6. Avslutande analys och diskussion
6.6 En sammanfattande analys utifrån mina frågeställningar
1. Hur ser det ut i fyra klassrum på SFI när det gäller inlärarinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteterna?
Mina observationer visar att inlärarna har en dialog med läraren i alla de klassrum jag besökte men att dialogen domineras av läraren (se även Lindberg och Sandwall, 2012). Vid flera tillfällen utövade inlärarna sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna på olika sätt. Ett begränsat ordförråd, kroppsspråk och ansiktsuttryck är några av de medel inlärarna tar sig till för att kommunicera sina tankar kring klassrumsaktiviteterna (se även Majlesi, 2014). Inlärarna reflekterar över arbetsmomentet, -innehållet och ställer frågor när de inte förstår. Vid behov vänder inlärarna sig till varandra och läraren för att inhämta mer information. Det kan bero på ett ”begränsat” ordförråd, som en lärare uttrycker det, att många oftast vänder sig till varandra först och tar till ett annat språk än svenska innan de vänder sig till läraren för att få hjälp, någonting som lärarna i de klasser jag besökte tillät (se också Rosén, 2013). Selberg (2001) nämner att grupper med minst erfarenhet av inlärarinflytande uppfattade lärarens förväntningar på lärandet som om de bara skulle ge instruktioner som inlärarna skulle lyda. Inlärarna på Introduktionskursen arbetade självständigt i lärarens frånvaro och utformade en egen aktivitet. I grupper med större erfarenhet av inlärarinflytande uppfattar inlärarna lärarens förväntningar på lärandet som om de ville att inlärarna skulle agera självständigt i sitt lärande (se också Selberg, 2001). Den aktivitet som inlärarna utformade visar sig vara en reproduktion av det lärarstyrda arbetsmoment som de tidigare fick bearbeta i klassrummet (se även Gustavsson, 2007). En intressant reflektion är att denna grupp inte har gått i skolan i Sverige i mer än några enstaka veckor.
41
Lärarna på Introkurs och Kurs A styrde valet av bilder i undervisningen (se Franker, 2007). Inlärarna på kurs B begränsades till att använda svenska så mycket som möjligt i klassrummet. Detta, anser jag, medförde att inlärarna helst vände sig till läraren väldigt ofta, när de behövde mer klarhet, i stället för att ta hjälp av varandra. Det kan eventuellt bero på att inlärarna har för vana att ta till sig andra språk än svenska när de kommunicerar med klasskamrater som dessutom kan vara landsmän. På kurs D arbetar inlärarna väldigt självständigt men tar hjälp av varandra såväl som läraren vid behov. Det förekommer ett tillfälle då inlärarna blir tillfrågad av läraren om hur de vill jobba. En klassrumsaktivitet i form av en grammatikgenomgång är ett följd av att inlärarna har utövat sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna. Selberg (2001) förklarar att grupper med ganska stor vana av inlärarinflytande väljer arbetsinnehåll och redovisningsform något som utspelar sig på kurs D. Utifrån de förutsättningar som finns visade alla klasserna att de har vana av inlärarinflytande men olika mycket (se även Selberg, 2001). Miljön är begränsad, många har bara sitt klassrum och ett förbokat pass i datasalen att förhålla sig till. Det finns ett skolbibliotek dit de kan gå för att låna böcker. Tolkningen är att om det fanns flera tillgängliga datorer och ett rum eller flera dit inlärarna kunde gå och ha tillgång till olika böcker, bilder, uppslagsverk och så vidare skulle inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter underlättas och utökas ännu mer.
2. Vad tycker lärarna om inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna? De flesta lärare svarar att inlärarna bäst trivs med helklassundervisning och att inlärarinflytande över klassrumsaktiviteter inte förekommer i större utsträckning. Lärarna förknippar alltså inte inlärarnas önskemål att få helklassundervisning med att de utövar sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter. Två av de fyra intervjuade lärarna svarar att inlärarna ofta ber om en lektion i grammatik när de får välja klassrumsaktivitet. Alltså vill läraren att inlärarna ska utöva inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter genom att arbeta på ett annat sätt än helklassundervisning. Det kan vara en förklaring varför Zachrison (2014) menar att SFI präglas av en väldigt traditionell katederundervisning. En genomgående tanke hos lärarna är att de förknippar inlärarinflytande på klassrumsaktiviteter med att inlärarna själva ansvarar för att lära sig och för att utveckla sin svenska. Selberg (2001) nämner att det är i elevgrupper med stor vara av inlärarinflytande som inlärarna arbetar mer självständigt och söker stöd av varandra. Alltså vill lärarna att inlärarna ska agera på ett sätt som kännetecknar inlärare med stor vana av inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna.
