En fjärrvärmecentral placeras i varje hus. Den befintliga kylmaskinen sparas. Kostnaden över driftstiden 20 år, i nuvärde, visas i figur 17. Ett positivt värde ges för samtliga variationer av prisutveckling efter 6 år. Den totala kostnadsbesparingen under 20 år är 950 000 kr för normal, 1 400 000 för hög samt 630 000 kr för låg. Prisutveckling Investerings- Kostnad [kr] η Driftskostnad [kr/år] Besparing [kr/år] Nuvärde 20 år [kr] Pay-off Normal 362 000 2 840 000 4 Låg 271 000 100 % 150 000 76 000 1 940 000 4 Hög 543 000 4 260 000 6
Figur 17. Nuvärde beroende av livslängd, Alternativ 4. En fjärrvärmecentral i varje hus,
0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000 4000000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SEK Nuvärde (driftstid 20 år) Alternativ 4 Normal Fortsatt drift el Fjärrvärme 0 1000000 2000000 3000000 4000000 5000000 6000000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SEK Hög prisutveckling Fortsatt drift el Fjärrvärme 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 SEK Låg prisutveckling Fortsatt drift el Fjärrvärme
27
Sammanställning
De mest fördelaktiga alternativen för berg- och fjärrvärme jämförs med dagens system. Jämförelsen görs med normal prisutveckling, inflation och kalkylränta. För dimensionering jämförs alternativ 2 (bergvärme) samt alternativ 3 (fjärrvärme). Kostnaden över driftstiden 20 år, i nuvärde visas i figur 18.
System Inv. kostnad
(kr) Driftskostnad (kr/år) Besparing (KWh/år) Besparing (kr/år) Nuvärde 20 år (kr) Pay-off Befintligt system 60 000 224 000 - 3 790 000 - Fjärrvärme 390 000 137 000 - 87 000 2 620 000 4 Bergvärme 1 761 000 52 000 200 000 169 000 2 260 000 9
Figur 18. Nuvärde beroende av livslängd, Jämförelse mellan system
Miljöpåverkan
Koldioxidutsläpp
Vid byte till fjärrvärme minskar mängden utsläppt koldioxid med 209 ton per år. Motsvarande siffra för installation av bergvärme är 178 ton/år. Resultat per värmekälla visas i figur 19.
Figur 19. Utsläpp av CO2 (ton/år) per värmekälla
Bränsleåtgång
Resursåtgången av bränsle i MWh/år minskar med 493 MWh/år om dagens system byts till fjärrvärme, motsvarade besparing av resurser vid val av bergvärme är 431 MWh/år. Resultat avresursåtgång mätt i MWh bränsle visas i figur 20.
0 1000000 2000000 3000000 4000000 Normal prisutveckling
Totalkostnad efter driftstiden 20 år
BV, Alt 2 FV, Alt 3 Nuvarande
Nuvarande system Bergvärme Fjärrvärme
237 59 28 0 50 100 150 200 250 To n C O 2/ år Utsläpp av koldioxid ton /år
28
Figur 20. Resursåtgång bränsle (MWh/år) per värmekälla
Diskussion
Av rapporten framgår att uppvärmning står för den största enskilda driftskostnaden för Hammaren 21. Trots höga installationskostnader finns stora vinster, både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt, med att byta det nuvarande systemet för uppvärmning mot alternativa system.
Klövern AB har som mål att minska värmeförbrukningen i sina fastigheter med 12 % till utgången av 2015. För Hammaren 21 fås en minskning av driftskostnaden för värme med 75 % då konvertering sker till bergvärme och med 39 % då konvertering sker till fjärrvärme. Energiförbrukningen för värme minskar med 74 % om bergvärme installeras. För en kommersiell fastighetsägare ger en investering i ett energibesparande värmesystem ett ökat fastighetsvärde, då driftkostnaderna blir låga och mindre känsliga för ökade energipriser. Låga driftskostnader gör det också möjligt att hålla en attraktiv hyresnivå.
Det befintliga fastighetsbeståndet i Sverige omfattar 3,2 miljoner fastigheter. Nybyggnationen är endast 13 000 fastigheter per år, vilket innebär att det är energibesparande åtgärder i befintliga fastigheter, som ger de största minskningarna av koldioxid till atmosfären. Klövern AB har som motto att kunna erbjuda miljöanpassade lokaler, som utvecklas och förvaltas med minsta möjliga resursåtgång och miljöpåverkan. Rapporten visar att en konvertering av uppvärmningssystemet till bergvärme skulle minska koldioxidutsläppet med 75 %. Motsvarande minskning vid konvertering till fjärrvärme är 88 %. Resursåtgången av bränsle minskar med 76 % för bergvärme, med 87 % för fjärrvärme.
Osäkerheten i LCC analysen med total kostnad över 20 år, undersöks med en känslighets-analys, där indata på inflation, prisökning, installationskostnader samt kalkylränta varieras. Denna analys visar att ju högre prisutvecklingen är, desto större betydelse får driftskostnaderna för uppvärmning, då skillnaderna blir stora mellan nuvarande system och alternativen. Samtliga alternativ av beräkningar ger en besparing jämfört med dagens system, för fjärrvärme efter cirka 3-6 år, för bergvärme efter ca 8-9 år.
Den genomsnittliga förbrukningen av energi för värme och varmvatten för lokaler byggda år
1990 är 116 kWh/m2. Rapportens beräknade energibehov ger ett resultat på 117 kWh/m2
vilket indikerar att dimensioneringen är rättvisande.
Priser är till möjligast mån anpassade till reella summor, där listpriser har använts utan eventuella rabatter. Installationskostnader vid konvertering är svåra att bedöma, då de beror på många olika faktorer som bör utredas ytterligare. Undersökningen visar dock att
Nuvarande system Bergvärme Fjärrvärme
MWh bränsle 566 135 73 0 100 200 300 400 500 600 M W h B ränsl e /år Bränsleåtgång MWh/år
29 installationskostnadernas variation inte har lika stor betydelse som driftkostnaderna, och därmed inte spelar någon överordnad roll. Återställning av mark är inte med i kalkylerna, då de bland annat påverkas av borrhålens placering. De kostnadsposter som är av betydelse för konvertering till bergvärme är driftskostnader samt investeringskostnad för borrhålen. För fjärrvärme är det den fasta avgiften som påverkar driftskostnaden och därmed slutresultatet.
Bergvärme
Osäkerheter i installationskostnader beror bland annat på att djup till berg inte kan konstateras förrän hålen borras, installationskostnader för rördragning beror på husens utformning, placering av värmesystem o.s.v. Det finns värmepumpar från flera tillverkare på marknaden men endast några få är med i rapporten. Urvalet har gjorts utifrån Energimyndighetens test av villavärmepumpar. De varvtalsstyrda värmepumparna är att föredra, då de klarar hela värmebehovet utan extra energitillförsel från elpatron kalla dagar. Kostnaden över 20 år är ungefär densamma för ett stort system med en värmepump i hus A och kulvert till övriga, som för en mindre värmepump i varje hus. Fördelarna med en värmepump i varje hus är att det för en rimlig installationskostnad även går att utnyttja frikyla, då ingen kulvert krävs. Osäkerheten för installationskostnader är betydligt större än för fjärrvärme, där installationskostnaden är låg. Reparationskostnaderna är också svåra att bedöma, och Folksams undersökning visar att det blir kostsamt om en värmepump går sönder. För en fastighetsägare som Klövern AB är installationskostnaderna för borrhål betydligt större än de för själva värmepumpen/pumparna, så procentuellt sett är utgifter för eventuella pumpbyten eller reparationer små. I dag är varmvattenförbrukningen låg och hur den fördelas per hus behöver utredas mer innan det klart kan sägas vad som är mest lönsamt. I resultaten har det antagits av vattenförbrukningen är lika stor per hus, vilket leder till att med en värmepump i varje fastighet kan värmepumpen med fördel även användas till varmvatten i hus B och C. I hus A är en varmvattenberedare med eldrift att föredra med detta antagande, eftersom installationskostnaden för en passande bergvärmekopplad varmvattenberedare är hög jämfört med kostnadsbesparingen som fås. Stora delar av den omkringliggande marken kommer att grävas upp vid borrning och kostnaden för återställandet av mark bör läggas in i kalkylen.
Fjärrvärme
Installationskostnaden för fjärrvärme är mycket låg jämfört med bergvärme och kalkylerna blir därmed säkrare. Karlstad Energi äger fjärrvärmecentralen, och alla kostnader för service och reparationer ingår i årsavgiften. Då det inte är möjligt att byta fjärrvärmeleverantör finns det små möjligheter att påverka årskostnaden. Varmvatten produceras samtidigt som värme i fjärrvärmecentralen och leder till att de eldrivna varmvattenberedarna inte behövs. Kostnaden för återställande av mark blir lägre då endast en kulvert in till huset grävs upp. Det är inte ekonomiskt att installera en central i varje hus, eftersom den fasta årsavgiften gäller per central. Fjärrvärme är det bästa alternativet ur ett hållbarhetsperspektiv, då både koldioxid-utsläppen och bränsleåtgången är mindre än vid bergvärme.
Slutsats
Kartläggningen visar att det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att byta dagens system mot berg- eller fjärrvärme. Ur ekonomisk aspekt är bergvärme det bästa valet, trots höga installationskostnader. En värmepump i varje hus kan kompletteras med frikyla, och på det sättet även förbättra energiupptaget på vintern.
Hållbarhetsmässigt ger fjärrvärme minst påverkan på klimat och resursåtgång. Fjärrvärme har den kortaste Pay-off tiden och en låg investeringskostnad. Med fjärrvärmeabonnemang ingår även alla service – och reparationskostnader.
30
Rekommendationer om fortsatt arbete
Vid installation av bergvärme är det viktigt att veta det exakta värmebehovet per hus för att kunna dimensionera värmesystemet på bästa sätt. Installationskostnaderna beror på framtida lösning i samtliga lokaler, även de jag ej haft tillgång till. För båda alternativen gäller att kostnader för konvertering är osäkra och bör kontrolleras av en entreprenör som får full tillgång till lokalerna. Kostnader för återställande av mark kan få betydelse för ekonomin i de olika fallen och bör utredas närmare.
31
Referenser
Acuna, J., Björn, E., Granryd, E., Mogensen, P., Nowaki, J., Palm, B. & Weber, K. (2013). Bergvärme på djupet- Boken för dig som vill veta mer om värmepumpar. Stockholm: US-AB.
Adalberth, K. & Wahlström, Å (2009). Energibesiktning av byggnader-flerbostadshus och lokaler. (3 uppl.). Stockholm: SIS Förlag AB.
Alvebro, B. & Sääf, A. (2011). Fastighetsförvaltning. I Fastighetsförvaltning.Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt : Fastighetsnomenklatur. (11. rev. och utök. uppl uppl.). Stockholm : Fastighetsnytt, 2011;, 523-530.
Blok, K., Geng, L., Harvey, D., Lang, S., Levermore, G., Mongameli Mehlwana, A., Mirasgedis, S., Novikov, A., Rilling, J. & Yoshino, H. (2007). Residential and commercial building; Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change I Metz, B.,
Davidson, O.R., Bosch, V.R. & Dave, L.A. (red.) Climate Change 2007: Mitigation. Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.: Cambridge University Press, 389-390.
Bondareva, E. (2005).Green Building in the Russian context, an investigation into the establishment of a LEED-Based Green Building rating system in the Russian federation, Cornell University. Tillgänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.116.9872&rep=rep1&type=pdf.
Byman, K., Gode, J., Persson, A. & Trygg, L. (2009). Miljövärdering av el ur systemperspektiv. (B1882)
www.svenskfjarrvärme.se: IVL.
Tillgänglig:http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Energieffektivisering/%C3%96vriga%20dokument/Mil j%C3%B6v%C3%A4rdering%20av%20el%20IVL%20B1882.pdf [20150415].
Dahlbom, M. & Warfvinge, C. (2010). Projektering av VVS-installationer. (1:7 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Elmberg, A., Elmroth, A. & Wannheden, C. (1996). Hus i Sverige- perspektiv på energianvändningen. Borås: Centraltryckeriet AB.
Energimyndigheten (2015). Inflation. Tillgänglig: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Inflationen/ [2015-05-10].
Energimyndigheten (2014). Mätningar av kall- och varmvatten förbrukningar. Tillgänglig:
https://www.energimyndigheten.se/Statistik/FESTIS/Matningar-av-varm--och-kallvattenforbrukning/
[2015-04-28].
Energirådgivningen (2014). Elvärme-Faktablad. Tillgänglig:
http://www.energiradgivningen.se/sites/default/files/root/Faktablad/elvarme_faktablad.pdf [2015-04/23]. Fastighetsägarna Handbok energi - Energieffektivisering. www.fastighetsagarna.se: Fastighetsägarna.
