Energianvändning och klimatpåverkan

Sammanfattningsvis bidrar Västlänken och Olskro-ken planskildhet positivt till samhällets mål att minska energianvändningen och klimatpåverkan, framförallt för att driften möjliggör ökad kollektiv persontransport som alternativ till person-bilstransporter, samt hållbar stadsutveckling genom förtätning av kollektivtrafikförsörjda delar.

Järnvägstrafik ger små utsläpp av växthusga-ser och luftföroreningar jämfört med andra tra-fikslag och svarar för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid.

Eldrivna tåg släpper nästan inte ut några klimat-gaser alls, under förutsättning att elen kommer från en mix av svenska energikällor, eftersom de har låga utsläpp av koldioxid. Energianvänd-ningen vid tågtrafik är lägre än för biltrafik och på ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller nästan 140 bilar. Byggande, drift och underhåll av infrastruktur står dock för en del av väg- och järnvägssektorns energi- och klimatbe-lastning. Sett över ett år motsvarar byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar tio procent av transportsektorns utsläpp.

Enligt de transportpolitiska målen har Tra-fikverket som en viktig uppgift att begränsa trans-portsystemets energianvändning och klimatpå-verkan. Arbetet omfattar både att begränsa klimatpåverkan från trafiken och att minimera klimatpåverkan från infrastrukturen. Den största potentialen när det gäller att minska transport-sektorns klimatpåverkan finns i minskade utsläpp från personbilar. I detta mål ligger att möjliggöra för andra transportsätt vilket Västlänken och Olskroken planskildhet är en del av.

I tillåtligheten från regeringen ingår villkor för Västlänken och Olskroken planskildhets

arbete med energianvändning och begränsning av klimatpåverkan. Trafikverket har därför upp-rättat en plan som redovisar åtgärder för att begränsa energianvändning och utsläpp av kli-matpåverkande gaser i byggande och drift av Västlänken och Olskroken planskildhet. I denna plan redovisas hur Trafikverket arbetar systema-tiskt med att identifiera förbättringsåtgärder som minskar projektens klimatpåverkan och energi-användning genom hela investeringsprocessen, det vill säga från planering, projektering, anläg-gande och driftsskede. Detta görs bland annat med identifiering av klimat- och energieffektivi-seringsåtgärder, klimatkalkyler, handlingsplan för klimat och energi samt uppföljning av dessa.

Som ett led i prioriterade åtgärder som genom-förts ersattes till exempel projekteringen av en parallelltunnel som utrymningsväg med servi-ceschakt för utrymning, vilket innebär en minsk-ning av koldioxidutsläppen på 15 000 ton.

En klimatkalkyl har gjorts för projekt Västlän-ken och OlskroVästlän-ken planskildhet. Klimatkalkylen är ett underlag för att bedöma storleksordningen av de totala utsläppen, samt för att få en bild av vilka delar av projektet som står för störst utsläpp och energianvändning. Detta används som ett underlag för formulering av mål och prioritering av förbättringsåtgärder. Resultatet av klimatkal-kylen visar att byggande och drift genererar utsläpp i storleksordningen 300 000-400 000 ton koldioxidekvivalenter. Energianvändningen för anläggningsskede och drift beräknas till storleks-ordningen 5 000 000 Gigajoule. Betongarbeten, det vill säga betong och armering, står för störst del av miljöpåverkan utifrån klimatgasutsläpp (60 procent) och energianvändning (50 procent).

Trafikverkets studier av effekter på person- och godstrafik av byggandet av Västlänken och Olskro-ken planskildhet visar på minskningar av koldiox-idutsläpp på i storleksordningen 24 000 ton årligen (cirka 4000 ton från överflyttning av persontrafik och cirka 20 000 ton från effekter på godstrafiken).

Det ger en ”återbetalningstid” för koldioxidutsläpp från byggandet på cirka 15 år.

Ytterligare positiva effekter av byggnationen av Västlänken och Olskroken planskildhet är att det även finns större möjlighet för Göteborg att förtäta staden. Förtätning möjliggörs bland annat tack vare nya stationer för kollektivtrafik samt att mark inte tas i anspråk för ett kollektivtransportsystem ovan jord. En förtätning ger en positiv miljöpåver-kan i form av minskad energianvändning och

klimatpåverkande utsläpp eftersom resurser kan användas mer effektivt. Utbyggnaden av staden i till exempel skogsområden eller åkermark kan också minskas genom möjligheten till förtätning.

I det fortsatta arbetet kommer upphandlings-krav att ställas avseende klimat och energieffekti-visering. Kraven ställs för att uppmuntra till krea-tiva lösningar framförallt avseende bearbetning av teknisk lösning och utformning av betongarbeten samt materialval. På så sätt kan klimatgasutsläpp från använda mängder av betong- och stålproduk-ter minimeras. Kraven baseras på positiva incita-ment, det vill säga att bonus utgår vid måluppfyl-lelse avseende klimat och energi, för att på så sätt premiera energi-och klimatanpassade lösningar.

Inför bygghandlingsskedet ska Trafikverket i samråd med entreprenören ta fram kvantifierade och mätbara målsättningar för klimat- och ener-gieffektivisering för entreprenaden, samt meto-der för att beräkna och följa upp effektiviseringar.

13.5 Sammanfattning

Trots den omfattande inverkan på Göteborg som anläggandet av Västlänken och Olskroken plan-skildhet kommer att leda till bedöms konsekven-serna med planerade skyddsåtgärder generellt bli marginella eller små. I några fall bedöms konse-kvenserna bli måttliga såsom för vissa fornläm-ningar och lokalt även för kulturhistoriskt värde-full bebyggelse. För de rekreativa värdena vid Rosenlundskanalen bedöms konsekvenserna blir stora. Konsekvensen för Rosenlundskanalen för-svinner dock efter anläggningsskedet.

För vattendragen anses en positiv effekt kunna uppstå långsiktigt i och med de förbättringar som görs då Gullbergsån leds om, både för möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna samt för biolo-giska värden. Positiva effekter uppkommer även i samband med att förorenade sediment och massor schaktas bort och tas omhand.

På grund av masstransporter, omledning av trafik och störningar från byggarbetena kommer flera miljökvalitetsmål att motverkas under anlägg-ningstiden. Påverkan på flera av dessa mål kommer dock att avta efter anläggningsskedet. Miljökvali-tetsmålet grundvatten av god kvalitet kommer däre-mot inte att påverkas i och med genomförandet av de planerade skyddsåtgärderna och miljökvalitets-målet giftfri miljö kommer dessutom att gynnas av att förorenade massor tas omhand.

Vidare kommer anläggandet inte att motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för

kemisk och ekologisk ytvattenstatus samt för fisk- och musselvatten.

Miljökvalitetsnormerna för luft kan under anläggandet periodvis överskridas på grund av omledning av trafik, men denna påverkan kommer att upphöra efter anläggningsskedet.

I syfte att leva upp till de allmänna hänsyns-reglerna har Trafikverket tagit fram utredningar och ett omfattande kunskapsunderlag. För att begränsa konsekvenser i den omfattning som beskrivits inledningsvis i detta avsnitt har Trafik-verket tagit fram omfattande kontroll- och upp-följningsprogram samt åtgärder för att motverka identifierade risker.