Värmesidan
Energimängd MaxeffektVärmeåtervinning (värme) 3 076 MWh 1 090 kW Borrhåls-värmebehov (kondensor-sida) 2 386 MWh 2 159 kW
Fjärrvärme för varmvatten 372 MWh 66 kW
Fjärrvärme-spets 31 MWh 1 000 kW
Summa: 5 865 MWh
Kylsidan
Energimängd MaxeffektVärmeåtervinning (kyla) 2 437 MWh 861 kW Borrhåls-kylbehov (förångar-sida) 1 414 MWh 1 280 kW Kyltorn/kmk (förångar-sida) 1 714 MWh 603 kW Summa: 5 565 MWh
Tabell 3
Borrhålsbalans: Planerat uttag och tillförselav värme Borrhåls-värmebehov (förångarsida, borrhålsbalans) Borrhåls-effektbehov (förångarsida, borrhålsbalans) Borrhåls-värmedumpning (kondensorsida, borrhålsbalans) Spetsdumpning Borrhåls-effektbehov (kondensorsida, borrhålsbalans) Spetsdumpning
Månad MWh kW och h MWh kW och h
Jan 407 1600 kW under 12 h 0
Feb 408 1600 kW under 12 h 0
Mar 240 1600 kW under 12 h 0
Apr 84 1600 kW under 12 h 41 1600 kW under 12 h
Maj 1 1600 kW under 12 h 261 1600 kW under 12 h
Jun 0 392 1600 kW under 12 h
Jul 0 530 1600 kW under 12 h
Aug 0 422 1600 kW under 12 h
Sep 0 116 1600 kW under 12 h
Okt 30 1600 kW under 12 h 6 1600 kW under 12 h
Nov 208 1600 kW under 12 h 0
Dec 389 1600 kW under 12 h 0
Tabellen för borrhålsbalansen, Tabell 3, kommer att vara indata för simuleringsprogrammet. Månatliga värden för energi- och effektbehovet har tagits fram genom summeringsberäkningar i Excel. Spetseffekterna är valda som ett värde på en maximal effekt och ett visst antal timmar som denna effekt varar under. Formatet på effekten beror på hur simuleringsprogrammet är utformat, mer om detta under 3.4 Simulering och utformning av borrhålslagret. Antalet timmar som maxeffekten varar har valts genom att gå igenom modellen timme för timme och studera det maximala antalet på varandra följande timmar som har belastningen 1 600 kW. Detta antal timmar visade sig vara 12 h för både kyl- och värmesidan och ansätts till att inträffa under samtliga månader som har en baslast i simuleringsprogrammet. Detta förfarande kan tyckas orimligt, men har klara simuleringstekniska fördelar då det är lättare att se temperaturutvecklingen i lagret.
Den maximala temperaturen i köldbäraren inträffar inte nödvändigtvis när baslasten eller spetslasten är som störst, utan bergets termiska tröghet gör att en viss fördröjning kan uppstå. På grund av detta är det viktigt att inte enbart simulera de absolut högsta effekterna under den månad de inträffar, utan att också ansätta toppeffekter för månaderna runt omkring dessa månader. Annars kan ett extremvärde på temperaturen missas, på grund av bergets termiska tröghet. Självklart ska storleken och varaktigheten för dessa effekter egentligen bestämmas för varje enskild månad, men detta fyller ingen funktion då borrhålsbalansen i Tabell 3 inte är den slutgiltiga. För att kompensera för värmeförluster kommer mer värme än kyla att behöva lagras in och värmeförlusterna måste bestämmas för varje enskilt borrhålslager när borrhålskonfigurationen redan är bestämd. Den ökade värmeinlagringen kommer att innebära en större belastning på kylsidan och kommer därför medföra att ett större borrhålslager krävs. Att ha överdrivna spetseffekter är ett sätt att kompensera för detta för att få fram mer korrekta preliminära borrhålslager. I samband med att värmeförlusterna bestäms kommer denna borrhålsbalans att uppdateras och en mer omfattande utredning av spetseffekterna att göras. Borrhålsbalansen i Tabell 3 kommer alltså enbart att stå som grund när de preliminära konfigurationerna itereras fram.
