Många av kursdeltagarna (se s. 9 och framåt) anger i sina enkäter inför kursstarten att de vill få verktyg och modeller för handledning. De diskussioner som sedan kommer att prägla kursen berör i och för sig till viss del modeller men framför allt är det synvändan – att inte agera mästare-lärling utan snarare kritisk vän10 och samtalspartner som är det bestående intrycket.
9
I yrkeslärarprogrammet utbildar sig yrkesmänniskor för att bli behöriga lärare och undervisa inom gymnasieskolans och vuxenutbildningens yrkesprogram.
10 En kritisk vän beskrivs i Lauvås & Handal (2001) som en person som undersöker och synar en verksamheten, t.ex. i en skola, ur olika aspekter och sedan ger återkoppling till berörda parter.
31 I sin utbildning behöver deltagarna både bli medvetna om sig själv i sin yrkesroll men också erövra ett yrkeskunnande som handledare. Den egna utvecklingen måste få löpa parallellt med handledarskapet – det är också en stark drivkraft till att ta på sig handledaruppdraget. I en utbildning för handledare kan man känna dels att man vill formalisera eller åtminstone uttrycka det tysta yrkeskunnandet i läraryrket, dels bli medveten om det tysta kunnandet i handledarrollen. Vi kan använda modeller kring handledning som stöd men det är omdömet, avvägningarna och de mellanmänskliga relationerna som är det svåra och det viktiga.
Utvecklandet av yrkeskunnandet till handledare gynnas av gemensamma reflektioner, må det vara i en utbildning eller i ett arbetslag. För att få beprövad erfarenhet inom ett område krävs en kollektiv prövning. El Gaidi menar att få att nå skicklighet inom ett område är den praxis man befinner sig i av stor betydelse. Finns inte denna praxis i kursdeltagarnas ordinarie verksamhet tror jag att de kan få ett sammanhang av att få komma till universitetet och träffa andra likasinnade. Om deltagarna när de kommer till kursen ofta har ett mekaniskt sätt att se på handledarrollen (vilket vissa kommentarer i enkäterna inför kursstart antyder) har de i de allra flesta fall ett organiskt förhållningssätt till handledaruppgiften när kursen avslutas. Kanske kan man dra paralleller till begreppen modell och verklighet. Genom olika konkreta exempel kan man skapa en gemensam bild och utveckla ett språk för detta ändamål, något som El Gaidi är inne på. Detta är en av anledningarna till att jag tror att dialogseminariemetoden är fruktbar i utbildning av handledare. Man utgår ifrån deltagarna konkreta dilemman och exempel och man skriver och talar om dem.
Nackdelen med en kurs som vår är att vi inte prövar deltagarnas förmåga att handleda i praktiken – det är ett inslag som ytterligare skulle kunna utveckla deras lärande. Men eftersom lärarna är yrkesverksamma och i många fall redan ägnar sig åt någon form av handledning kan de parallellt med sina studier ägna sig åt ”reflection-in-action” för att låna Schöns uttryck (Schön 1991). Under arbetet med denna uppsats råkade jag stöta på en dikt av Tomas Tranströmer och den fångar på sätt och vis essensen av det jag skriver om kring handledning och lärarens yrkeskunnande i denna text. Närmare handledningens inre väsen kommer man inte…
Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv.
32
Referenser
Backlund, Göran (2006). Om ungefärligheten i ingenjörsarbete. Stockholm: Dialoger.
Banner, Per-Axel (2002). Regissören har ordet. I Peter Tillberg (red.) Dialoger: Om yrkeskunnande och
teknologi. Stockholm: Dialoger.
Dimenäs, Jörgen (2012). Temapresentation: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande. Utbildning och lärande. Volym 6 nr. 1.
Dimenäs, Jörgen, Björklund, Margereth, Häggkvist, Kristin, Larsson, Ingamay, Malm, Annika Rundgren, Monica & Welin Mod, Agneta (2012). Retorikens beprövade erfarenhet ur
yrkesverksamma lärar- och sjuksköterskehandledares perspektiv. Utbildning och lärande. Volym 6 nr. 1.