Lärarna på kurs B, studieväg 2, och kurs D, studieväg 3, anser fylla-i grammatikövningar vara ett dominerande alternativ när inlärarna får möjlighet att utöva inlärarinflytande på klassrumsaktiviteter. Skolverket (2015) är tydlig med att inlärarnas önskemål om undervisningsuppgifter och arbetsform är ett sätt för dem att aktivt utöva inflytande på klassrumsaktiviteterna. Alla lärarna säger att inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter är någonting som hör hemma oavsett vilken studieväg eller kurs man undervisar på.
42
3. Vad tycker inlärarna om möjligheten att utöva sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna?
Inlärarna uppfattar att de blir tillfrågade av läraren om hur de vill jobba i klassrummet vilket betyder att de uppfattar att det finns en diskussion mellan dem och läraren om deras inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter men denna diskussion initieras av läraren. Det är värt att notera att 1) ingen svarar aldrig på denna fråga, 2) det är endast på Kurs D som svaret alltid förekommer och 3) svaret ibland förekommer både på varje kurs och även mest. Av alla de 39 inlärarenkätsvaren på denna fråga svarar 2,56 % alltid (1 av 39), 20,59 % (8 av 39) svarar ofta, 58,97 % (23 av 39) svarar ibland och 17,95 % (7 av 39) svarar sällan.
Inlärarna pratar med läraren om vilka aktiviteter som behövs i klassrummet. Det är värt att notera att 1) det endast är på kurs A som svaret aldrig förekommer och 2) svaret sällan förekommer inte. Av alla de 39 enkätsvaren på denna fråga svarar 38,46 % (15 av 39) alltid, 25,64 % (10 av 39) svarar ofta, 33,33 % (13 av 39) svarar ibland och 2,56 % (1 av 39) svarar aldrig.
Inlärarna berättar inte för läraren om de vill jobba på ett annat sätt än det sätt som läraren har planerat. Det är värt att notera att 1) de flesta som svarar ja är på Kurs B, 2) på kurs A förekommer det minst antal ja svar och 3) både ja och nej svar förekommer på alla kurserna. Av alla de 39 inlärarsvaren på denna fråga svarar 74,36 % (29 av 39) nej respektive 25,64 % (10 av 39) som svarar ja. Att så stor del svarar nekande på denna fråga kan bero på att inlärarna uppfattar lärarens förväntningar att läraren ska ge instruktioner som inlärarna följer och lyder (Selberg, 2001). Det kan också bero på att inlärarna är vana vid en undervisning som är lärarstyrd med fasta pedagogiska ramar (Gustavsson, 2007).
Dialogen mellan läraren och inlärarna domineras av läraren (Lindberg och Sandwall, 2012). Inlärarenkätsvaren visar att det rent generellt inte är vanligt att inlärarna kommer med egna förslag på SFI vad det gäller klassrumsaktiviteterna. Det är värt att notera att 1) svaret aldrig förekommer på alla kurserna, 2) den enda helklassen som enhetligt svarar aldrig är på Kurs A, 3) på kurs D förekommer de flesta alltid-svaren, 4) kurs B är den enda kursen där svaren ofta och sällan förekommer; förutom svaren aldrig och ibland. Av alla de 39 enkätsvaren på denna fråga svarar 7,69 % (3 av 39) alltid, 12,82 % (5 av 39) svarar ofta, 20,51 % (8 av 39) svarar ibland, 7,69 % (3 av 39) svarar sällan och sist men inte minst 5,13 % (20 av 39) svarar aldrig.
4. Utifrån inlärarenkätsvaren, lärarintervjuutsagor och mina observationer, hur skiljer det sig mellan de olika kurserna på SFI när det gäller inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna?
På Introduktionskursen, visar mina observationer, att inlärarna alltid använder sig av kroppsspråk och ansiktsuttryck när de inte förstår. Ibland vänder de sig till varandra först och sedan till läraren. Det kan bero på inlärarnas begränsade ordförråd, de är ju nybörjare på det svenska språket, något som läraren tar upp som en faktor som försvårar inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter. Ytterligare visar mina observationer att inlärarinflytande på denna nivå förekommer trots att inlärarna har ett begränsat ordförråd. Inlärarna är delaktiga
43
i utformningen av klassrumsaktiviteterna genom att omgruppera sig, att utforma en aktivitet i lärarens frånvaro, att säga ifrån en viss aktivitet, att begära en svårare uppgift.
