11. Analys och diskussion
11.3 En svenskanknytning
Min önskan med uppsatsen är att sätta den i ett litet större perspektiv och med en koppling till den mångkulturella svenska skolan. Ljungberg (2005) menar i den tidigare nämnda avhandlingen att skolan är en plats där kulturella uttryck, politiska idéer och sociala normer och intressen möts. Elever och föräldrars kulturella bakgrund påverkar också de föreställningar som de har på skolan och dess aktörer och att dessa föreställningar kan vara upphov till konflikter (Ljungberg 2005) ”Föreställningarna är kopplade till förväntningar – förväntningar på roller, handlingar, utseende och positioner i samhället” (Ljungberg, 2005:41)
Några av lärarna i min undersökning talar om att det är viktigt att känna till elevernas bakgrund för att kunna hjälpa och stödja dem. Utifrån det vill jag göra kopplingen till att det är viktigt för de svenska lärarna att känna till sina elevers bakgrund för att öka sin förståelse för den kultur som de kommer ifrån.
47
Utifrån Thelanders avhandling kan vi förstå att elevers syn på sina rättigheter är liknande i Sverige och i Kenya. I resultatet i denna uppsats framkommer det att elevernas önskan är en god relation med sina lärare och en disciplin som präglas av ”advice” och inte fysiskt bestraffning, något som jag tror kan jämföras med svenska elevers önskan. Dock så är de etiopiska eleverna i studien vana vid en skolkontext med läraren som auktoritet, fysisk bestraffning och med en delaktighet som har ett symbolvärde.
I förra stycket kunde vi läsa att Elvstrand (2009) har konstaterat att elever behöver ha erfarenhet av inflytande för att efterfråga det och Ljungberg (2005) konstaterar att elever med invandrarbakgrund har ett särskilt behov av en social fostran eftersom skolan är länken mellan barnen och samhället.
Med denna uppsats vill jag ge en bild av hur kulturen och förväntningarna kan se ut på en östafrikansk skola. Min förhoppning är att det ska ge en liten ökad insikt och förståelse för en skolkontext i ett östafrikanskt land och att en sådan kunskap kan vara värdefull i mötet med våra elever i Sverige som kan komma från en liknande bakgrund.
12. Slutsats
Att vistas en tid i en annan kulturs skolkontext har för mig varit både lärorikt, förvirrande och ibland frustrerande. Jag har själv fått erfarenhet av hur det kan kännas att komma ny och inte förstå de kulturella koder som är så självklara för de andra. En önskan med uppsatsen var därför från min sida att den ska kunna bidra med en ökad förståelse för en annan skolkontext och hur barns rättigheter realiseras i deras pedagogiska arbete. Jag fann i mitt arbete att relationerna mellan lärare – elev och mellan elev – elev har en stor betydelse för hur elevernas rättigheter realiseras.
Lärarna har en auktoritär roll som ibland kan vara präglat av förtroende och legitimitet och ibland av rädsla och bestraffning. Förväntningarna på eleverna i skolan varierade mellan huruvida eleverna var hög eller lågpresterande. Det visade sig att de elever som ansågs vara högpresterande får en större plats i skolan och att deras förhållande till läraren var av det mer förtroliga slaget. Historisk sett har tjejer haft lägre förväntningar på sig i skolan och en tyngre börda utanför skolan än vad killar har haft. På privatskolan som ligger i en stadsmiljö har det numera inte lika stor
48
betydelse. Utrymmet för elevernas åsikter att komma fram hittas främst i klassrummet men även i klubbar och via föräldrar. Jag diskuterar hur elevernas delaktighet har ett symbolvärde och bygger mycket på elevernas egen förmåga och initiativ att våga uttrycka sin åsikt. Då relationen mellan lärarna och eleverna ibland präglas av underordnande och rädsla så kan det påverka deltagandet negativt.
49
13. Avslutande kommenterar
Att göra en undersökning i en annan kultur förutsätter en förförståelse av kulturen i sig, därför var det värdefullt för mig att först spendera min praktiktid på skolan. Dock var det i slutet många saker som jag fortfarande inte förstod, mycket som var outtalat och svårt att sätta fingret på. Min egen upplevelse präglades mycket av kulturella skillnader, att inte förstå varandra i en kommunikation där vi sa samma sak men menade två skilda saker. Jag kunde och skulle avbryta min vistelse i landet men det kan eller ska inte många av de nysvenskar som möter vår kultur i Sverige.
Ett viktigt begrepp som kommer fram i både relationer och delaktighet är förväntningar. Det är också något som jag ser som en vidare forskning, både i en svensk och i en etiopisk skolkontext, vilka förväntningar finns det från elever och föräldrars sida och vilka förväntningar finns det från skolans aktörers sida.
