En breddad skattebas

Mitt förslag: Basen för skatten på värdepapper vidgas till att omfatta omsättning av värdepapper på den s.k. penning- och obligationsmark-naden.

Det föreslås att gällande regler ändras så att en beskattning skall ske av fondkommissionärers handel för egen räkning på aktiemarknaden.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt såvitt avser penning-och obligationsmarknaden. Frågan om beskattning av fondkommissionärers handel för egen räkning på aktiemarknaden behandlades inte i promemo-rian.

Remissinstanserna: Förslaget att införa en omsättningsskatt på penning-och obligationsmarknaden har tillstyrkts av Landsorganisationen i Sverige (LO) och allmänna pensionsfondens första fondstyrelse. Riksgäldsfullmäkti-ge har uttalat sig positivt till ett skatteuttag inom finanssektorn. Även Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att en breddning av skattebasen är motiverad. Flertalet av de övriga remissinstanserna har däremot avstyrkt eller ställt sig kritiska till förslaget att införa en beskattning av handeln med penning- och obligationsmarknadsinstrumenten.

Prop. 1987/88: 156

9

Bakgrunden till mitt förslag: Värdepappersmarknaden kan i stort sett Prop. 1987/88:156 delas upp i en aktiemarknad och en marknad för i huvudsak räntebärande

värdepapper, den s.k. penning- och obligationsmarknadcn. Marknadernas storlek kan belysas av dels värdet på de· utestående värdepapperen, dels omfattningen på omsättningen. Det samlade vlirdet av börsnoterade aktier uppgår till omkring 500 miljarder kr., medan det samlade vlirdet av sådana värdepapper som omsätts på penning- och obligationsmarknaden uppgår till ett ungefär dubbelt s;'\ stort belopp. Omsättningen på aktiemarknaden kan uppskattas till ca 125 miljarder kr. per år, medan omsättningen på penning-och obligationsmarknadcn kan beräknas till omkring 10 000 miljarder kr. per år inkl. terminshandel. Penning- och obligationsmarknaden utgör alltså enligt båda måtten huvuddelen av värdepappersmarknaden.

Det kan i detta sammanhang vara befogat att något beröra beskattningen av värdepappershandel i andra länder. Omsättningsskatt på aktiehandel finns i ett flertal industriHinder. Beskattning av-handeln med penning- och obligationsmarknadsinstrument är inte lika vanlig men förekommer bl.a. i Västtyskland. Schweiz och Japan. I Schweiz har omsättningsskatten på, värdepapper hänförliga till penning- och obligationsmarknaden stor statsfi-nansiell betydelse. Detta beror dels på att omsättningen på den schweiziska värdepappersmarknaden är stor, dels på att skattesatsen är relativt hög.

Totalt inbringade den schweiziska omsättningsskatten på handel med obligationer m.m. motsvarande 6-7 miljarder kr., eller knappt I procent av BNP. är 1986.

Angående skattens verkningar på den schweiziska ekonomin har i första hand uppmärksammats två negativa effekter. Den första. som jag kommer att beskriva närmare i avsnitt 2.6, hänför sig till att skattesatsen inte är löptidsvägd. dvs. bestämd i relation till värdepapperets återstående löptid.

Den andra negativa effekten b~står i att handeln med värdepapper tenderar att flytta från den schweiziska marknaden till andra länders värdepappcrs-marknader. Skatten innebär därför en nackdel för den schweiziska finans-marknaden i konkurrensen med utlandet. Man har däremot inte kunnat konstatera nf1gra andra betydelsefulla negativa effekter av skatten för den inhemska obligationsmarknaden. Denna marknad bedöms vara mycket likvid. Det finns inte hellt~r några beHigg för att omsättningsskatten drivit upp den. för övrigt mycket låga. schweiziska räntenivån.

