34
14. D
ISKUSSION KRING PROJEKTETS UTFÖRANDE OCH RESULTATEn faktor som försvårat analysen och dess åtgärdsberäkningar är att brukarna i byggnaden har möjlighet att själva styra sitt användande. Det ger upphov till en ojämn drift, och de kan dessutom, genom att själva ändra sina systems drift, påverka inneklimatet för andra verksamheter i byggnaden. Därför bör åtgärder som syftar till förbättrat termiskt klimat anses nödvändiga.
Antaganden är beslutade i samråd med handledare för projektet och bör ligga nära ett verkligt resultat. Det finns dock ingen annan garanti för detta förutom att balansen gått jämnt upp, så när som på skillnaden 5 %. Vad gäller åtgärderna kan de slutliga siffrorna rörande användning endast ses som vägledande men inte absoluta. Den relativa besparingen, 27 %, är mer intressant.
Åtgärdsberäkningarna är utförda till stor del med olika faktorer. De flesta delar som använts för att beräkna nytt energibehov ändras inte, såvida det inte blivit fel vid inventering och systemen ser helt annorlunda ut än det som behandlats i rapporten. Så länge antaganden om systemens drift är någorlunda riktiga skall den relativa energibesparingen ligga på ungefär samma nivå. Detta ska alltså inte ändras drastiskt av en ändring i grundindata, då faktorer följer med hela vägen i beräkningarna och ändå ger upphov till samma relativa energibesparing. Alltså bör en energibesparing på drygt 30 % vara möjligt för denna byggnad, förutsatt att man använder hela åtgärdspaketet. Eftersom vi i åtgärdsberäkningarna utgått från låga energibesparingar, för att inte erhålla ett resultat som överdriver åtgärdernas potential, tål det även att nämnas att en större besparing mycket väl kan erhållas vid ett utförande.
Den åtgärd som är mest aktuell är den där värmeåtervinnande aggregat ersätter FT-system. Detta innebär en ordentlig minskning av luftvärmarnas årsenergibehov då värmeväxlares årsverkningsgrader kan gå upp mot 95 % med rätt förutsättningar. Energibesparingen blir här direkt proportionell mot värmeväxlarens energitäckningsgrad. Att dessutom flytta all eldriven effekt som idag finns i luftvärmare till vattenburen effekt skulle göra stor skillnad på den totala elanvändningen och på sikt troligtvis innebära en ekonomisk vinst, då elenergi ses som ett dyrare energislag än fjärrvärme, sett ur ett livscykel-perspektiv.
35
15. S
LUTSATSRapporten visar att man genom energianalys tydligt kan se vart byggnadens energianvändning kan effektiviseras. Efter analys blir beräkningar kring energieffektiviserande åtgärder mycket angenäm och en jämförelse kan lätt upprättas. En minskad energianvändning på nästan 30 % kan enligt rapporten uppnås.
Då många besparingar beräknas med hjälp av faktorer av ursprungligt energibehov konstateras att en liknande relativ energibesparing skall vara möjligt att åstadkomma i andra lokaler, även om deras grundförutsättningar inte liknar de hos Axel Dahlströms torg 3. Det är en intressant analys om man ser till det behov av energieffektivisering som sektorn står inför.
I en byggnad där förutsättningarna från början inte är katastrofala, och där låga besparingsfaktorer antagits, är en möjlig energibesparing på 30 % tämligen hoppfull. Mycket talar för att besparingen i slutändan kan bli större än det beräknat i denna rapport. Det antyder att det finns en hel del att utföra i denna sektor, som kan göra stor skillnad i den totala energianvändningen.
Utvecklingen av ny teknik går fort framåt och används konstant i nybyggen. Detta måste dock även speglas i befintlig byggnation, som annars blir till stora energislukare. I kombination med att bygga effektivt kan energianalys, som ett första steg mot framtagande av förbättringsåtgärder för befintlig byggnation, därför bli en betydande del för att sänka lokalers energianvändning. Således kan arbetet för att uppnå EU:s miljömål 20-20-20 gå i helt rätt riktning.
