Inom ramen för föreliggande uppdrag har en undersökning i landets samtliga kommuner och landstingskommuner genomförts, gällande förekomsten av tillämpningen av 4 kap.
10a § första punkten KL. Undersökningen genomfördes med telefonintervjuer till alla landets kommuner och landsting, där frågor ställdes utifrån det frågeformulär som redo-visas i Bilaga 2. De personer som kontaktades var i första hand kommunsekreterare, kommunalråd, politiska sekreterare, kanslichefer eller kommunchefer. När väl en repre-sentativ person för kommunen nåddes, har den genomsnittliga samtalstiden legat på ungefär 10 minuter. Så långt möjligt har även fullmäktigeprotokoll och liknande doku-mentation inhämtats från de kommuner som haft de aktuella ledarskapsproblemen.
Tidsperioden som undersöktes var de två föregående mandatperioderna, alltså perioder-na 1994−1998 respektive 1998−2002. Det var inte rimligt att ställa frågor om tidigare mandatperioder, eftersom den aktuella lagregeln trädde i kraft 1994, och det var heller inte realistiskt att ställa några frågor om innevarande mandatperiod då denna ej är av-slutad. Undersökningen har bidragit med flera viktiga pusselbitar, och då främst a) hur ofta har paragrafen tillämpats eller kommit på tal, b) vilka typer av tillämpningar har funnits.
I tabell 3.1 redovisas ett antal kommuner som har varit nära att genomföra ett nyval enligt den aktuella paragrafen, men som av olika skäl inte tillämpade den.
Tabell 3.1 Kommuner som övervägt att genomföra nyval enligt 4 kap 10a § 1 KL Hagfors (2001)36
36 (S) samarbetade med (v) efter valet 1998, men då ett vice kommunalråd slutade ville (v) att denne skulle representeras av (v). Det gick inte (s) med på, men då bildades en ny majoritet mel-lan (v+fp+c+kd+m). Alla förändringar skedde frivilligt, valda representanter avsade sig sina poster och fyllnadsval genomfördes i fullmäktige (KF 2001-04-24).
37 (S) och (v) samarbetade efter valet 1998. Kommunens ekonomi var i obalans, och kommuna-kuten kontaktades. (V) ville ej gå med på de villkor som ställdes, så (s) valde att samarbeta med (c+m) i stället. Förändringarna genomfördes frivilligt genom att socialdemokraternas tidigare ordförande- och vice ordförandeposter nu gjordes om så att även andre viceposter inrättades. (M) och (c) fick förste viceposterna genom att nya reglementen antogs och fyllnadsval genomfördes (KF 2000-06-21).
38 Vänsterpartiet i Kiruna hade hoppats på ett nyval till nämnder och styrelser, men en majoritet saknades i fullmäktige för detta förslag.
39 Norrköping har inte tillämpat paragrafen, men drabbades av en komplicerad politisk kris, vilket utreds längre fram. Riksdagsmannen Gunnar Axén ställde 2001-06-05 en fråga till dåvarande deomokratiminister Britta Lejon, mot bakgrund till turbulensen i kommunen. Frågan gällde möj-ligheten att inrätta ett kommunalt extraval när kommunen saknar en funktionsduglig ledning.
Vid undersökningarna föreligger dock ett visst tolkningsproblem. Vad som av vissa aktörer uppfattas som ett rent "återkallande", uppfattas av andra att det som skedde var frivilligt efter att den nya majoriteten blivit uppenbar. Det finns olika orsaker till att välja att tillämpa 4 kap 10a § första punkten KL, i vissa kommuner vill man inte bli alltför konfrontatorisk när man möts i fullmäktigesalen, andra kommuner hävdar att användandet av lagregeln är ett mer "korrekt" tillvägagångssätt, medan ytterligare några kommuner har föredragit att genomföra förändringarna med stöd av andra paragrafer.
Utvärderaren kan här inte säga att något tillvägagångssätt är mer riktigt än något annat, men kan konstatera att de bakomliggande problemen i både tabell 3.1 och 3.2 har varit svårigheter att nå fungerade politiska majoriteter.