I likhet med Introduktionskursen framgår det av mina observationer att inlärarna på kurs A också har hittat strategier för att utöva inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna. Inlärarna i denna grupp pratar dock mycket mer sinsemellan än på någon av de andra klassen som jag har observerat. De vänder sig till varandra först när de inte förstår. Läraren visar sig främja inlärarinflytande genom att vara lyhörd och reagerar med att förklara instruktionerna en gång till. Det händer någon gång att inlärarna vänder sig till läraren och uttrycker att de inte har förstått. Då lyssnar läraren på inlärarna och hjälper dem. Inlärarna på kurs B, enligt mina observationer, utövar inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna på ett sätt som skiljer sig från det som utspelar sig på Introduktionskursen och kurs A. Kroppsspråk och ansiktsuttryck används flitigt även i denna klass men de är inte det huvudsakliga kommunikationsmedlet från inlärarna till läraren, utan det är det muntliga. En av lärarna har gått en utbildning i specialpedagogik. Det kan ha bidragit till att det arbetssätt läraren i den här klassen använder gör att inlärarna oftare kommer med förslag kring klassrumsaktiviteter. Min tolkning är att lärarens arbetssätt bygger en plattform som underlättar och främjar inlärarinflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna. Eller så kan det bero på att inlärarna i denna klass har kommit överens om att begränsa användningen av modersmål. I stället för att först vända sig till varandra och ställa frågor på ett annat språk och sedan vända sig till läraren vänder de sig nästan uteslutet till läraren och kommunicerar sina tankar på svenska, både vad det gäller den ordinarieläraren och den vikarierande.
Till skillnad från de andra kurserna, visar mina observationer på kurs D att inlärarna har vana av att utöva sitt inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteterna genom att exempelvis välja aktivitet. Ett exempel är när en del väljer att stanna kvar och studera i klassrummet i stället för att gå till kyrkan på skolavslutning. Ett annat exempel är den grammatikgenomgång som inlärarna har bett att få. Deras önskemål har verkställts av lärarna. Ytterligare ett exempel är när de sätter sig i ett särskilt rum för att göra prov – utan att jag har observerat någon lärare be dem göra det. Det kan möjligen vara ett system lärarna har skapat som inlärarna följer efter. Vad det gäller att välja eller påverka aktivitet i klassrummet visar inlärarna på Introduktionskurs och kurs B att de i likhet med inlärarna på kurs D att de gör det. På Introduktionskursen utformar de en aktivitet i lärarens frånvaro och på kurs B är det enbart en inlärare som önskar påverka klassrumsaktiviteten.
Selberg (2001) poängterar att det är lärarens förhållningssätt som antingen främjar eller försvårar inlärarinflytande. Till skillnad från Selbergs (2001) förklaring menar de flesta lärarna menar på ett eller annat sätt att faktorer som försvårar inlärarinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteterna ligger hos inlärarna. Antingen är det inlärarnas erfarenhet, språkbegränsning (vad det gäller svenska) eller inlärarnas behov som nämns av varje intervjuad lärare. De faktorer som lärarna gemensamt tycker främjar inlärarinflytande ligger hos läraren själv. Trygghet i sin roll, tålamod, god förberedelse, att vara lyhörd, att uppmuntra inlärarna och att kommunicera med dem är faktorer som nämns av de flesta lärarna.
På Introduktionskursen förekommer det någonting som inte förekommer i de andra klasserna. Modersmålsläraren kommer in en gång och tolkar lärarens önskemål att inlärarna ska komma med förslag om hur de vill jobba väljer de att säga vad de vill jobba med. Jag tolkar det som ett
44
sätt läraren aktivt arbetar med inlärarinflytande och dessutom göra inlärarna medvetna om att de har möjlighet att utöva inflytande på utformningen av klassrumsaktiviteter, redan på ett tidigt stadium i deras studier på SFI. Till skillnad från läraren på kurs B tillåter läraren på kurs A att inlärarna prata sinsemellan – på språk annat än svenska. Den timanställda läraren på kurs A uppmuntrar inlärarna att utöva inflytande på klassrumsaktiviteterna genom att skriva upp många av de frågor som inlärarna ställer, på tavlan medan läraren på kurs B gör det genom att be inlärarna ställa frågor direkt till läraren. Lärarna på Introduktionskurs och kurs A menar att inläranas enskilde behov kan försvåra inlärarinflytande på klassrumsaktiviteterna medan lärarna på Kurs B och kurs D hänvisar till ett specifikt arbetsmoment, grammatik, som inlärarna säger sig vill ha mer av. Läraren på kurs D förklarar i vilken utsträckning inlärarna ha påverkat utformningen på klassrumsaktiviteter genom ett önskemål.