Ett annat område som är intressant i den etiopiska skolkontexten är särskilt stöd, var finns de elever som behöver särskilt stöd? Vilket stöd kan de få? På privatskolan ansågs eleverna överlag vara duktigare än på statliga skolor. Vad händer med de elever som har lite allvarligare läs och skrivsvårigheter och inte klarar av det ”simpla” innehållet i år två som deras hemlärare ansåg att alla klarar.
Denna uppsats har haft ett brett perspektiv och det innebär också att det finns många områden som det skulle vara intressant att undersöka lite djupare, förutom de ovan nämnda så också delaktighet och relationernas betydelse.
Min förhoppningsvis är att läsaren genom uppsatsen har fått en inblick i vardagen på privatskolan i Etiopien.
50
14. Referenser
14.1. Tryckta källor
Alderson, P. (1999) Human rights and democracy in schools: Do they mean more than "picking up litter and not killing whales"? The International Journal of
Children´s Rights, 7( 2), 185-205. I Elvstrand, H.(2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet
Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber
Ayton, K. (2008) An ordinary school child: Agency and Authority in Children´s
schooling. Linköpings Universitet
Bell, Judith (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur
Banks, J.A. (1994/1999) An Introduction to Multicultural Education. Needham Heights:Allyn and Bacon. I Ljungberg, Caroline (2005) Den svenska skolan och
det mångkulturella - en paradox? IMER/Malmö högskola & Tema Etnicitet/
Linköpings universitet
Behnke, G. Labovitz, E.M. Bennett, J. Chase, C. Day, J. Lazar, C. & Mittleholtz, D. (1981) Coping with classroom distractions. The Elementary School Journal, 81, 135-155. I Samuelsson, M. (2008) Störande elever korrigerande lärare. Om
regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköpings universitet
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Burr, R. (2002). Global and local approaches to children's rights in Vietnam.
Childhood, 9(1), 49-61. I Thelander, N. (2009) We are all the same but... Karlstad
universitet
CRC (2006) Fullständigt namn: United Nations Committee on the rights of the child.
Consideration of reports submitted by states parties under article 44 of the convention. United nations: CRC/C/ETH/CO/3.
51
Davies, L. (1999) Researching democratic understanding in primary school. Research
in Education, 61, 39-48, I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet
Demissie, A. & Belayneh, B. (2010) Students-to-Students: Mentoring & Tutoring
Service on CRC & Life skills to Primary School Children Using Secondary School Students. I Child rights, classroom and school management : final reports - Batch
12 -2010a. Lunds University Commissioned Education. 50.
Devine, D. (2002) Childrens citizenship and the structuring of adult-child relations in the primary school, Childhood, 9(3), 303-320. I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i
skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet
Dysthe, O. red (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet: Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Englundh, E. (2009) Barnets bästa i främsta rummet – en pedagogisk utmaning? Stockholm: Liber
ETP (1994) Fullständigt namn: Federal Democratic Republic Governmentof Ethiopia.
Education and Training Policy. First Edition. Addis Ababa, E.E.P. -86.
Frønes, I. (1994) De likeverdige: Om sosialisering og de jevnaldrendes betydning. Oslo: Universitetsforlaget. I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans
vardagsarbete. Linköpings Universitet
Greenhill, M. & Ulfsparre, C. (2007) Mänskliga rättigheter för alla och envar. Stockholm: Nordstedts Juridik
Gordon, T. Holland, J. & Lahelma, E. (2000) Making spaces: Citizenship and
Difference in schools. New York: St. Martin´s Press
Hammarberg, T. (2006) Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets
rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet
Hundeide, K. (2006) Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur
52
Johansson, E. & Johansson, B. (2003) Etiska möten i skolan: värdefrågor i samspel
mellan unga skolbarn och deras lärare. Stockholm, Liber. I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings Universitet
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Linderborg, Å. (2001) Socialdemokraterna skriver historia. Stockholm: Atlas
Ljungberg, C. (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella - en paradox? IMER/Malmö högskola & Tema Etnicitet/ Linköpings universitet
Malik, K (red) United Nations Developing program (2013) The Rise of the South,
Human Progress in a Diverse World. United nations Developing Program
Mattlar, J. (2006) Den gemensamma referensramens dikt och verklighet – en
läroboksanalys. I Säfström, C. A. (red.) Den mångtydiga skolan – utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur
Morrow, V. (2001) Young people´s explanation and experience of social exclusion:
retrieving Bourdieu´s concepts of social capital. International Journal of Sociology
and Social Policy, 21, 37-63. I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans
vardagsarbete. Linköpings Universitet
Norman, K. (1996) Kulturella föreställningar om barn – ett socialantropologiskt
perspektiv. Stockholm: Rädda barnen
Orlenius, K. (2001) Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag
Patel, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Pedder, D & McIntyre, D. Pupil consultation: The importance of social capital. Education review, 58, 145-157. I Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans
vardagsarbete. Linköpings Universitet
Qvarsebo, J. (2006) Skolbarnets fostran: Enhetsskolan, agan och politiken om barnet 1946-1962. Linköping Studies in Arts and Science, 365 Linköping: Linköpings universitet, Tema Barn. I Samuelsson, M. (2008) Störande elever korrigerande
lärare. Om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköpings universitet
53
Qvarsell, B. (2001). Juridik och politik i barnpedagogiken: Om FN-konventionens dilemman. Utbildning och Demokrati: Tidskrift för Didaktik och
Utbildningspolitik, 10(2), 51-64. I Thelander, N. (2009) We are all the same but...