3.1.1 Utrymme
Garaget som borrhålslagret ska anläggas i har måttet 22,0x80,6 m2 där frihöjden är mellan 7,4–8,2 meter, se grön rektangel i Figur 20. Dock med begränsningen att det översta högra hörnet, där det är streckat i Figur 20, enbart har 3 meter till taket. Detta är däremot en sådan obetydlig del av den tillgängliga ytan för borrning att den bortses ifrån, eftersom borrhålen inte ska borras rakt ner utan vinklas ut mot fastighetsgränsen. Dock kan inte borrhålen utgå exakt från den gröna rektangeln, utan det behövs en marginal på en meter från väggen för att borriggen ska få plats (Hägg, 2013). Denna marginal illustreras av den streckade gröna rektangeln i Figur 20. För att hålla det enkelt antas därför att alla borrhål ska borras inom den gröna rektangeln. Den innervägg som syns i den nedre delen av rektangeln kommer att behöva rivas, men detta är en rivning som kommer att göras oavsett i samband med att garaget ska få tre våningar (Bergius, 2013). Frihöjden som råder, mellan 7,4–8,2 meter, borde vara tillräcklig för att det inte ska tillkomma merkostnader för låg takhöjd (Nilsson, 2014).
Simuleringsprogrammet som ska användas, EED – Earth Energy Designer v. 3.16 (Blomberg, Claesson, Eskilson, Hellström & Sanner, 2010), hanterar bara spikraka vertikala borrhål. Detta medför att en teoretisk yta behöver räknas fram för att kompensera för att de planerade borrhålen kommer att vara gradade. Förändringar av ett borrhålslagers form med bibehållen volym har marginell inverkan på värmeförlusterna och därmed hela lagrets energiverkningsgrad (Claesson, 1985, kap. 4, s. 23 & kap. 7, s. 119). Med detta som utgångspunkt räknas x- och y-positionen av de projekterade borrhålens halva längd som den positionen som de har i EED, vilket ger en god approximation (Nilsson, 2014).
Den maximalt möjliga berggrundsvolymen för ett borrhålslager skulle fås genom att vinkla borrhålen från garaget ut mot fastighetsgränsen så pass till den grad att de skulle precis nå fastighetsgränsen om de vore spikraka. En begränsning för utrymmet är däremot att Fabege i framtiden vill ha möjlighet att utöka borrhålslagret, då de sannolikt kommer att få ett ökat kylbehov och ett minskat värmebehov på lång sikt (Bergius, 2013). Om denna framtida utbyggnation sker kommer borrningen att utföras i det gamla oljerummet precis intill garaget, till höger i bilden, och därför kan inte borrhålen gradas längre bort än till detta rum. Alltså är det möjligt att grada borrhålen med en meters marginal från väggarna, se den streckade gröna rektangeln, till fastighetsgränsen i samtliga riktningar, förutom åt höger i Figur 21, då oljerummet ligger där. Med hjälp av ritningar från stadsbyggnadskontoret och Fabege visade det sig att fastighetsgränsen går exakt vid källarplan tvås ytterväggar, vilket förenklar placeringen av borrhålen. För att bestämma den teoretiska arean för simuleringarna har AutoCAD 2013 (Autodesk, 2014a) och ritningar över byggnaden använts. Detta görs genom att linjer dras från kanten av den streckade gröna rektangeln till fastighetsgränsen, se gula linjer, och sedan markera medelpunkten på dessa linjer. Utifrån dessa markeringar kan ytterligare en rektangel göras som symboliserar den maximala arean för borrhålens placering i EED, se den blåa tjockare rektangeln i Figur 21. Den blåa rektangeln har måttet 93,1x65,3 m2 och utgör den begränsade tillgängliga ytan som teoretiska spikraka vertikala borrhål kan placeras på i EED. Den är begränsad av fastighetsgränsen på alla sidor, förutom den högra, där oljerummets placering begränsar.
