I detta kapitel presenteras data och information som forskarna samlat in från företaget. Detta genom observationer och intervjuer.
4.1 Företaget
Eksjöhus AB är familjeägt och har verkat på trähusmarknaden sedan 1944.
Produktionen sker på deras anläggningar i Eksjö och Sävsjö. Företaget är en del av koncernen LindholmsGruppen AB, som även äger ett sågverk. LindholmsGruppen AB ägs av Anders Lindholm, och omsätter kring 700 miljoner kronor per år med sina cirka 200 anställda. Koncernen har nyligen tagit beslut om att uppföra en anläggning för tillverkning av volymhus i Eksjö.
Koncernen har nyligen köpt upp Sävsjö Trähus AB, vilka har sin
produktionsanläggning belägen i Sävsjö några mil från Eksjö. Det har ägnats tid till att ställa om delar av produktionen för att kunna tillverka Eksjöhus, och när samtliga sålda Sävsjöhus är tillverkade kommer anläggningen omarbetas ytterligare för att anpassas till Eksjöhus tillverkning. Att öka kapaciteten på anläggningen står även på agendan.
På fabriken i Sävsjö arbetar 19 personer ute i produktionen. I anslutning till denna finns en kontorsavdelning där arkitekter och diverse administrativ personal arbetar. Produktionschefen Fredrik Klaesson har hand om produktionsplanering och viss truckkörning. Han berättar att det är av stor vikt att de anställda i produktionen har goda kunskaper inom snickeri, och kan arbeta självständigt och lösningsinriktat utifrån detta.
Klimatet ute i produktionen präglas av gemenskap. Man hjälper varandra mellan stationerna, och har en god ton mot varandra. Det finns en vilja och önskan om att utveckla och förändra produktionsförhållandena bland de anställda. Flera av dem arbetar på sin fritid med förbättringsåtgärder och mindre studier för att styrka behovet av effektivisering. Författarna av denna studie har bemötts med öppenhet från de anställda i produktionen, och de har tilldelats den information de frågat efter.
4.2 Produktionen
Här beskriver författarna produktionen på fabriken i Sävsjö. Nedan finns en förenklad bild av hur produktionen ser ut, och de olika vägarna materialen och operatörerna tar. Detta för att läsaren skall få en enkel överblick över produktionen. Se även bilaga 1Karta över produktionsanläggningen. Efter denna bild kommer en förteckning över hur lång tid och hur många steg som krävs för de olika vägarna. Se även bilaga 5. Bilder från produktionen.
4.2.1 Stödfunktioner
Nedan görs en genomgång av de olika stödfunktioner som behövs för att processerna ska kunna fortlöpa.
Truckförarens arbetsuppgift är att förse produktionen med material såsom isolering, fönster och reglar som ej behöver förkapas. Föraren servar även de båda
pendelkaparna och plattsågen med allt material de behöver. Enligt många av operatörerna får samtliga stationer och maskiner vänta mellan en timme och flera dagar på material. Ingen av de operatörer vi talat med kan se någon anledning till dessa fördröjningar i materialtillförseln. Det finns flera lagerbyggnader runtomkring själva produktionsanläggningen. Här hämtar truckföraren materialet, se figur nedan över vägarna.
Figur 8. Truckens rörelser utanför produktionsanläggningen
Vid den automatiserade pendelkapen kapas regelverk till väggar och fönster. En tillhörande hakmaskin är även placerad i anslutning till pendelkapen. Denna används till en del av reglarna. De kapade brädorna läggs på vagnar i ordning, med en vagn för varje hus. Fönstertillverkningen får en egen vagn med ovisst antal reglar på. Denna pendelkap är automatiserad såtillvida att operatören skriver in måttangivelser i en dator. Sedan ställer kapen själv in sig så att rätt längd kapas. Det finns även flera säkerhetsåtgärder på den, till exempel att man måste hålla båda händerna på knappar för att kapen skall starta.
Med den enklare pendelkapen kapas panel till tredje stationen. Panelen läggs på en vagn med material för en vägg åt gången.
4.2.2 Spikbänk 1
Figur 9. Processteg spikbänk 1
På denna station arbetar två operatörer på vars en långsida om bänken. Väggen byggs med insidan uppåt, och följande delprocesser sker här:
1. Regelverk
Först görs ett ramverk av reglar med dimensionen 195. Efter detta mäter operatörerna ut var fönster, dörrar och reglar skall placeras. Sedan hämtas förreglade fönster och dörrar från pall och läggs på plats. Vidare läggs reglar ut och sedan spikar man fast allt i ramverket. En operatör borrar hål för lastöglor som skall användas när väggen senare lyfts, och trär i dessa.