Tabell 3.2 Typer av återkallanden i kommunerna under 1994−2002 med stöd i 4 kap 10a § 1 KL43
"Skolboksexempel"
Kommentar: (-)=Återkallandet genomfördes av den borgerliga majoriteten för att återkalla mandat som tidigare getts till Fp i valteknisk samverkan. (*)=Ett litet parti bidrog till splittringen, till exempel Miljöpartiet, Samernas väl, Kommunalt Alternativ, Folkviljan, Sveriges Pensionärers Intresseparti (SPI) eller Sjuk-vårdspartiet Folkets Vilja (SFV).
40 I Ragunda bildades efter valet 1998 en socialdemokratisk majoritet tillsammans med vänster-partiet, men samarbtetsproblem mellan dessa ledde till att det socialdemokratiska kommunalrådet avgick våren 2001. Den turbulens som uppstod ledde till sist till att socialdemokraterna och cen-tern inledde ett samarbete, men de formella besluten genomfördes på så sätt att kommunstyrelsens ordförande frivilligt avsade sig sitt uppdrag med omedelbar verkan. Därefter avsade sig även kommunfullmäktiges ordförande och övriga ordföranden sina uppdrag. Efter förhandlingar kunde till sist fyllnadsval genomföras där (s) och (c) samarbetade (Dnr 448/00 041 KF§33).
41 M+fp+kd+c+Salapartiet ingick i ett samarbete efter valet 1998. Detta sprack år 2000. Ordför-anden från den borgerliga sidan avsade sig frivilligt sina uppdrag till förmån för (s) som övertog styrandet i minoritet. Hoppande majoriteter fortsatte perioden ut, men (kd) och (m) stödde ofta (s). Paragrafen tillämpades inte.
42 Samarbetet mellan s+v sprack på försommaren 2001. V släppte sina poster frivilligt och (s) inledde ett nytt samarbete med (c) i stället. Förändringen skedde frivilligt.
43 En förteckning över KF-beslut i respektive kommun återfinns i Bilaga 3.
Totalt är det 13 kommuner samt ett landsting som har tillämpat regeln om att återkalla förtroendeledamöters uppdrag under mandatperioderna efter valen 1994 fram till och med år 2002.44 Bland landstingskommunerna är det endast Västra Götalandsregionen som har tillämpat paragrafen (2000). Majoritetsbildningarna förefaller enklare i lands-tingen än i kommunerna, då en större variationsrikedom i majoritetsbildningen uppvisas på den kommunala nivån.
Antalet kommuner som haft problem av den typ som lagstiftaren i detta fall har förutsett är omkring 20 kommuner under två mandatperioder. Orsakerna till att man i övriga fall inte har tillämpat 4 kap 10a § första punkten KL kan dels bero på osäkerhet eller okun-skap om paragrafen, eller att man velat lösa situationen på frivillig väg genom annat tillvägagångssätt. Att tillämpningen var betydligt vanligare efter valet 1998 tyder på att kunskapen om paragrafens existens hade spridits.
Det är intressant att notera att småpartier har varit orsaken till ungefär hälften av de spruckna majoriteterna. Dessa partier har en viktig betydelse i spelet om majoritetsbild-ningen, men majoriteter kan skifta även av andra skäl. Instabila majoriteter orsakas därmed lika ofta när de gamla, etablerade partierna är inblandade, som när nyare lokala småpartier är inblandade.
Utifrån telefonintervjuerna såväl som fullmäktigeprotokollen är det intressant att notera att det finns en betydande oklarhet huruvida det räcker att återkalla förtroendeuppdragen i enskilda nämnder, eller om det vid nyvalet ska genomföras ett återkallande av alla förtroendeuppdrag i kommunen. Tolkningsproblemet som föreligger vad gäller nyval till nämnderna belyses av att i praxis har båda ytterligheterna förekommit. I exempelvis Orust kommun gjordes tolkningen att "återkallande av samtliga uppdrag" skulle gälla kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, sociala omsorgsnämnden, samhälls-byggnadsnämnden och valnämnden.45 I Åtvidaberg däremot, gjordes tolkningen att nyvalet skulle omfatta samtliga förtroendeuppdrag i styrelser och nämnder.46 Vid en
44 Diskussioner om att tillämpa paragrafen har förekommit i betydligt fler kommuner än vad som redovisas här, och endast några av de som varit "nära" att tillämpa 4 kap. 10a§ KL redovisas i tabell 3.1. Fullmäktigeprotokoll med hänvisning till 4 kap. 10a§ är vad som här har fått definiera var tillämpning har ägt rum och inte, se vidare bilaga 3.