Den teoretiska ytan avgör vilka former och konfigurationer av borrhålslager som är möjliga, men det är viktigt att beakta att den reella tillgängliga ytan för borrning är 20,0x78,6 m2, med marginal från väggarna. Detta medför att trots att en viss konfiguration av borrhål är bäst lämpad enligt simuleringar i EED, till exempel ett kvadratiskt mönster med 10x10 borrhål som är 65x65 m2, betyder inte detta nödvändigtvis att det är genomförbart i verkligheten. Begränsande för borrhålens placering är kortsidan av garaget, som endast är 20 meter lång. Det är således önskvärt med så få borrhål längs med kortsidan av garaget som möjligt, utan att det blir för nära mellan borrhålen som ligger längs med långsidan av garaget. Med andra ord ska borrhålslagrets form i garaget likna garagets form.
Figur 20. Garaget som det ska borras i. Grön rektangel motsvarar en takhöjd på minst 7,70 meter. Det gröna streckade området har däremot bara takhöjden 3 meter. Den gröna rektangeln har arean 20,0x78,6 m2.
Figur 21. Tillvägagångssätt för att bestämma den maximala arean i simuleringsprogrammet EED som bara hanterar vertikala borrhål. De gula linjerna är de tänka borrhålen som går till fastighetsgränsen från yttersta delen av den tillgängliga borrytan med en meters marginal till väggen, förutom det högra borrhålet som enbart går till oljerummet. Den blåa rektangeln har sidorna i mitten av de gula borrhålen och är den teoretiska borrytan i EED. Den blåa rektangeln har måtten 93,1x65,3 m2.
3.1.2 TRT och DTRT
Ett TRT och ett DTRT har gjorts i DN-huset. De två testen gjordes i motsatta hörn av garaget som borrningen ska ske i. De termiska responstesten resulterade i (Acuña, 2013a & Acuña, 2013b):
Tabell 4
Resultat från TRT och DTRT
Grundvattennivå, medelvärde för bergets ostörda temperatur, medelvärde för bergets värmeledningsförmåga och medelvärde för effektivt borrhålsmotstånd
TRT DTRT
Borrhålsbeteckning UB1 UB4
Borrhålsdjup 250 meter 300 meter
Grundvattennivå 2,9 meter 2,5 meter
Medelvärde för bergets ostörda temperatur (Tberg) 11,06 °C 10,84 °C. Medelvärde för bergets värmeledningsförmåga (λberg),
baserat på in- och utgående temperatur på köldbäraren 3,45 W/mK 3,23 W/mK Medelvärde för effektivt borrhålsmotstånd (Rb) 0,061 Km/W Ej beräknat
I TRT har Ekvation 8 använts för att bestämma λberg och Rb och i DTRT har Ekvation 8 med effekten från Ekvation 9 för varje mätsektion använts för att bestämma λberg. Det distribuerade termiska responstestet resulterade även i (Acuña, 2013a):
Tabell 5
Värmeledningsförmåga för olika djup enligt DTRT
Djup
[m]
Värmeledningsförmåga
[W/mK]
30 - 50 3,41
50 - 70 3,16
70 - 90 3,03
90 - 110 2,95
110 - 130 2,68
130 - 150 2,61
150 - 170 3,04
170 - 190 2,86
190 - 210 2,85
210 - 230 2,97
230 - 250 3,17
250 - 270 3,35
270 - 290 3,43
Figur 22. Temperatur vid olika djup enligt DTRT, den röda kurvan motsvarar temperaturen innan testet på börjades, den svartprickiga motsvarar tre timmar efter värmen har slagits av och den blåprickiga motsvarar när värmen varit till i 16,5 av 46,5 h. Källa: Acuña, 2013a, s. 5.
Skillnaderna mellan Tabell 4 och Tabell 5, påvisar vikten av lokala variationer som tidigare har diskuterats. Undersökningsbrunnarna ligger i varsitt hörn av garaget och avståndet mellan dem är cirka 67 meter, mätt i garaget. Både TRT och DTRT visar på ett resultat som är normalt för Stockholmsområdet och ligger inom intervallet för granit och gnejs (Acuña, 2013a, s. 5 & Acuña, 2013b, s. 5).