2. Isolering
Operatörerna mäter ut bredden som behövs för isoleringen. De har ingen utarbetad arbetsuppdelning, utan den som hinner går och skär isoleringen i en bandsåg. Denna läggs sedan i väggen mellan reglarna. Vissa delar skärs för hand med en isolerkniv, då man mäter ut isoleringen på plats för dessa bitar. I överkant av väggen placeras en bärlina (regel). Detta görs efter att isoleringen blivit utlagd, varför operatörerna behöver ta bort en del av isoleringen där bärlinan skall placeras.
3. Plast
En av operatörerna hämtar en rulle med plast. Sedan hjälps båda operatörerna åt att täcka väggen med plasten, och häftar därefter fast den i regelverket.
4. Regling
Efter att plasten är lagd reglar man uppe på denna, nu med reglar med dimensionen 45.
Denna isolering är tunnare än i delprocess två, eftersom reglarnas dimension är mindre. Operatörerna mäter och skär ut all isolering på plats på väggen, och trycker sedan i den mellan reglarna.
6. OSB
Operatörerna lägger ut de färdigkapade OSB-skivorna på väggen, och spikar sedan fast dem.
7. Förflyttning
De båda operatörerna hjälps åt att rulla väggen till vändstationen.
4.2.3 Spikbänk 2
Figur 10. Processteg spikbänk 2
På spikbänk två arbetar två operatörer likt spikbänk ett på varsin långsida. Här är tack vare vändningen väggens utsida uppåt.
1. Vändning
När väggen kommer från spikbänk ett rullas den upp på en spikbänk som kan tilta hela väggen. Mitt över denna finns ytterligare en sådan tiltbänk, och genom att dessa två möts kan väggen vändas.
2. Isolering
Operatörerna ser här till att isoleringen som blivit nedtryckt i första spikbänken ligger jämnt. Detta görs med isolerkniv och handgripligen.
3. Vindpapp
En av operatörerna hämtar en rulle med vindpapp, och båda operatörerna hjälps sedan åt att rulla ut denna över väggen. Efter detta häftas vindpappen fast och man skär ut hål för fönster och dörrar, och lastöglor.
4. Regling
Operatörerna lägger ut reglar på rätt plats, och spikar sedan fast dessa. 5. Plåt
I denna delprocess sker flera saker parallellt och utan specifik ordningsföljd. Man arbetar här med att foga runt fönster och dörrar, och sätta smygar och plåt. 6. Förflyttning
När arbetet är klart på denna spikbänk hjälps operatörerna åt att putta väggen till sista stationen.
4.2.4 Spikbänk 3
Figur 11. Processteg spikbänk 3
Spikbänk tre är den sista stationen i produktionen. Även här arbetar två operatörer på vars en långsida av spikbänken.
1. Panel
Operatörerna lägger ut panelen på väggen. Runt plåt för fönster och dörrar behöver de mäta, för att sedan kapa och vidare använda sticksåg, för att kunna lägga panelen. När all panel ligger som den ska spikar operatörerna fast denna. De använder sig utav en stålbalk som linjal, för att få en rakare linje på spikskallarna. Man avslutar denna delprocess med att gå med hammare och slå ner spikhuvuden som sticker upp för långt.
2. Foder
När operatörerna sätter fast foder för fönster och dörrar mäter de så att de hamnar centrerat. Sedan spikas fodret fast.
Operatörerna fogar kring plåt och i eventuella sprickor i panelen. 4. Emballage
För att skydda väggen när den står lastad på en vagn tillsammans med övriga väggar, sätter man dit distanser i form av reglar på några ställen på panelen. De reglar som används hämtas vid pendelkapen, och sågas sedan vid bandsågen.
5. Lastning
När väggen är färdig använder man sig av en travers för att lyfta på den på en vagn. Den tredje spikbänken är även denna tiltbar. Samtidigt som man lyfter väggen i lastöglorna tiltar man bänken. När väggen väl står upprätt lyfts den från spikbänken och operatörerna hjälps åt att parera den fram till vagnen. Väl på vagnen sätts två kättingar om överkanten av väggen med skruvar, för att hålla fast väggen.
4.2.5 Fönstermontering
Figur 12. Processteg fönstermontering
På fönstermonteringen arbetar en operatör. Hela processen utförs på en och samma station. Nedan ges en beskrivning av de olika processtegen för fönsterstationen:
1. Hämtning fönster
Fönsterna kommer på pall med truck och placeras en bit från stationen. Därefter lossar operatören fönsterna från pallen och tar ett fönster i taget till sin station med hjälp av en travers, och placerar det löst på fönsterbänken.