36
REFERENSER
E
LEKTRONISKAActicon (u.å.), Projekteringsguide – utdrag ur samlingshäfte, [broschyr] tillgänglig: http://www.acticon.se/documents/pdf/se/projekteringsguide.pdf [2016-05-12]
Boverket (2007) Indata för energiberäkningar i kontor och småhus – En sammanställning av brukarrelaterade indata för elanvändning, personvärme och tappvarmvatten
(1271-2010/2006) Karlskrona: Boverket, tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/indata_for_energiber akning_i_kontor_och_smahus.pdf [2016-05-11]
Boverket (2012) Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler, utgåva 2, (1271-2298/2012) Karlskrona: Boverket, tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/handbok-for-energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf [2016-05-11]
Boverket (2014) OVK – obligatorisk ventilationskontroll
http://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/ventilation/ovk/ [2016-05-11]
Boverkets byggregler, BBR (2015) Avsnitt 9 Energihushållning
http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-9 [2016-05-10]
CellBetong AB (u.å) Varför ska du gjuta med cellbetong?
http://www.cellbetong.se/produkter/cellbetong [2016-05-11]
Elforsk (2006), Energi- och elanvändning i byggnaden, (Elforsk Rapport 06:43) Stockholm: Elforsk AB, tillgänglig: http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=06_43_ [2016-05-13]
Energi Triangeln AB (2010) Gripen [internt material] Göteborg: Energi Triangeln AB
Energimyndigheten (2012), Energi i hotell och restauranger, (ET 2012:20) Eskilstuna: Energimyndigheten, tillgänglig:
http://www.orsa.se/wk_custom/documents/%7Ba72327a8-5d64-4a58-b60f-f50084e11984%7D_energi_hotell-restaurang.pdf [2016-05-13]
Energimyndigheten (2015a), Energieffektivisering,
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/ [2016-05-18]
Energimyndigheten (2015b), Energiläget 2015, (ET2015:08) Eskilstuna: Energimyndigheten. Tillgänglig:
https://www.energimyndigheten.se/contentassets/50a0c7046ce54aa88e0151796950ba0a /energilaget-2015_webb.pdf [2016-05-16]
37
Göteborgs Stad (u.å.) Om Axelhuset http://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/axelhuset/om-axelhuset/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziTYzcDQy9TAy9DSyCnA0 cA1xdTANNzQ09nUz1w8EKAgxdHA1NQAo8DN0MHANdzfyDXE0MDHxM9aOI0
W-AAhwNnIKMnIwNDNz9jYjTj0dBFIbxyBbpF-SGhoY6KioCAFUKU-o!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [2016-04-15]
Högskolan i Borås (u.å.) Göteborg (Torslanda) [internt material, kursen Fjärrvärme given VT16] tillgänglig, kräver inloggning:
https://pingpong.hb.se/login/processlogin?targeturl=%2FcourseId%2F20021%2Fnode.d o%3Fid%3D10680238%26ts%3D1449231010443%26u%3D1958768894, Borås: Högskolan i Borås [2016-06-08]
IV Produkt (u.å) IV Produkt Designer [programvara] Tillgänglig: http://www.ivprodukt.se/programvaror [2016-04-12]
Jernkontorets Energihandbok (u.å..a) Ljuskällor, http://www.energihandbok.se/ljuskallor/ [2016-05-23]
Jernkontorets Energihandbok (u.å.b) Normalårskorrigering,
http://www.energihandbok.se/normalarskorrigering/ [2016-05-11]
Ljuskultur (u.å.) Riktlinjer, [Broschyr] tillgänglig:
http://ljuskultur.se/files/2013/05/Riktlinjer.pdf, [2016-05-10]
Naturvårdsverket (2003) Naturliga köldmedier – exempel på lyckade installationer (Rapport 5326 November 2003) Stockholm: Naturvårdsverket, tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5326-4.pdf?pid=2970 [2016-06-08]
Naturvårdsverket (2014) Energieffektivisering, http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/ [2016-05-18]
Naturvårdsverket (2015) Hållbar utveckling med miljöbalken
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Miljobalken/ [2016-05-18]
OSRAM (2016), SubstiTUBE Value HF, http://www.osram.se/osram_se/produkter/led-teknik/ljuskaellor/led-lysroer/substitube-t8-hf/substitube-value-hf/index.jsp [2016-07-11]