3.2 ANTAGANDEN I EKONOMISKA BERÄKNINGAR
Eftersom merparten av energin från ett borrhålslager kommer från marken och endast el till pumparna behöver köpas in är geoenergi vanligtvis mindre priskänsligt för framtida prisförändringar i inköpt energi än det energisystem som det ersätter (GeoTec & Svensk Geoenergi, 2012, s. 58). Trots det kan det vara intressant att ta med detta i beräkningarna, för att se vilken påverkan prisförändringarna har på ett borrhålslagers lönsamhet. Speciellt då ett borrhålslager har en lång teknisk livslängd. Fabege har föreslagit att den reala kalkylräntan 6 % ska tillämpas i examensarbetet (Bergius, 2013), varför denna kalkylränta väljs för LCC-kalkylen.
3.2.1 Investeringskostnad
För att bedöma investeringskostnaden i examensarbetet står en budget från Sweco som grund, se Appendix 10: Budget. Denna budget är specifik för DN-huset och utgår från ett borrhålslager som har 90 borrhål med 294 m aktivt djup per borrhål. För anpassa budgeten till de borrhålslager som har tagits fram i examensarbetet behöver vissa förenklingar och förändringar göras. Maximieffekten är lika stor för samtliga borrhålslager i examensarbetet, 1 600 kW sett från borrhålslagret på både kyl- och värmesidan. Detta har implikationer för hur budgeten bör skalas. Eftersom maximieffekten för examensarbetets borrhålslager sammanfaller med maximieffekten för borrhålslagret som budgeten gäller, innebär detta att rörsystemets dimensioner, värmeväxlare och pumpar kan antas vara lika för samtliga borrhålslager. Vidare finns det flertalet poster som kan antas vara oförändrade trots att borrhålslagrets storlek ändras, till exempel framtagande av relationshandlingar, upprättande av arbetsmiljöplan och rivning av förrådsväggen. Vad gäller kostnaden för borrningsarbetet, kommer denna kostnad att påverkas av hur många och hur djupa borrhål som planeras. Efter diskussion med Anders Nilsson (2014) kan borrningsarbetet skalas linjärt med antalet aktiva borrhålsmeter för att uppskatta investeringskostnaden. Detta gäller posterna ”Borrning Borrhålslager 90 st á 300 m” och ”Container” i Appendix 10: Budget. På begäran från Fabege tas inte posterna för ”Oförutsett, risk 10 % ” med, då detta är en kostnad som de vill bedöma själva. Sammantaget ger detta en förenklad uppskattning av investeringskostnaden.
Enbart de två ovan nämnda posterna i budgeten förändras. Detta trots att det kan tänkas att fler poster kommer att minska med ett mindre borrhålslager, till exempel Hyra av parkeringsplatser och Hyra av förråd. Anledningen till att endast dessa poster skalas är för att det bedömdes bättre att räkna med en för hög investeringskostnad än en för låg, då att skala budgeten på detta sätt är en förenkling. Vidare kan det tänkas att en viss mängdrabatt är inkluderat i borrningsarbetet och att därför kostnaderna för borrningsarbetet underskattas om det är för stor skillnad mellan det borrhålslager som budgeten gäller och det borrhålslager som ska kostnadsuppskattas. I examensarbetet är det bara aktuellt med mindre eller lika stora borrhålslager som i budgeten. Om det skulle bli aktuellt att bygga något av dessa måste nya offerter begäras in för att bedöma investeringskostnaden. Den approximerade kostnaden i examensarbetet ska inte ses som exakt.
En post som har tillkommit som inte är med i budgeten är en ny värmepump som ska köpas in, Carrier 30XW-1152 med en värmeeffekt på cirka 1 250 kW. Den bedöms kosta 2,6 miljoner kronor inklusive rörsystem, VVX, utökad styr och installation (Nilsson, 2014). Med byggherrekostnader antas detta bli 2,8 miljoner kronor totalt. Fördelningen av dessa 2,8 miljoner kronor framkommer nederst i Appendix 10: Budget. Den nya värmepumpen köps in för att inte behöva abonnera på fjärrkyla och möjliggör att borrhålslagret kan belastas med en högre effekt (ibid.).