Enligt inlärarens enkätsvar visar att läraren frågar inlärarna hur de vill jobba i klassrummet. Svaren varierar mellan ofta, ibland och sällan. Enbart på kurs D svarar några alltid vilket kan förklaras med att de har kommit längre i sina studier och att läraren utifrån detta visar inlärarna mer förtroende i inlärningssammanhanget (Selberg, 2001). Det kan också bero på att dessa inlärare på kurs D också har jobb eller praktik och att lärarna utifrån det vill hitta ett arbetssätt som är flexibelt utifrån inlärarnas förutsättning (Skolinspektionen, 2011).
På frågan om inläraren brukar prata med läraren om vilka aktiviteter som behövs i klassrummet är det endast på Introduktionskursen som svaret aldrig förekommer. På kurs A svarar de flesta alltid och på Introduktionskursen svarar de flesta ibland. På kurs D svarar de antingen ofta eller ibland.
På frågan om inläraren berättar för läraren om denne vill jobba på ett annat sätt än planerats av läraren svarar till övervägande del Nej, på alla kurserna. De flesta som svarar Ja är på kurs B kontra kurs A där minst antal Ja-svar förekommer. De flesta inlärarna på kurs A svarar att de alltid pratar med läraren om vilka aktiviteter som behövs samtidigt som de svarar att de inte berättar för läraren om de vill jobba på ett annat sätt än läraren har planerat. Att de svarar motsägelsefull kan bero på att de antingen inte har förstått någon frågeställning eller att de inte vill ge för ”negativa” svar och ifrågasätter anonymiteten i hela processen.
På frågan om hur ofta inläraren själv självmant kommer med förslag vad det gäller klassrumsaktiviteterna förekommer svaret aldrig på varje kurs. På kurs A svarar inlärarna enhetligt aldrig kontra kurs B där en minoritet svarar aldrig. Inlärarenkätsvaren från kurs A kan vara ett kännetecken på en inlärargrupp som inte har stor vana av inlärarinflytande på klassrumsaktiviteterna (Selberg, 2001). På Introduktionskursen och kurs D förekommer även svaret alltid. Det kan vara ett kännetecken på en inlärargrupp som har ganska stor/stor vana av inlärarinflytande (Selberg, 2001).
45
7. Avslutning
I en webbrapport publicerad av Skolinspektionen (2011, s. 11) påpekas det att det finns kommuner där SFI-undervisningen behöver bli mer flexibel. Det skulle underlätta validering av inlärarens tidigare kunskap och annan kartläggning som passar dennes behov.
Det finns mycket som redan har forskats i om (elev-) inlärarinflytande. En framtida forskningsfråga i det här området skulle kunna vara hur både inlärarna och lärarna på SFI på bästa sätt kan arbeta fram en starkare grad av inlärarinflytande på klassrumsaktiviteterna med hänsyn till de korta kurstiderna.
46
Litteraturförteckning
Franker, Qarin, 2007: Bildval i alfabetiseringsundervisning – en fråga om synsätt. I: Rapporter om svenska som andraspråk (ROSA) 9. Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet.
Gustavsson, Hans – Olof, 2007: ”Utan bok ingen riktig undervisning”: En studie av skolkulturella referensramar i SFI. Studies in educational sciences 102. Stockholms universitet.
Hyltenstam, Kenneth, och Milani, Tomasso M., 2012: Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica, Lindberg, Inger (red.), Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2012.
Lindberg, Inger och Sandwall, Karin, 2012: Samhälls- och undervisningsperspektiv på svenska om andraspråk för vuxna invandrare. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica, Lindberg, Inger (red.), Flerspråkighet – en forskningsöversikt.
Vetenskapsrådets rapportserie 5: 2012. Stockholm.