Folksam (2015). Folksam granskar rekordstor ökning av trasiga värmepumpar. Tillgänglig:
http://media.folksam.se/sv/2010/12/02/folksam-granskar-rekordstor-okning-av-trasiga-varmepumpar/
[2015-05-01].
Karlstad Energi (2014). Fjärrvärme i Karlstad. Tillgänglig:
http://www.karlstadsenergi.se/fjarrvarme/fjarrvarme-i-karlstad/ [2015-04/03]. Lantmäteriet Fastigheter. Tillgänglig: http://www.lantmateriet.se/Fastigheter [2015-05-22].
Nibe (2015). Bergvärme. Tillgänglig: http://www.nibe.se/Produkter/Bergvarmepumpar/NIBE-F1345/ [2015-0424].
32
Nullis, C. (2014). CO2 concentrations top 400 parts per million throughout northern hemisphere. Tillgänglig:
http://www.wmo.int/pages/mediacentre/press_releases/pr_991_en.html [2015-02/22].
SGU (2015). Brunnsarkivet, kartvisare brunnar. Tillgänglig: http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar-sv.html [2015-04/10].
SMHI (2014). Växthuseffekten. Tillgänglig: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844 [2015-0423].
Södertörns fjärrvärme (2015). Så fungerar fjärrvärme. Tillgänglig:
http://www.sodertornsfjarrvarme.se/Fjarrvarme/ [2015-04/20]. Statens Energimyndighet (2015). Test bergvärmepumpar 2012. Tillgänglig:
http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Bergvarmepumpar-november-2012/?tab=1 [2015-04/21].
Statens Energimyndighet (2014a).Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2013 (ES 2014:06/ISSN 1654-7543) www.energimyndigheten.se: Statens Energimyndighet.
Tillgänglig:https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2984. Energistatistik för lokaler 2013. [2015-03-01].
Statens Energimyndighet (2014b). Energistatistik för lokaler 2013. (ES 2014:04) www.energimyndigheten.se: Statens Energimyndighet. Tillgänglig:https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc [20150130]. Statens Energimyndighet (2013). Energiläget 2013. (2013:22) Bromma: Statens energimyndighet.
Tillgänglig:https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc [2015-02-25].
Statens Energimyndighet (2008). Koldioxidvärdering av energianvändning. www.energimyndigheten.se: Statens Energimyndighet.
Tillgänglig:https://www.energimyndigheten.se/Global/F%C3%B6retag/Milj%C3%B6v%C3%A4rdering/U nderlagsrapport%20CO2%20vardering%20av%20energianvandning.pdf [150420].
Statistiska Centralbyrån (2015). Priser på el för industrikunder jan 2007-. Tillgänglig:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Prisutvecklingen-inom-energiomradet/Energipriser-pa-naturgas-och-el/24719/24726/Genomsnittspriser-per-halvar-2007/212961/
[2015-03-21].
Statistiska Centralbyrån (2008). Priser på el för industrikunder jan 1997- jan 2007. Tillgänglig:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Prisutvecklingen-inom- energiomradet/Energipriser-pa-naturgas-och-el/24719/24726/Matdag-perioden-1-jan-1997-1-jan-2007/Priser-pa-el-for-industrikunder-jan-1997-jan-2007/ [2015-03-22].
Svensk Energi (2015). Elpriser och skatter. Tillgänglig: http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elpriser-och-skatter/ [2015-04/21].
Svensk Energi & Svensk Fjärrvärme (2015). Miljövärdering 2014- Guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmes elanvändning. Tillgänglig:
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/Rapporter%20och%20dokument%20INTE%20Fj%C3%A4rrsyn/O
vriga_rapporter/Miljo/Milj%C3%B6v%C3%A4rdering-2014-Guide-f%C3%B6r-allokering-i-kraftv%C3%A4rmeverk-och-fj%C3%A4rrv%C3%A4rmens-elanv%C3%A4dning_vers2015.pdf [2015-04/25].
Svenska kyl- och värmepumpsföreningen (2015). Varför värmepump. Tillgänglig:
http://skvp.se/varmepumpar/varfor-varmepump [2015-04/20].
Vattenfall (2015). Datorer och dess miljöpåverkan. Tillgänglig: http://www.vattenfall.se/sv/datorer.htm [2015-02-25].
33