3.2.2 Kostnadsposter i LCC
Kostnadsposterna i LLC-kalkylen, Cn, grundar sig på budgeten i Appendix 10: Budget. Samtliga kostnadsposter har tillskrivits en teknisk livslängd utifrån referenslitteratur från REPAB AB (2010). Med utgångspunkt från detta har sedan posternas livslängd diskuterats öppet under examensarbetespresentationen för Fabege och justerats till de livslängder som de närvarande på presentationen ansåg vara rimliga i kalkylen. Samtliga posters livslängd återfinns i kolumnen längst till höger i Appendix 10: Budget. När den tekniska livslängden har uppnåtts för en kostnadspost, antas denna investeras igen till samma pris justerat med den reala kalkylräntan. Betraktelsetiden i LCC-kalkylen har valts till 50 år. Detta är underlaget till den ”traditionella” LCC-kalkylen. Denna kalkyl tar bara hänsyn till ”hårda parametrar” som tydligt kan definieras, såsom kalkylerade investeringskostnader och energibesparingar, antaganden om real kalkylränta och reala energiprisökningar under den kommande 50-årsperioden m.m.
En sådan traditionell betraktelse tar dock ingen hänsyn till andra mekanismer som via förändringen i energisystemet kan medföra en ekonomisk konsekvens för investeraren. Sådana ”mjuka parametrar” är svårare att definiera och kvantifiera varför de ofta utelämnas ur traditionella LCC-kalkyler (Hägg, 2013). De är heller inte representerade i någon av de andra kalkylerna i examensarbetet. Därför har även vissa mjuka parametrar tagits med i en separat LCC-kalkyl, för att bedöma den ekonomiska påverkan av dessa mjuka värden. Följande parametrar är med i kalkylen:
1. Värdet av ett mindre beroende av energimarknaden och mindre inköpt energi. Minskande energikostnader innebär att det är lättare att göra prognoser för volatiliteten i energipriset. Det finns osäkerheter i både elens och fjärrvärmens pris, särskilt på lång sikt. Att ha mindre inköpt energi är därför arbetsbesparande då mindre avancerade prognoser behöver göras. Likaså kan bufferten av pengar som behövs för att täcka oförutsedda energikostnader minskas. Detta innebär att dessa pengar kan investeras i andra projekt. Detta har i enlighet med diskussion under examensarbetespresentationen värderats till 5 000 kr årligen.
2. Mindre miljöpåverkan är bra för varumärket i kombination med mindre energianvändning. Att ha ett borrhålslager innebär en möjlighet att marknadsföra borrhålslagret för att stärka varumärket Fabege. Detta är svårt att värdera i kronor, men har antagits kosta lika mycket som en helside-annons i Dagens Nyheter: 250 000 kr var 5:e år.
3. Mindre miljöpåverkan, mindre energianvändning och potentiellt sett en bättre miljöklassificering kan motivera en hyreshöjning för nytillkomna hyresgäster. I snitt under betraktelsetiden 50 år antas en hyreshöjning på 5 kr/m2 kunna göras som följd av att ha ett borrhålslager, vilket motsvarar 380 000 kr per år i reala termer. Detta skulle dock kunna tänkas vara en betydligt större post om en bättre miljöklassificering uppnås.
4. I framtiden kommer värmepumparnas godhetstal att förbättras. Dels på grund av att de värmepumpar som köps in i framtiden kommer att ha bättre godhetstal än de befintliga och dels på grund av energieffektiviseringar. Åtgärder som sänker framledningstemperaturen för värme och höjer framledningstemperaturen för kyla, kommer att innebära mindre elförbrukning hos värmepumparna. I framtiden tror Fabege på ett minskat värmebehov, vilket också gynnar värmefaktorn. I snitt under betraktelsetiden har denna kostnadsminskning bedömts vara 5 % av den nuvarande elförbrukningen. En förbättring på enbart 5 % är sannolikt i underkant, men har ansatts eftersom det är ett medel över betraktelsetiden.
5. Ökat fastighetsvärde på grund av minskade energikostnader. I perfekt konkurrens skulle fastighetsvärdet öka med den årliga besparingen delat med kalkylräntan, detta har antagits i den okonventionella LCC-kalkylen.
6. Ökat fastighetsvärde på grund av ökande årlig besparing. Eftersom el- och fjärrvärmepriset antas öka realt, innebär detta att den årliga besparingen ökar successivt relativt 0-alternativet (det
nuvarande energisystemet). Detta har modellerats i Excel, och ökningen av den årliga besparingen har delats med kalkylräntan för att motsvara ökningen av fastighetsvärdet.