45 Se http://www.orust.se/gov/prot/kf/
46 Kommunalt nyval genomfördes till kommunstyrelsen, valnämnden, tekniska nämnden, perso-nalnämnden, bygg- och räddningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskydds-nämnden, barn- och utbildningshälsoskydds-nämnden, socialhälsoskydds-nämnden, valberedning, kommunens revisorer, handikappråd, pensionärsråd, arvodeskommitté, styrelse för Åtvidabergs Bostads AB, AB Åtvi-dabergs Brukshotell och AB ÅtviÅtvi-dabergs industribyggen, styrelse för ÅtviÅtvi-dabergs fjärrvärme AB, lekmannarevisorer för Åtvidabergs bostads AB, AB Åtvidabergs brukshotell och AB Åtvidabergs industribyggen, lekmannarevisor för Åtvidabergs Fjärrvärme AB, ombud vid bolagsstämmor med Åtvidabergs bostads AB, AB Åtvidabergs brukshotell, AB Åtvidabergs industribyggen, Åtvida-bergs fjärrvärme AB, ÖSTSAM, och Arena ÖSTSAM AB(-), ledamöter och ersättare i
förenings-granskning av fallen i tabell 3.2 visar det sig att något fler kommuner har genomfört nyval enligt Åtvidabergsmodellen, medan knappt hälften har följt Orustexemplet. Den-na variation bottDen-nar troligtvis i en oklarhet i vad som egentligen avses med kommuDen-nalt förtroendeuppdrag. Omfattas enbart valda ledamöter och ersättare till nämnder och styrelser eller ska även överförmyndare, ledamöter i kommunala företag eller företräda-re i kommunalförbund ingå? Enligt 4 kap. 1 § KL avses med förtroendevalda just le-damöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och dess ersättare. Till de kommunalt förtroendevalda räknas även ledamöter och ersät-tare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer och revisorsersättare i ett kommunalför-bund. Enligt Björkman och Riberdahl ska inte styrelseledamöter och revisorer i kom-munala företag i form av aktiebolag eller stiftelser inräknas, medan det är mer oklart huruvida överförmyndaren ska inberäknas i begreppet kommunalt förtroendevald (Björkman och Riberdal 1997:31-33).47 Kommunala förtroendeuppdrag ska dessutom särskiljas från statliga förtroendeuppdrag som till exempel förtroendevalda i statliga verks (lokala) styrelser eller nämndemän i domstolar. Det är förståeligt att tolkningen av lagen är så pass vid i praxis. I förarbetet talas om att "sådan återkallelse skall avse samt-liga förtroendevalda och skall således inte kunna användas för att entlediga enstaka förtroendevalda" (Reg. prop. 1993/94:188, s. 45). Huruvida detta syftar på samtliga förtroendevalda i en nämnd, eller i kommunens alla nämnder är oklart. Även i konstitu-tionsutskottets betänkande 1993/94:KU40, s. 13 uttalas att:
"Den möjlighet till återkallelse som regeringen föreslagit skall avse samtliga förtroendevalda, dvs. avsikten är inte att enstaka förtroendevalda skall kunna entledigas."
Lagstiftaren bör i detta avseende förtydliga hur stort tolkningsutrymmet tillåts vara.
Praxis hitintills har inneburit följande ytterligheter:
• Kommunala förtroendeuppdrag i ett fåtal nämnder inklusive kommunstyrelsen återkallas
• Kommunala förtroendeuppdrag återkallas i alla nämnder, kommunstyrelsen, reviso-rer, kommittéer och beredningar, ledamöter i bolagsstyrelser och lekmannarreviso-rer m fl.
stämman ÖSTSAM(-), ombud till Östergötlands kommunförbund, revisor för Åtvidabergs hem-värn, nämndemän(-) och överförmyndare(-) samt huvudmän i Åtvidabergs sparbank(-) och Val-demarsviks sparbank(-). (-)=Vid KF 2001-09-27 beslutades att förtroendevalda till alla ovan upptagna verksamheter skulle omväljas, medan man vid följande KF 2001-10-25 beslutade att återkallandet inte skulle gälla markerade verksamheter.