Majlesi, Ali Reza, 2014: Learnables in Action. The embodied achievement of opportunities for teaching and learning in Swedish as a second language
classrooms. Linköpings university in arts and science No. 610. Studies in language an culture no. 24. Linköping.
Rosén, Jenny, 2013: Svenska för invandrarskap? Språk, kategorisering och identitet i inom utbildningsformen Svenska för Invandrare. Örebro studies in education.
Örebro universitet.
Selberg, Gunvor, 2001: Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Sievers, Johan, 2014: Forskare vill lyfta bristerna inom sfi. I: Östgöta Correspondenterna 2014. S. A8.
Skolinspektionen, 2011: Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare (SFI). Dnr 40-2010:2855
Skolverket, 2009: Kommentar till kursplan för svenskundervisning för invandrare, SFI. Dnr 62- 2009:242. Stockholm: Skolverket. [Kan hämtas från http://www.skolverket.se].
47
Skolverket, 2015: Elevinflytande. [Kan hämtas från www.skolverket.se]
Zachrison, Mozghan, 2014: Invisible voices. Understanding the sociocultural influences om adult migrations’ second language learning and communicative interaction. Malmö högskola och Stockholms universitet.
48
Bilaga 1
Lärarintervjufrågorna
1. Hur länge har du arbetat på SFI?
2. Vilken kurs undervisar du i för närvarande? Vilken studieväg arbetar du på?
3. När det gäller klassrumsaktiviteter är elevinflytande något som hör hemma på den nivå du undervisar i, tycker du?
4. Vad finns det för fördelar och nackdelar med elevinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteter?
5. Vad finns det för nackdelar med elevinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteter?
6. Vilken klassrumsaktivitet efterfrågar eleverna mest?
7. Vad krävs det av läraren för att få igång, behålla eller uppmuntra inlärarinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteter?
8. Vad tycker du skulle kunna försvåra inlärarinflytande vid utformningen av klassrumsaktiviteter?
49
Bilaga 2
Inlärarenkät
1. Hur många år har du gått i skolan i ditt hemland?
_____________________________________________________________________
2. Hur gammal är du?
_____________________________________________________________________
3. I vilket land (eller i vilka länder) gick du i skolan?
_____________________________________________________________________
4. Är du man eller kvinna?
____________________________________________________________________
5. Vilken kurs studerar du på nu? a) Introduktionskurs b) Kurs A
c) Kurs B d) Kurs C e) Kurs D
6. Hur aktiv är du på lektionerna?
Mycket aktiv mindre aktiv inte aktiv
7. Hur ofta frågar läraren dig om hur du vill jobba i klassrummet?
Alltid ofta ibland sällan aldrig
8. Hur ofta berättar du för läraren om du tyckte att någonting var bra på lektionen? Alltid ofta ibland sällan aldrig
50
9. Hur ofta berättar du för läraren om du tyckte att någonting var tråkigt på lektionen? Alltid ofta ibland sällan aldrig
10. Hur mycket förstår du av undervisningen du får i klassrummet?
100% 75% 50% 25% 0%
11. Brukar du prata med läraren om vilka aktiviteter du tycker att du behöver i klassrummet?
Alltid ofta ibland sällan aldrig
12. Hur ofta lyssnar läraren på dig när du pratar om vilka aktiviteter du behöver i klassrummet?
Alltid ofta ibland sällan aldrig
13. Berättar du för läraren om du vill jobba på ett annat sätt än vad som har planerats?
Ja Nej
14. Hur ofta kommer du självmant med förslag när det gäller aktiviteterna i klassrummet? Alltid ofta ibland sällan aldrig
51
Inlärarenkät på tigrinja.