Dreyfus, Hubert L. & Dreyfus, Stuart E. (1986). Mind over Machine: The Power of Human Intuition and
Expertise in the Era of the Computer. New York: The Free Press.
El Gaidi, Kahlid (2007). Lärarens yrkeskunnande. Stockholm: Dialoger.
Gårding, Lars (2002). Modell och verklighet. I Peter Tillberg (red.) Dialoger: Om yrkeskunnande och
teknologi. Stockholm: Dialoger.
Hammarén, Maria (2002). Lyssnande är hårt arbete. I Peter Tillberg (red.) Dialoger: om
yrkeskunnande och teknologi. Stockholm: Dialoger.
Hegender, Henrik (2010). Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i
verksamhetsförlagd lärarutbildning. Diss. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Linköpings universitet.
Högskoleförordning (1993:100), bilaga 2. Tillgänglig:
http://www.hsv.se/lagochratt/lagarochregler/hogskoleforordningen.4.539a949110f3d5914ec800063
912.html Hämtad: 2013-05-30.
Janik, Alan (1991). Cordelias tystnad: Om reflektionens kunskapsteori. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Johannessen, Kjell S. (1999). Praxis och tyst kunnande. Stockholm: Dialoger.
Laurikainen, K.V. (1988). Vetenskaplighetens möjligheter och dess gränser. I Bo Göranzon (red.) Den
inre bilden. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Molander, Bengt (1997). Arbetets kunskapsteori. Stockholm: Dialoger.
Mouwitz, Lars (2006). Matematik och bildning: berättelse, gräns, tystnad. Stockholm: Dialoger. Nationalencyklopedin (2013). Aktionsforskning. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/aktionsforskning Nationalencyklopedin. Hämtad 2013-04-24.
33 Nordänger, Ulla Karin & Lindqvist, Per (2012). Att skärpa den praktiska blicken – handledares
erfarenheter av att stärka kvalitet i VFU. Utbildning och lärande. Volym 6 nr. 1. Tema: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande.
Prest, Marcus (2010). Teorin måste utformas på praktikens villkor, s. 16-19. Ikaros. Volym 3 2010. Rönnerman, Karin (2011). Aktionsforskning – kunskapsproduktion i praktiken. I Solweig Ekelund (red.) Forskning om undervisning och lärande 5. Lärare som praktiker och forskare: Om praxisnära
forskningsmodell er. SAF i samarbete med Lärarförbundet.
Schön, Donald A. (1991). The Reflective Practitioner: How professionals think in action. Farnham: Ashgate.
Skolverket (2011). Skolverkets föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare
och förskollärare. Statens skolverks författningssamling. SKOLFS 2011:37.
Skolverket (2013). Mentor.
http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/lararlegitimation/2.6951/mentor-1.192969 Hämtad: 2013-06-01
Sällström, Per (1988). Teknik, konst och siluettklipp. I Bo Göranzon (red.) Den inre bilden. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Taylor, Winslow Frederick (2008). The Principles of Scientific Management. Stilwell: Digireads.com. Tranströmer Tomas (2001). Samlade dikter 1954-1996. Stockholm: Bonniers.
Utbildningsdepartementet (2013). Pressmeddelande 26 april 2013. Övergångsregler om behörighet för lärare. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/16841/a/215641 Hämtad: 2013-05-03.
Utbildningsdepartementet (2000). En förnyad lärarutbildning. Prop. 1999/2000:135. (Elektronisk) PDF-format. Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/45/df80f045.pdf> Hämtad: 2013-06-01.
Utbildningsdepartementet (2008). En hållbar lärarutbildning. Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning. SOU 2008:109. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet (2009). Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Proposition 2009/10:89. Stockholm.
Wiktor, Eva & Nilsson, Inger (2012). Att undersöka processhandledning av lärares handledning.
Utbildning och lärande. Volym 6 nr. 1. Tema: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt