Att uppleva emotionellt stöd är hälsofrämjande och kan bidra till en känsla av gemenskap, vara en indikator till att en individ får hjälp vid behov och att hen känner sig trygg.
Emotionellt stöd mäts i elevhälsoenkäten genom att eleven får besvara de tre frågorna:
Hur nöjd är du vanligtvis med ditt förhållande till din familj?
Jag har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för mig.
Jag har någon kompis att prata med om det som är viktigt för mig.
59 Resultaten för Överkalix presenteras inte för period 2 pga. låg andel respondenter, <50.
92 Figur 81.
Figur 81 visar hur länets elever svarat på frågan om hur nöjda de är med sitt förhållande till sin familj.
Resultaten är presenterade i procentandel, fördelat på kön och årskurs, som ett medeltal för de senaste två läsåren. Figuren visar att majoriteten av länets elever är mycket nöjda med relationen till sin familj, samt att andelen som är mycket nöjd med sitt förhållande minskar successivt med stigande årskurs medan andelarna som svarar att de är nöjd och varken nöjd eller missnöjd ökar. Figuren pekar mot att det är större skillnad mellan årskurserna i gruppen flickor än i gruppen pojkar. Resultaten för läsår 2018/19 visar att i årskurs fyra svarar 95 procent av eleverna (oberoende av kön) att de var nöjd eller mycket nöjd med sitt förhållande med sin familj, i årskurs sju 89 procent av flickorna och 95 procent av pojkarna, och i gymnasiets första år 86 procent av flickorna och 91 procent av pojkarna.
Sett till elever som svarat att de är missnöjd eller mycket missnöjd med förhållandet till familjen svarar 0.6 procent av flickorna och 1.4 procent av pojkarna i årskurs fyra detta. I årskurs sju är motsvarande siffror 2.2 procent för flickor och 0.7 procent för pojkar, och i gymnasiets första år 3.5 procent respektive 2.4 procent.
93 Figur 82.
Figur 82 visar spridningen mellan kommuner, samt mellan årkurser inom respektive kommun, i andelen elever som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med sin relation till sin familj. Resultaten är presenterade som ett medeltal för de två senaste läsåren.60 Figuren visar att majoriteten av eleverna upplever sig nöjda/mycket nöjda med sin relation till familjen, gällande alla tre årskurser i samtliga redovisade kommuner. De flesta kommuner har, i enlighet med länsgenomsnittet, en successiv minskning i andel elever som är nöjda med familjerelationen med stigande årskurs. Undantagen är Älvsbyn, Arvidsjaur och Jokkmokk. Högst andel nöjda elever i årskurs fyra finns i Övertorneå, i årskurs sju i Jokkmokk, samt i årskurs ett i gymnasiet i Älvsbyn. Störst skillnad mellan årskurser finns i
Arvidsjaur (mellan årskurs sju och första året i gymnasiet).
60 Kommunerna Arjeplog och Överkalix presenteras inte pga. låg andel respondenter, <50. För kommunerna Jokkmokk och Övertorneå presenteras inte de årskurserna med låg andel respondenter, <50.
94 Figur 83.
Figur 83 visar andelen elever i länet som uppger att de har någon kompis att prata med om det som är viktigt, fördelat på kön och årskurs, presenterat över tid. Figuren visar att majoriteten av länets elever har någon kompis att prata med om viktiga saker.61 Även att inga tydliga skillnader mellan årskurserna framträder i gruppen flickor men att det däremot pekar mot att det är vanligare att ha en kompis att prata med i årskurs sju och i första året i gymnasiet än i årskurs fyra i gruppen pojkar.
Detta innebär även att könsskillnaderna verkar vara störst i årskurs fyra, sett över tid. Resultaten pekar mot att oberoende läsår och årskurs är det vanligare bland flickor än pojkar att ha någon kompis att prata med om viktiga saker. Resultaten för läsår 2018/19 visar att i årskurs fyra svarar 95 procent av flickorna och 90 procent av pojkarna att de har en kompis att prata med. I årskurs sju svarar 96 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna att de har det och motsvarande siffror för elever i gymnasiets första år är 97 procent respektive 93 procent. Nationella undersökningar visar liknande resultat, nämligen att det är något vanligare bland flickor att ha vänner att prata med samt att skillnader mellan åldersgrupper inte finns i gruppen flickor men att det i gruppen pojkar är vanligare att ha nära vänner att prata med i äldre årskurser än i yngre [3].
61 Resultaten presenterar andelar efter det att svaret Vet ej/Ej svar har registrerats som bortfall. Det är dock värt att nämna att en relativt stor andel elever svarade detta. Analyser är dock svårt att dra eftersom vet ej och ej svar är sammansatt som ett och samma
svarsalternativ.
95 Figur 84.
Figur 84 visar spridningen mellan kommuner, samt mellan årkurser och perioder inom respektive kommun för andelen elever som har någon kompis att prata med om det som är viktigt.62 Det är små skillnader mellan perioderna i de olika årskurserna i länets kommuner.
Figur 85.
62 Resultaten för Överkalix presenteras inte för period 2 i årskurs fyra och sju och varken för period 1 eller två i årskurs ett i gymnasiet pga.
låg andel respondenter, <50.
96 Figur 85 visar andelen elever i länet som uppger att de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt, fördelat på kön och årskurs, presenterat över tid. Figuren visar att majoriteten av länets elever har någon vuxen att prata med om viktiga saker.63 Och att sett över tid finns tendensen att andelen minskar med stigande årskurs, främst i gruppen flickor, samt att eventuella könsskillnader är marginella. Resultaten för läsåret 2018/19 visar att hela 98 procent av eleverna som svarat på enkäten har en vuxen att prata med (oavsett kön). I årskurs sju svarar 96 procent av flickorna och 98 procent av pojkarna att de har en vuxen att prata med och i gymnasiets första år svarar 94 procent att de har det (oavsett kön). Resultaten är relativt stabila över tid. Den gradvisa minskningen i takt med ökad ålder syns även i nationella siffror [3]. Data från de senaste sex läsåren visar att det finns statistiskt signifikant samband mellan självskattad hälsa och att ha en vuxen eller kompis att prata med. Resultaten visar att det är ökad risk att skatta sin hälsa som låg om en inte har en vuxen/kompis att prata med, oavsett årskurs, se Figur 87 och 88 nedan.
Figur 86.
Figur 86 visar spridningen mellan kommuner, samt mellan årkurser och perioder inom respektive kommun för andelen elever som har någon vuxen att prata med om det som är viktigt.64 Det är små skillnader mellan perioderna i de olika årskurserna i länets kommuner, störst skillnad har Övertorneå för årskurs sju där det skett en relativt stor ökning i andelen elever som har någon vuxen att prata med.
63 Resultaten presenterar andelar efter det att svaret Vet ej/Ej svar har registrerats som bortfall. Det är dock värt att nämna att en relativt stor andel elever svarade detta. Analyser är dock svårt att dra eftersom vet ej och ej svar är sammansatt som ett och samma
svarsalternativ.
64 Överkalix kommun presenteras inte för gymnasiet eller period 2 pga. låg andel respondenter, <50.
97 Figur 87. Självskattad hälsa visas på x-axeln, att ha en vuxen att prata med visas på y-axeln.
Figur 88. Självskattad hälsa visas på x-axeln, att ha en kompis att prata med visas på y-axeln.
98