Se vidare http://www.atvidaberg.se/visinform/pdf/protokoll/Kf2001-10-25.pdf samt http://www.atvidaberg.se/visinform/pdf/protokoll/Kf2001-09-27.pdf
47 Det beror på om överförmyndaren är en nämnd eller en enskild person (Björkman och Riber-dahl 1997:31).
Vad som nedan kategoriseras som "skolboksexempel" avser därmed att alla kommuner haft politiska ledarkriser i någon form och att ett återkallande av uppdrag har ägt rum.48 Kategorin "skolboksexempel" kommer att beskrivas närmare strax, där det första rätts-fallet i Ulricehamn redovisas, men fallbeskrivningarna kommer att inledas med det enda fallet som finns på landstingssidan (Västra Götalandsregionen). Förutom skolboksex-emplen, så återfinns det flera olika specialfall. I Enköping bildades efter valet 1998 en borgerlig majoritet mellan (m+fp+kd+c), och dessa hade då 28 mandat av totalt 51, eller 55 procent. Efter turbulens mellan (fp) och den övriga koalitionen, valde majoriteten att tillämpa 4 kap 10a § 1 KL, för att återkalla det extra mandat som (fp) hade fått genom valteknisk samverkan. Samtidigt avbröts också samarbetet mellan koalitionen och fp, men (m+kd+c) hade fortsatt majoritet i fullmäktige. Även detta fall kommer att beskri-vas mer ingående i det kommande.
I flera kommuner har åtminstone vissa partier hoppats på att kunna genomföra ett "ny-val". I Kiruna hoppades till exempel vänsterpartiet på att kunna utlysa ett "allmänt ex-traval", tills man insåg att vad KL nu medger är endast ett nyval om det finns en ny majoritet i fullmäktige, och detta lyckades man inte uppnå. Även i Uppsala och Skinnskatteberg har frågan varit uppe, men har inte kommit så långt som till ett avgö-rande i fullmäktige. I Norrköping uppstod en ledningskris då ett kommunalråd avled och socialdemokraterna inte ville lämna kommunstyrelsens ordförandeskap vidare till oppositionen. Även detta fall kommer att redovisas mer detaljerat i det följande.
Variationen i tillämpningen av 4 kap 10a § 1 är relativt stor och det finns här ingen möjlighet att genomföra en heltäckande beskrivning. Det är ändå viktigt att gå djupare i några fall, dels för att kunna peka på principiella förhållanden som framtvingar dessa nyval, men också för att peka på kommuner eller förhållanden där dagens regler inte används som det var tänkt eller inte hjälper den uppkomna politiska krisen. Utvärdera-ren har därför valt att göra fördjupade fallbeskrivningar av Västra Götalandsregionen, Ulricehamn, Enköping, Norrköping och Kiruna eftersom dessa fall representerar olika av lagstiftaren förutsedda och oförutsedda skeenden.
48 Vad gäller skillnaden mellan tillämpningen "frivillig avsägning av uppdrag" och "återkallande"
kan inte alltid en glasklar tolkning göras. Ibland har det gamla presidiet i fullmäktige och kom-munstyrelse "frivilligt" avsagt sig sina uppdrag, ett fyllnadsval har genomförts därefter, och sedan har ett återkallande ägt rum av övriga uppdrag genomförts utifrån den nya majoriteten. Karlstad har tolkats som ett sådant exempel.
Landsting
Västra Götalanddsregionen är det enda landsting som har tillämpat paragrafen om åter-kallande av förtroendeuppdrag. Kanske beror det på att socialdemokraterna generellt har en betydligt starkare ställning i landstingen, jämförelse med i kommunerna. Särskilt under den första mandatperioden efter valet 1994 hade socialdemokraterna egen majo-ritet i tio landsting inklusive Malmö stad (av då totalt 26 stycken).49 I fallet Västra Gö-talandsregionen var det ett mindre parti med i spelet, Sjukvårdspartiet Folkets vilja (SFV).
Västra Götaland
Tabell 3.3 Valresultat i Västra Götalanddsregionen 1998
M C Fp Kd S V Mp Övr50 TOTALT
31 10 10 18 50 17 7 6 149
Efter valet 1998 inledde (s), (v) och (mp) ett samarbete. Detta skulle dock bli i minoritet med 74 mandat, medan det krävdes 75 mandat för majoritet. (S) trodde dock inte att de borgerliga partierna skulle samverka med det regionala partiet SFV, eftersom (c) tydligt hade avsagt sig samarbete med SFV.51 Regionstyrelsen, valberedningen och fullmäkti-ges presidium hann tillsättas, men under budgetförhandlingarna i november 1998 stod det klart att SFV fällde den socialdemokratiska budgeten och det blev uppenbart att majoriteten såg annorlunda ut än vad (s) hade tänkt sig. I och med detta, avgick de le-damöter som hade hunnit väljas, och nya lele-damöter valdes till alla nämnder och styrel-ser i december/januari 1999 utifrån den borgerliga majoriteten tillsammans med SFV.
