Gruppen med godis, läsk, snacks och bakverk är den grupp som bidrar med mest energi för samtliga åldersgrupper, 23–25 procent. Därefter kommer
mjölk, fil och ost, 15–17 procent, eller kött, fisk och ägg, 14–18 procent, bröd, gröt, välling och flingor, 14–16 procent, och potatis, ris och pasta,
11–14 procent. Övriga grupper bidrog med cirka 15 procent.
Den största skillnaden mellan åldersgrupperna är att gröt och välling bidrar med stor del av energin för 4-åringar, 6 procent jämfört med 1 procent för skolbarn. Matbröd bidrar med 8, 10 respektive 11 procent för 4-åringar, barn i åk 2 respektive åk 5.
Kött, fisk och ägg bidrog med mest protein, 32–36 procent, och därefter
kom gruppen mjölk, fil och ost, 25–29 procent av proteinet. Bröd, gröt,
flingor och välling bidrog med 14 procent av proteinet för 4-åringar och med
11 procent för skolbarn.
Kött, fisk och ägg bidrog också med mest fett; 26 procent för 4-åringar och
cirka 30 procent för skolbarn. Därefter bidrog godis, läsk, snacks och bak-
verk med mest fett; 20 procent för 4-åringar och 19 respektive 18 procent för
barn i åk 2 respektive åk 5. Mjölk, fil och ost bidrog med 18, 17 respektive 13 procent för 4-åringar, åk 2 respektive åk 5. Matfett och feta såser bidrog med 12, 10 respektive 9 procent.
160
De största källorna till mättat fett var mjölk, fil och ost och därefter kom
kött, fisk och ägg. Även godis, läsk, snacks och bakverk bidrog med stor
andel mättat fett, cirka 20 procent.
Godis, läsk, snacks och bakverk står också för den största andelen trans-
fettsyror, 35, 29 respektive 25 procent av transfettsyror kommer från denna grupp för 4-åringar, barn i åk 2 respektive i åk 5. Mjölk, fil och ost bidrog med 22–25 procent och kött, fisk och ägg med 11–15 procent. Potatis, ris
och pasta bidrog med 13–19 procent, och då främst från friterad potatis. Matfett och feta såser bidrog med 13 procent.
Kött, fisk och ägg, mjölk, fil och ost och matfett och feta såser är de livs-
medelsgrupper som bidrog med de största andelarna enkelomättat fett.
Kött, fisk och ägg bidrog med 27–30 procent av fleromättat fett, varav fisk
stod för cirka 5 procent. Matfett och feta såser bidrog med 13–16 procent och bullar, kakor och kex stod för 7–8 procent. För 4-åringar stod vällingen för en ganska stor andel, 10 procent medan matbröd stod för lika stor andel för skolbarn. För 4-åringar bidrog matbröd med 8 procent.
Det största bidraget av kolhydrater kom från godis, läsk, snacks och bak-
verk som stod för 32 procent för 4-åringar, 30 procent för barn i åk 2 och
29 procent för barn i åk 5. Bröd, gröt, välling och flingor bidrog med 20–22 procent och potatis, ris och pasta bidrog med 15–19 procent. Frukt och grön-
saker bidrog med 13 procent för 4-åringar och med 10 procent för åk 2 och
8 procent för åk 5.
Huvudkällorna till sackaros var söta drycker; läsk och saft, 25, 28 respek- tive 29 procent, och sötsaker, 16, 17 respektive 20 procent. Frukt och bär bidrog med, 10, 8 respektive 6 procent. Livsmedel som bidrog med mono-
sackarider var främst frukt och bär, 30, 23 respektive 18 procent och juice och nektar, 12–14 procent. Saft och läsk bidrog med 11–12 procent.
Största källorna till fibrer var bröd som bidrog med 21, 25 respektive 28 procent. Välling bidrog med 7 procent av fibrerna för 4-åringar. Frukt och
grönsaker stod för 30, 25 respektive 19 procent och potatis, ris och pasta
bidrog med 15–19 procent av fibrerna.
Vitaminer
Den största källan till vitamin A (retinolekvivalenter) var mjölk, fil och ost, som bidrog med 26 procent för 4-åringar och 34 procent för skolbarn. Mat-
fett och feta såser bidrog med 14–15 procent, kött, fisk och ägg bidrog med
16–18 procent. Frukt och grönsaker bidrog med 10–14 procent av vitamin A-intaget, då i form av ß-karoten. För 4-åringar bidrog även välling med en betydande del av vitamin A, 7 procent. Kosttillskott stod för 8 procent för 4-åringar och cirka 3 procent för skolbarn. Att kosttillskott bidrog med en så stor andel för 4-åringar beror på deras intag av AD-droppar. 7 procent av 4-åringars intag av vitamin A kom från AD-droppar.
Kött, fisk, ägg och rätter tillhörande denna grupp, var den största källan till vitamin D, varav en del kommer från tillsatt matfett, därefter mjölk, fil
och ost. Här är skillnaden stor mellan 4-åringar och skolbarn. 4-åringar får
en stor andel vitamin D från kosttillskott 18 procent, och välling, 14 procent. Skolbarn fick 6–7 procent av vitamin D från kosttillskott. Matfett var också en viktig källa till vitamin D-intaget, både för 4-åringar och skolbarn. Tillsatt matfett är orsak till att vitamin D kommer från t.ex. bakverk.
161 Flera livsmedelsgrupper bidrog med vitamin E (α-tokoferol), där kött, fisk
och ägg var den viktigaste, 17–21 procent. För 4-åringarna var välling en
viktig källa, 13 procent. Matfett är också en betydande källa och en del av bidraget från andra livsmedelsgrupper härrör från tillsatt matfett i rätter och bakverk.
Viktiga källor för tiamin var bröd, gröt, välling och flingor, 22–27 procent, och kött, fisk och ägg, 19–22 procent. Mjölk, fil och ost bidrog med 14–16 procent och potatis, ris och pasta med 12–15 procent. Välling var en viktig källa till tiamin för 4-åringar, 10 procent.
Mjölk, fil och ost är den livsmedelsgrupp som bidrog mest med riboflavin
39–40 procent. På motsvarande sätt dominerar kött, fisk och ägg som källa till niacin, d.v.s. summan av preformerat niacin och niacin som bildas från tryptofan, 34–37 procent av intaget. Vitamin B6 kom i huvudsak från kött,
fisk och ägg, 23–29 procent, men de flesta livsmedelsgrupper bidrog. Vita- min B12 kom nästan uteslutande från mjölk, fil och ost, 40–43 procent, och
kött, fisk och ägg, 38–40 procent. Huvudkällor till folat var frukt och grön-
saker, 18–22 procent, mjölk, fil och ost, 18–21 procent, bröd, gröt, välling och flingor, 17–20 procent. Frukt och grönsaker stod för 46–48 procent av vitamin C-intaget.