Karlstad universitet.
Samuelsson, M. (2008) Störande elever korrigerande lärare. Om regler,
förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet.
Linköpings universitet
Sillassie, A. Liyew, A. Tadesse, A. Yayeh, M. och Zerihun, G. (2011) Evalutation
Research on the Effectivness of the School Improvement Program: with particular reference to schools in Eastern Gojjam Administration zone. I Reserach journal,
Vol 14 Published by The Amhara National Regional State Education Bureau. Stier, J. (2009) Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier. Lund:
Studentlitteratur.
Tessema, K. A. (2007) The teacher Education Reform Process in Ethiopia: Some
consequences in educators and its implications. Haramaya Univeristy, Ethiopia.
Thelander, N. (2009) We are all the same, but… Kenyan and Swedish school
children´s views on children´s rights. Karlstad University Studies
UNICEF Sverige (2008) Handbok om barnkonventionen. United Nations Childrens Fund – FN´s barnfond. Upplaga 1:1
UNHRC (2009) Fullständigt namn: United Nations Human Rights Committee.
International Covenant on Civil and Political Rights. United Nations:
CCPR/c/ETH/1.
Widegren, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Wessels, M. (2001). Barns rätt till skydd och undervisning i krigsdrabbade områden. Utbildning och Demokrati: Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik, 10(2), 95-
110. I Thelander, N. (2009) We are all the same, but… Kenyan and Swedish school
54 14.2. Elektroniska källor
Landguiden. Etiopien
http://www.landguiden.se.lt.ltag.bibl.liu.se/Lander/Afrika/Etiopien/Befolkning- Sprak (hämtat 2013-05-09)
National Encyklopedin, Hegemoni.
http://www.ne.se/lang/hegemoni, Nationalencycklopedin (hämtad 2013-05-27) UIS, UNESCO Institute for Statistics (2013). Education (all levels) profile -Ethiopia
http://stats.uis.unesco.org/unesco/TableViewer/document.aspx?ReportId=121&IF_ Language=en&BR_Country=2300 (hämtat 2013-05-20)
Unicef (2013) Barnkonventionen. http://unicef.se/barnkonventionen (hämtad 2013-09-21)
Utrikesdepartementet (2010) Mänskliga rättigheter I Etiopien 2010.
http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s- rapporter-om-manskliga-rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Etiopien
55
15. Bilagor
15.1 Bilaga 1
Resultat handuppräckning
Lektion killar tjejer totalt olika
1 11 10 21 2 9 10 19 3 1 11 12 (avbruten statistik) 4 35 19 54 6 5 17 31 48 19 6 11 1 12 (avbruten statistik) 7 36 34 70 16 8 11 7 18 8 9 15 17 32 11 10 7 8 15 9 11 8 10 18 8 12 4 2 6 6 13 7 10 17 10 Resultat i procent
Lektion killar tjejer olika
1 52 48 2 47 53 3 8 92 (avbruten statistik) 4 65 35 11% 5 35 65 40% 6 92 8 (avbruten statistik) 7 51 49 23% 8 61 39 44% 9 47 53 34% 10 41 59 53% 11 44 56 44% 12 67 33 100% 13 41 59 59%
Antal tjejer som svarar har medelvärde: 50% Antal olika elever som svarar har medelvärdet 45%
56 15.1 Bilaga 2
Intervjuformulär (elev)
(samma för lärare men omformulerat) Support
What do you need to be able to pass your exam? What kind of support?
If you have a hard time with a subject, what kind of support do you get from the teachers?
What kind of support do you want to have?
Do you feel that you can ask for some extra help? From who would you get the help? Do you see any difference between how the teachers support girls and boys?
Discipline
How do you think that the teachers should do to maintain discipline in the classroom? What is the teachers doing when the students don´t behave?
What are the consequences?
What do you think is an appropriate punishment? (When do you think it´s ok to use physical punishment?)
How do you handle the situation if you have a conflict with another student? How do you handle conflicts with a teacher?
Do the teachers do something different depending if it´s a boy or a girl?
Participation
Do you believe that girls and boys get the same opportunity to talk in the classroom? How do you do the teachers encourage the quite students to talk?
Do you have any ideas of how to encourage students to talk louder in the classroom? Are the students involved in any decisions about the teaching, the classroom or the school?