OSRAM (u.å), SubstiTUBE Value, http://www.osram.se/osram_se/produkter/led-teknik/ljuskaellor/led-lysroer/substitube-t8-em/substitube-value/index.jsp [2016-05-26]
Sikander E & Wahlgren P (2008) Alternativa metoder för utvärdering av byggnadsskalets lufttäthet (SP Rapport 2008:36) Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut https://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/SP%20Rapport%202008_36%20Utv %C3%A4rdering%20av%20luftt%C3%A4thet.pdf [2016-05-10]
SMHI (2012) SMHI Graddagar – Normalårskorrigerad uppföljning,
http://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/fastighet/smhi-graddagar-normalarskorrigerad-energiuppfoljning-1.3478 [2016-05-20]
38
SMHI (2014) Ny Normalårsperiod för SMHI Graddagar och SMHI Energi-Index, http://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/fastighet/ny-normalarsperiod-for-smhi-graddagar-och-smhi-energi-index-1.78405, [2016-05-10]
SMHI (2015) SMHI Energi-Index – Normalårskorrigering http://www.smhi.se/professionella-tjanster/professionella-tjanster/fastighet/smhi-energi-index-normalarskorrigering-1.3494 [2016-04-15]
SolEl-Programmet (u.å) Solelekonomi 1.0 [programvara]. Tillgänglig:
http://www.solelprogrammet.se/Projekteringsverktyg/Berakningsverktyg/ [2016-05-16]
SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2007) Värmemotstånd hos byggnadsdelar, (SP INFO 2000:17), Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,
http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/SP%20INFO%202000-17.pdf [2015-10-21]
Sveby (2010) Brukarindata för energiberäkningar i kontor – vägledning, (Projektrapport 2010-04-27) Stockholm: Sveby, tillgänglig:
http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2012/01/Brukarindata-Kontor.pdf [2016-04-22]
Swegon (u.å) ProUnit [programvara] Tillgänglig:
http://www.swegon.com/sv/Resurser/Programvaror/ProUnit/ [2016-04-20]
Tovenco (u.å.), Projekteringsanvisningar, [broschyr] Hedesunda: Tovenco AB, tillgänglig: http://tovenco.se/wp-content/uploads/2013/04/Projekteringsanvisningar.pdf
[2015-05-12]
PAROC (u.å) Lufttäthet
http://paroc.se/losningar-och-produkter/losningar/lufttathet?sc_lang=sv-SE [2016-05-10]
39
T
RYCKTAbel E och Elmroth A (2012) Byggnaden som system, uppl. 3.3. Lund: Studentlitteratur AB
Adalberth K och Wahlström Å (2007) Energibesiktning av byggnader – Flerbostadshus och lokaler, Andra upplagan. Stockholm: SIS Förlag AB
Alvarez, H (2006) Energiteknik Del 1, Upplaga 3:9, s 216, Lund: Studentlitteratur AB
Alvarez, H, Elovsson, S-O (1996) Energiteknik - Formler och tabeller, Upplaga 2:13 Lund: Studentlitteratur AB
Andrén, Lars (2007), Solenergi – Praktiska tillämpningar i bebyggelse, tredje upplagan. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.
Bärtås, Lars (2012), Bytte erl mot fjärrvärme, Veckans Affärer, 13 november. http://www.va.se/nyheter/2012/11/13/bytte-el-mot-fjarrvarme/ [2016-07-11]
Elmroth, Arne (2009) Energihushållning och värmeisolering – Byggvägledning 8,Utgåva 2. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst
Energi Triangeln AB (2016-04-05), E-rapport, OVK-protokoll samt energideklaration, [internt material] Göteborg: Energi Triangeln AB
Rengholt, Ulf (1990). Inneklimat och hälsa – En handbok om Inneklimatets inverkan på människors trivsel, komfort och hälsa, s 26, Stockholm: Inneklimatsinstitutet
Svensk Innemiljö (2009) Energihandboken – Energismarta tips och idéer för installatörer, tekniker, förvaltare, fastighetsägare, energiaktörer och andra, Andra upplagan. Stockholm: Svensk Innemiljö
Warfvinge, C och Dahlblom, M. (2010). Projektering av VVS-installtioner. 1:9 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Nathalie Carlander Sara Wagiström 2016-05-31