Skälen för mitt förslag: Överdrivna svängningar på de finansiella markna-derna genererar störning<IT också inom den reala sektorn, t. ex. inom den industriella verksamheten. Dc't är därför värdefullt om man kan dämpa svängningarna på de finansiella marknaderna och skapa ett mer stabilt system dä'r långsiktigt agerande premieras framför kortsiktiga snabba affärer. En omsättningsskatt på finansiella transaktioner gör det mindre lönsamt med kortsiktig spekulation och snabba affärer. En omsättningsskatt ökar därför stabiliteten på de finansiella marknaderna och gynnar företagan-de pf1 bekostnad av snabba klipp.

I Sverige omfattar omsättningsskatten på värdepappershandeln fiir närva-rande endast aktiemarknaden. I Iandeln på penning- och obligationsmarkna-den har utvecklats snabbt under senare år. Även på obligationsmarkna-denna marknad

förekommer stora svängningar till följd av kortsiktigt agerande och överdri- 10

ven spekulation. Jag anser därför att basen för omsättningsskatten på aktier Prop. 1987/88: 156 m. m. bör vidgas till att omfatta även de värdepapper som omsätts på

penning- och obligationsmarknaden.

Även av fördclningspolitiska och statsfinansiella skäl är en utvidgning av omsättningsskatten motiverad. Värdepappershandeln har de senaste åren kännetecknats av hög lönsamhet och gynnsamma skatteregler. Jag anser därför att det är rimligt att denna verksamhet lämnar ett s·~örre bidrag för tiickande av statens utgifter.

Remissinstansernas kritik mot en skatt på omsättning av penning- och obligationsmarknadsinstrumenten kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt. En sådan omsättningsskatt ökar kostnaderna för handel med dessa viirdepapper. Man hävdar att omsättningsvolymcn på marknaden därigenom kommer att minska och att likviditeten i de individuella papperen kommer att försämras. Detta leder. menar man, i sin tur till att marknadens effektivitet påverkas genom försämrad prisbildning och ökade räntesväng-ningar. Behovet av räntestabiliserande åtgärder från riksbanken skulle därmed komma att öka. Som framgår av det jag nyss har sagt delar jag inte den uppfattningen. Vidare hävdar remissinstanserna att ltmtagarnas upp-låningskostnader kommer att öka och att långivarnas avkastning kommer att minska. Särskilt negativa uppges effekterna bli för den s. k. interbankhandeln och för det s.k. markct mcikcrsystemct. eftersom detta baseras på låga transaktionskostnader (avsnitt 2.5). Andra former av kreditförmedling t.ex.

bank- och finansbolagskrediter samt direktutlåning frim försäkringsinstitu-ten kan komma att gynnas. Vidare kan en del av kreditförmedlingen komma att ske via utländska marknader. Risk finns också för att en rad transaktioner växer fram som enbart har till syfte att undgå beskattning.

Enligt min mening är omfattningen av de marknadseffcktn som framhålls vid remissbehandlingen klart beroende av skattesatsens höjd. Med hänsyn till den låga skattesats jag kommer att föreslå (avsnitt 2.6) oedömer jag att den föreslagna omsättningsskatten inte kommer att ge sådana negativa effekter på marknaden att de samhällsekonomiska konsekvenserna talar mot införandet av skatten. Liknande skatter finns bl. a. i Schweiz, Japan och Västtyskland. Utvecklingen av dessa länders samhällsekonomier tyder inte på att effekterna av en omsättningsskatt blir sådana som rcmissinstanscrna befarar.

Genom de förändringar av bcskattningsstrukturen som jag här kommer att föreslå skapas enhetliga bcskattningsprinciper inom det finansiella systemet.

En bred skattebas kombineras med ett likformigt system cHir aktörerna behandlas på samma sätt på de olika delmarknadcrna.

I det följande kommer j;ig beträffande fondkommissionärers handel för egen räkning på penning- och obligationsmarknaden att föreslå att skatten skall utgå med en viss reducerad skattesats. För att uppn<l likabehandling mellan de olika marknaderna är det rimligt att fondkommissioniircrs egenhandel på aktiemarknaden beskattas på samma sätt. Även denna fråga kommer att behandlas niirmare i det följande (avsnitt 2.5).

ll