1. ከንዳይ ኣመት ነተምህርት ክይድካ ኣብ ኣድካ? 2. ክንደይ አዩ አድምካ? 3. ኣብየናይ ሃገር ወይ ኣብዮነት ሃገራት ተምሂረካ? 4. ወዲ ዲካ ጋል? 5. ኣብየናይ ከፈሊ ወይ ከላስ ኣለካ ህጂ? ሀ . ኣብ መትዊ ለ .ኮርስ ኣ ሀ . ኮርስ ቢ ሰ . ኮርስ ሲ ከ . ኮርስ ዲ 6 . ኣብ ከፍሊ ከንደይ ዝከውን ንክሃት ወይ መንፋት ኣለካ? ብታአሚ ጽብቅ ማአላይ ህማቅ 7. ከንደይ ግዜ ህቶታት መምህር ሃቲትካ ከንደይ ድሌታት ከም ዘለካ ንኣካ ኣብ ክላስ ካመይ ከም ትስርሀ? ኩሉ ግዜ መብዝሃተኣ ግዜ ሃደ ሃደ ግዜ ሰህት ስህት ኢልካ ብፍጽም ኣይትምጸን ኢካ 8 . ከንደይ ግዜ ትዛረቦ ንመምሀርካ ንኣካ ከመይ ፍቲካዮ ኣብ ግለ ዝንብረ ጽብቅ አቲ ናይ ትምሀርቲ? ኩሉ ግዜ መብዛህቱ ግዜ ሃደሃደ ግዜ ስህትስህት አልካ ብፍጽም52 9. ክንደይ ግዜ ትዛረቦ ንመምህርካ አንተ ኣብቲ ትምህርቲግዜ ኣሰልችሃዊ ኮንይኑ ኩሉ ግዜ መብዛህቱ ግዜ ሃደሃደ ግዜ ስህትስህት አልካ ብፍጽም 10. ክንደይዛክል ይርዳካ ንስካ ወይንስኪ ኣብግዘትምህርቲ ኣብክላስ? ሜቲፐርሰንት ሰባንሃሙስህተን ካብ ሜቲ ሃሙሳ ካብሜቲ አስራን ሃሙስህተን ካብ ሜቲ ዘሮ ካብሜቲ 11. ናይምዝራብ ልምዲ ኣለካ ዶ ምስ መምህርካ አንታይ ኣይነት ንትፈታት ከምዘድሊ ኣብክፍሊኩም ክሉ ግዜ መብዝሃቱ ግዜ ሃደሃደ ግዜ ስህትስህት ኢልካ ብፍጽም 12. ከንደይ ዝኣክል መምህር ንኣካ ይስምኣካ ከትዝርብ ክለካ ብንኣካ ዘድልየካ ንትፈታት ኣብ ክላኣስ/ ክሉ ግዜ መብዛሃኣቲኡ ግዜ ሃደሃደ ግዜ ስህትስህት ኢልካ ብፍጽም 13. ትዛረብ ዲካ ንመምህርካ አንተ ንስካ ክትሰርህ ደለካ ደሊካ ኣብ ካልአ መንገዲ ከመይ ውትን ከም ዘለካ ማለት ፕሮግራም ኧወ ነኖ 14. ኣብ ክላስ ክትምሃር ከለካ ማአረ ክንደይ ንትፈታትን ድልየታትን ኣለካ ከሉ ግዜ መብዛሃቲኡግዜ ሃደህደ ግዜ ስህትስህት ኢልካ ብፍጽም
53
Inlärarenkät på somaliska
1. Imisa sano ayaad iskool soo dhigatay waddankaagii hooyo?
2. Imisa jir baad tahay, da´daadu waa imisa?
3. Dalkee ayaad iskoolka ka soo dhigatay?
4. Adiga man nin baad tahay, mise naag?
5. Kooraskee (Qaybtee) ayaad dhigataa hadda?
Kooraska bilowga ah Kooaraska A Kooraska B
Kooraska C Kooraska D
6. Ma tahay qof dadaalaaya wakhtiga uu socdo casharada?
aad u firfircoon firfircoon ka yar ma firfircoon
7. Inta badan ma ku suàalaa macalinka in aad ku shaqeyso fasalka dhexdiisa?
had iyo jeer inta badan mararka qaarkood
dhif marna
8. Inta badan ma kuu sheegaa macalinka, in aad ka heshay wax ka mid ah inta casharku socdo?
had iyo jeer inta badan mararka qaarkood
dhif marna
9. Inta badan ma ku weydiiyaa macalinka wax aadan ka helin inta uu socday casharka ?
had iyo jeer inta badan mararka qaarkood
dhif marna
10. Imisaad fahmeysaa casharka inta uu socda oo aad ku jirtid fasalka
54 11. Brukar du prata med läraren om vilka aktiviteter du tycker att du behöver i
klassrummet?
had iyo jeer inta badan mararka qaarkood
dhif marna
12. Sidee inta badan macallinka idin marka aad la hadleyso oo ku saabsan hawlaha aad sameyn fasalka?
Marna inta badan mararka qaarkood dhif had iyo jeer
13. Ma kuu sheegi macalinka haddii aad rabto in aad ka shaqayso hab ka duwan wixii la