2. Drevning
Sex stycken drev för karmskruvar skruvas i fönsterramen. 3. Gummilist
En tätningslist av gummi häftas fast runt ramen. Även extra hörnlister av gummi häftas dit.
4. Klossar
Två stycken klossar spikas fast på fönsterramens undersida som stöd. 5. Nedsänkning
Fönstret sänks nu ner i fönsterbänken. 6. Regelverk
Detta moment görs i flera delar. Operatören måste först hämta reglar och spånskivor, och gör därefter mätningar. Sedan spikar operatören fast spånskivor på reglarna, och lägger dessa runt fönstrets långsidor. Reglar utan spånskivor placeras på samma sätt på dess kortsidor. Med hjälp av bordet trycks regelverket ihop, och operatören spikar samman det.
7. Öppna fönster
Operatören låser upp fönstret och sätter fast traversen i handtaget för att lyfta fönstret.
8. Karmskruv
Då fönstret är öppet kommer operatören åt att skruva i karmskruvar och sätta täckplattor över dessa.
9. Stänga fönster
Genom att sänka traversen stängs fönstret. 10. Lister
Operatör hämtar och kapar lister, och spikar sedan fast dessa ovanpå reglarna på långsidan.
11. Placering på pall
Med hjälp av travers läggs det färdiga fönstret på pall. Se även bilaga 8. Värdeflödesanalys fönsteravdelning.
4.2.6 Spaghettidiagram
Här visas vägar för material och operatörer för de olika stationerna. De pilar som går från stationerna är operatörsvägar och övriga pilar är materialets vägar.
Figur 5 Förenklad produktionslayout med förflyttningsvägar
4.2.7 Förflyttningar
Nedan visas en sammanställning av olika förflyttningar som komplement till spaghettidiagrammet
Sekunder Steg Antal gånger Totalt antal sekunder Totalt antal steg Station 1 Material från mellanlager 64 84 1 64 84 Plattsåg 32 38 0,5 16 19 Underkap 24 26 1 24 26 Bandsåg isolering 38 32 17 646 544 Station 2 Plattsåg/ klyvsåg 20 24 2 40 48 Pendelkap 34 42 2 68 84 Station 3 Klyvsåg 40 52 5 80 104 Pendelkap 46 56 2 92 112 Fönstermontering
Från pendelkap till station 118 140 1 118 140
Från port till lager 84 94 1 84 94
Från station till lager vid första station 100 118 1 100 118
Från station till radialkap 34 40 1 34 40
Pendelkap Hakmaskin
Material från port "nedanför" 28 34 3 84 102
Till lager vid tredje station 42 46 1 42 46
Fönstermaterial från port 74 60 1 74 60
Pendelkap
Från port 22 24 1 22 24
Till lager vid tredje station 32 38 1 32 38
Totalt 832 948 1620 1683
Figur 6. Tid och avstånd förflyttningar
4.2.8 Ledtid
Den tid det tar för en vägg att passera genom de tre huvudprocesserna presenteras i följande tabell. Tre mätningar har gjorts på vardera station och tabellen visar
sammanlagd tid för att producera en vägg inklusive raster och väntan. Produktionen är igång mellan kl. 06,30 och kl. 16,15 måndag till torsdag, och mellan kl. 06,30 och kl. 13,30 på fredagar. Operatörerna har rast mellan 9.00- 9.30, 11.00- 11.15 och 13.00- 13.45.
Start kl. Rast mellan kl.-kl. Slut kl. Total tid Total tid exklusive rast Station 1 11,42 12,59-13,52 14,14 2h 32min 1h 39min
Station 2 14,14 15,00-15,26 15,33 1h 19min 53min
Station 3 15,36 16,15 39min 39min
Total tid 4h 30 min
Station 1 10,46 10,59-11,20 12,17 1h 31min 1h 10min
Station 2 12,19 13 41min 41min
Station 3 13,53 14,44 51 min 51min
Total tid 3h 3min
Station 1 6,5 7,52 1h 2min 1h 2min
Station 2 7,53 08,02-08,24 8,54 1h 1min 39min
Station 3 9,37 10,23 46min 46min
Total tid 2h 49min
Station 1 12,25 12,56-13,54 15,01-15,28 15,43 3h 18min 1h 53min
Station 2 6,38 7,1 22min 22min
Station 3 7,36 08,01-08,20 09,01-09,40 9,49 2h 13min 1h 15min
Total tid 5h 53min
Figur 7. Ledtid inklusive raster och väntan
4.3 Du pont
Vid beräkningar i du pont modellen för nuläget används siffror givna från företaget. Dessa är en sammanställning för den totala ekonomin för hela bolaget, och innefattar därför även anläggningen i Eksjö.