Socialdemokraterna fick vice ordförandeposter istället för ordinarie, och tappade ett antal ledamöter i olika nämnder.52
Den borgerliga koalitionen regerade under 1999, men under budgetarbetet våren 2000 blev det svårt att hålla ihop koalitionen. Moderaterna drev kravet att inte höja skatten
49 Sedan dess har ju det totala antalet landsting minskat till 21, då Västra Götalandsregionen och Region Skåne bildades inom ramen för regionförsöket.
50 Sjukvårdspartiet Folkets vilja, SFV.
51 Detta berodde på att SFV tidigare hade bildats genom att bryta sig ur centerpartiet.
52 Socialdemokraterna hävdar här att man inte litade på att den nya koalitionen var stadigvarande, och de var därför tveksamma till att stiga ned från sina valda poster i styrelsen. (S) släppte dock positionerna, förutom ordförandeskapet i regionfullmäktige. Här hävdades att ordförandeskapet inte skulle politiseras.
Flera regionråd hade ställt in sig på att vara regionråd i fyra år och när detta inträffade avtalade regionen med dessa om en avgångsersättning. Denna ersättning har överklagats till länsrätt, kam-marrätt och regeringsrätt, se vidare not 28.
mycket hårt, trots att regionens budget var mycket ansträngd.53 En andra konfliktlinje var frågan om organisationen av storsjukhusen. I maj 2000 började det borgerliga sam-arbetet att knaka, det blev allt svårare att ena (c+fp) tillsammans med (SFV+kd och m).
Dåvarande regionordföranden för moderaterna menar att skattefrågan inte hade så stor betydelse egentligen som den fick rent medialt, men moderaterna hade ställt kravet att sjukhusgrupperna skulle delas upp om de skulle gå med på skattehöjning.54
Detta kunde dock inte (c och fp) acceptera. Dessa partier var också irriterade över mo-deraternas hårda agerande, varför det framstod som ett allt rimligare alternativ för dem att byta sida. (S) utgångspunkt var att alla skulle behålla sina poster i nämnder och sty-relser, men (v) kunde inte tänka sig att stödja ett samarbete med (fp+c). De nya opposi-tionspartierna ställde inte upp på detta, utan ett nyval framtvingades av (kd, m och v).
Ett nyval genomfördes under september 2000, och (s) gjorde upp om valteknisk sam-verkan med (mp) istället för med (v). Den nya koalitionen hade sammanlagt 70 mandat i regionfullmäktige, men eftersom det inte gick att nå någon majoritet emot denna "mino-ritetsmajoritet", så blev detta den faktiska ledningen.55
Spelplanen kan här ses som tredelad, med (s-mp-fp och c) i mitten, (v) ensamma på vänsterkanten och (SFV+kd+m) på högerkanten. Nyvalet till nämnderna kunde ändå genomföras i regionfullmäktige, eftersom en majoritet kunde enas om att majoriteten hade förändrats.
När utredaren frågar den dåvarande kanslichefen hos (s) om hans åsikt i möjligheten att införa ett allmänt nyval, så svarar han att:
"…så som läget var då, så hade vi nog tyckt att ett extraval hade varit bättre, som läget var då.
Men idag vill jag inte säga det, eftersom det fungerade ändå, men det visste man ju inte då…
Det var ju första gången som det här skedde, att man gjorde en blocköverskridande överens-komelse i valförsamlingen. Nu fanns ju inte den här möjligheten, vi var ju piskade att nå ett samarbete. Det finns ju en fördel i det också, när inte [extra]valsalternativet föreligger, så tving-ar man ju ptving-artierna att ta ansvtving-ar, då måste man ju hitta nya lösningtving-ar. Det finns ju en fördel i det också. Men jag tycker att möjligheten att genomföra ett nyval ska finnas i en sådan här situa-tion."56
Dåvarande kanslichefen förespråkar alltså inte entydigt ett extravalsalternativ, även om han lutar åt att i huvudsak förorda detta. Han menar att till exempel enkel majoritet i valförsamlingen bör kunna räcka för att utlysa ett sådant extraval. Dåvarande
53 När regionen bildades 1/1 1998 fick man ärva ett underskott på omkring en miljard kr (sam-manvägt av tidigare huvudmän).