7. Ökat fastighetsvärde på grund av punkt 1-4. Dessa har summerats och delats med kalkylräntan för att motsvara ökningen av fastighetsvärdet.
8. Ökat fastighetsvärde på grund av möjligheten att täcka hela värmebehovet på sikt. Fabege tror på ett minskat värmebehov i framtiden. Efter tiden 40 år antas hela värmebehovet kunna täckas med borrhålslagret och fastighetsvärdet antas öka efter tiden 40 år med kostnaden för fjärrvärme år 40, delat med kalkylräntan.
Kostnaderna för samtliga dessa 8 punkter är ett resultat av en öppen diskussion under examensarbetespresentationen. Det kan tänkas att dessa parametrar i verkligheten kan vara både betydligt större och betydligt mindre. Vad gäller kyltornen så har bara dessa belastat kostnaden för det nuvarande energisystemet som en elförbrukare. Vidare har kyltornen antagits vara gratis att flytta och ha en teknisk livslängd som är längre än betraktelsetiden. Kostnaderna för kyltornens underhåll, nertid, vattenförbrukning, kemikalier och legionella-risken har helt bortsetts ifrån. Alltså är livscykelkostnaden för det nuvarande energisystemet underdriven, då det krävs en investering för att ersätta kyltornen oavsett om ett borrhålslager byggs eller inte. Detta är negativt för hur bra ett borrhålslager ställer sig i kalkylen mot det nuvarande energisystemet. Att inte beakta dessa kostnader för kyltornen anses vara en marginal i examensarbetet, som bidrar till att ett borrhålslagers livscykelkostnad inte förskönas.
3.2.3 Elpris
Elpriset 1 034 kr/MWh har tidigare använts inom projektet på rekommendation från Fabege (Nilsson, 2014) och detta elpris kommer därför att användas igen. Vad gäller prognos för framtida elpris har detta ansatts till 0,5 % prisökning per år, i reala termer. Anledningen till att just denna prisökning har valts är för att den ansågs vara rimlig för LCC-kalkylen under examensarbetespresentationen.
3.2.4 Fjärrvärme och fjärrkyla
Fabege har Fortum som leverantör av fjärrvärme i DN-huset. Priserna i avtalen Fjärrvärme Flexibel (Fortum, 2014b) och Fjärrkyla komfort (Fortum, 2014a) kommer att ligga som grund för de ekonomiska beräkningarna, då dessa avtal är både lätta att räkna på och lämpliga för byggnader som bara behöver fjärrvärme eller fjärrkyla som komplement (Nilsson, 2014). Dessa avtalspriser under 2014 återfinns i Appendix 9: Prisavtal Fortum. Energimodellen som står som grund för energiberäkningarna i detta examensarbete innehåller timvisa utetemperaturer för ett klimatologiskt normal år, varför dessa temperaturer kommer att användas för att beräkna fjärrvärmepriset. Troligt är att medelfjärrvärmepriset kommer att hamna nära den dyrare kostnadsnivån, 980 kr/MWh då det är -2,1 °C eller kallare, eftersom det är sannolikt att det är just de kallaste dagarna som ett tillskott av fjärrvärme kommer att behövas med ett borrhålslager (SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2012, s. 26).
Prisutvecklingen för fjärrvärme i Sverige har varit stadig med en årlig prisökning mellan 2,5 – 5,2 % (Nils Holgersson Gruppen, 2013, s. 10). I medeltal har fjärrvärmepriset ökat med cirka 54 % mellan år 2000 och 2013 (ibid.). Under samma period har konsument pris index (KPI) ökat med 21 % (ibid.). Med utgångspunkten att prisutvecklingen har stadigt ökat sedan år 2000 kan en årlig realprisökning på fjärrvärme beräknas enligt:
√
Detta är dock en förenkling av en komplicerad prismekanism och på senare tid har fjärrvärmeprisets realprisökning börjar stagnera (ibid.). På grund av detta och i enlighet med diskussion under examensarbetespresentationen bedöms därför den reala prisökningen 1 % vara rimlig över betraktelsetiden 50 år.