöberg, John. Rapport om förbehandling av avfall. 2010, Bilaga BT3 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Boliden Mineral AB.
SOU. ”Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg.” 2008, SOU 2008:19.
Sveriges Nationalatlas. Klimat, sjöar och vattendrag. 1995, Redigerad av Birgitta Raab och Haldo Vedin. Sveriges Nationalatlas Förlag.
Tóth, J. ”A theoretical analysis of groundwater flow in small drainage basins.” Journal of Geological Research, 1963: 4795-4812.
Vattenmyndigheten, Bottenviken. Sjöar och vattendrag. den 1 juli 2010.
http://www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/amnen/Bottenviken/Om+distriktet/Sjo ar_och_vattendrag.htm (använd den 17 december 2010).
Vestermark, Leif, och Bo-Göran Persson. Metallers förekomst i Bolidenområdets vattenmiljöer. 2007, Skellefteå kommun: Bygg- och miljökontoret, 2007/1.
39
Wladis, David, Patrik Jönsson, och Thomas Wallroth. Regional characterization of hydraulic properties of rock using well test data. 1997, TR-97-29, Stockholm: Svensk
Kärnbränslehantering AB.
Wladis, David 2008a. Regional numerisk modellering. 2008, Bolidens egendom, Göteborg:
Mark & Miljö.
Wladis, David 2008b. Utvärdering av hydrauliska tester i bergborrade brunnar och kärnborrhål i Åkulla. 2008, Bolidens egendom, Göteborg: Mark & Miljö.
Wladis, David 2009a. PM Hydrogeologi - Kankbergsgruvan. 2009, Bilaga B14 till
tillståndsansökan för återupptagen drift i Kankbergsgruvan, Göteborg: Mark & Miljö.
Wladis, David 2009b. Vattenförlustmätningar i kärnborrhål, Rönnskärsverken - utvärdering och analys. 2009, Bilaga CT2 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Göteborg:
Mark & Miljö.
Wladis, David 2010a. Hydrogeologiska förhållanden vid Rönnskär - sammanfattning av utförda undersökningar. 2010, Bilaga CT3 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Göteborg: Mark & Miljö.
Wladis, David 2010b. Landhöjningens effekter på grundvattenströmning kring ett planerat djupt bergförvar. 2010, Bilaga CT6 till tilläggsansökan med mål nr M 1012-09, Göteborg: Mark & Miljö.