54 Intervju med dåvarande regionstyrelsens ordförande (m), 2002-12-02.
55 Uppgifterna i detta stycke baseras på intervjuer med dåvarande kanslichefen (s), regionsekrete-rare (c), regionsekreteregionsekrete-rare (v) samt regionstyrelsens ordförande (s) efter sept-2000.
56 Intervju med dåvarande kanslichefen (s) 2002-11-18. Termen "nyvalsalternativet" har här ändrats till "[extra]valsalternativet".
relsens ordförande efter nyvalet till nämnder och styrelser i september 2000 (s), är utan tvekan för införandet av ett kommunalt extraval.57 Dåvarande regionsekreteraren för vänsterpartiet framhåller att införandet av en regel om extraval kanske till och med skulle få en avhållande effekt för partierna. Med en sådan regel, kanske trycket till och med skulle öka på partierna att se till att samarbeta, menar han.58
Den tidigare (m)-ordföranden tror dock inte att några problem hade lösts om ett extraval hade genomförts, även om hon generellt är för det. I ett oklart läge bör väljarna få säga sitt en gång till, menar hon. Hon tycker också att paragrafen bör utvidgas så att kommu-nalt misstroendevotum ska kunna utkrävas.59
Regionens chefsjurist menar att lagregeln är bra som den är idag, förutom att det bör tydliggöras hur man löser de ekonomiska konsekvenserna för enskilda ledamöter som drabbas i samband med återkallande av uppdrag. Detta skulle till exempel kunna göras genom att stycket i propositionstexten i detta avseende lyfts in i lagtexten. Chefsjuristen anser inte heller att extraval är relevant på kommunal- eller landstingsnivå, eftersom det lyfter bort fokus från verksamheten och ett sådant extraval skulle fördröja ledandet av dessa. Dessutom skulle ett sådant val "underkänna" vad väljarna redan har sagt. Ibland läggs också för mycket betoning på presidiernas politiska roll, menar hon, medan för lite vikt tillskrivs den verksamhetsledande rollen.60
Centerns regionsekreterare sedan 1999 anser att ett kommunalt extraval blir en lätt ut-väg för partierna, till sist så måste dom ju ändå samarbeta. Regionsekreteraren hänvisa-de till att man i Norge inte har något extravalsinstitut på nationell nivå inskrivet i kon-stitutionen av just denna anledning. Centern menar att paragrafen idag fungerar som ett kommunalt misstroendevotum, och är nöjda med nuvarande utformning.61
57 Intervju 2002-12-20 med dåvarande regionsstyrelsens ordförande (s) sedan september 2000.
58 Intervju 2002-12-20 med dåvarande regionsekreteraren för (v).
59 Intervju 2002-12-02 med tidigare regionstyrelsens ordförande (m).
60 Intervju med Västra Götalandsregionens chefsjurist 2002-12-20.
61 Intervju centerns regionråd, 2002-12-20. Centern förordade redan i juni 2000 att man skulle ha löst krisen frivilligt för att inte tappa tempo. Detta förslag stötte dock på patrull från såväl övriga borgerliga partier som från vänstern.
Bland landstingen är det endast Västra Götaland som har faktisk erfarenhet av att åter-kalla förtroendevaldas uppdrag. Detta skedde utifrån grundmodellen eller "skolboksex-eplet", där ett mindre parti har blivit vågmästare efter ett val. Partiet väljer sida (den borgerliga) och ett koalitionssamarbete inleds. När någon eller några partier i koalitio-nen hoppar av, krävs det att en "ny majoritet" kan etableras, och i detta fallet blev det en
Bland landstingen är det endast Västra Götaland som har faktisk erfarenhet av att åter-kalla förtroendevaldas uppdrag. Detta skedde utifrån grundmodellen eller "skolboksex-eplet", där ett mindre parti har blivit vågmästare efter ett val. Partiet väljer sida (den borgerliga) och ett koalitionssamarbete inleds. När någon eller några partier i koalitio-nen hoppar av, krävs det att en "ny majoritet" kan etableras, och i detta fallet blev det en