O/vmo- lr%ßZ 2 Z0*tm evsrg/- OCH
7. ENERGIHUSHÅLLNING
Flera studier visar att det finas stora möjligheter att spara energi inom industrin . Sparåtgärderna kan i huvudsak inriktas på tre områden:
• produktion, • byggnad,
• installationer (inklusive värmeförsörjningssystem och reglersystem).
Den i kapitel 6 redovisade skillnaden mellan empiriskt bestämd energiomsättning i befintliga arbetslokaler och det teoretiskt beräknade nettoenergibehovet - för en referensanläggning i Skrubba - visar att en delvis ny strategi måste formuleras för nya arbetslokaler. I takt med att arbetslokalerna byggs allt tätare och mer välisolerade (SBN 1980) minskar byggnadens betydelse som område för energispar insatser. I stället kommer besparingar med inriktning på produktionen att få allt större betydelse samt tillvaratagande av överskottsvärme och styrning över dygnet och loka len av värmeproduktionen.
I detta kapitel ska de tre huvudområdena beskrivas med tillämpning på uppgifterna som gäller för Skrubba arbetsområde. Underlag för överslagsmässiga beräkning ar hämtas från kapitel 6. För en närmare beskrivning av utformningsprinciper och tkeniska lösningar för energihushållning se bilaga 2.
7.1 Företagens ekonomiska kriterier för energi hushållning
Det är viktigt att ha klart för sig med vilka kriterier företagen opererar då de väljer investeringar för
att spara kostnader och/eller nå ökad lönsamhet där energihushållningsåtgärder endast är ett av flera alternativ.
Avskrivningstiden för energibesparande åtgärder inom befintlig industri är kort, mellan ett och tre år. Skillnaden kan bero på företagets allmänna policy, typen av åtgärd och vilka alternativa investeringar företaget kan göra.
Vid investeringar i samband med nybyggnad utgör de energibesparande åtgärderna endast en del av investe ringarna. Man kan därför inte tillämpa samma beräk ningsmetoder vid nybyggnad som vid investering i en befintlig anläggning.
Dessa kriterier varierar över tiden beroende på pris utveckling, lönsamhet, räntenivåer etc. Därför kan inte situationen vid ett enstaka tillfälle vara sty rande. För utbyggnaden av Skrubba, såväl vad gäller byggnader som värmeförsörjningssystem, gäller det därför att bygga upp det så att olika lösningar flexi belt kan inordnas.
Industrins produktionsutrustning förnyas betydligt snabbare än byggnaderna. En snabb minskning av före tagens energianvändning nås således genom satsning på modern produktionsutrustning och produktionstek nik.
Vilka besparingsmöjligheter finns då? I figur 7:1 har några besparingsmöjligheter knutna till verksam heter som kan tänkas etablera sig i Skrubba illustre rats. Åtgärderna bygger på beskrivningarna i BILAGA 2. Det bör noteras att en övre och undre gräns för bespa ringspotentialen ges och att ny teknik eller nya arbetsmetoder helt kan ändra förutsättningarna. Också andra åtgärder kan vidtas. Åtgärder som förutsätter spillvärme från processen (t ex för lokalvärme) eller som är hårt knutna till det enskilda företagets layout och verksamhet (t ex kaskadkoppling, kapsling eller punktutsug) har t ex inte tagits med.
Det empiriska underlaget för redovisningen är magert. Det är tydligen så att energibesparing sällan uppmärk sammas och följs upp då man t ex installerar en ny maskin eller förändrar en produktionsline i arbetslo kaler. Sammanställningen indikerar dock möjligheter till energihushållning med avseende på produktionens utformning.
För Skrubba kan en försiktig uppskattning av bespa ringsmöjligheterna göras enligt följande:
• Minskning av "elenergi till maskiner" med ca 15 % beroende på behovsanpassat effektuttag för elma skiner, effektivare elmotorer och ny svetsteknik. Dessa besparingsinsatser får anses ha stor effekt i Skrubba beroende på verksamhetssammansättningen (stor andel elmotorer o dyl i produktionen).
• Minskning av energin till "processvärme" med ca 10 % beroende på nya smidesugnar, förbättrade godsbärarsystem vid värmebehandling, ändrade ar betsmetoder och minskat materialspill. Denna be spar ingsinsats har mycket stor betydelse för de företag där processvärme finns och där tekniken kan förändras. Den relativa betydelsen är dofck mindre i Skrubba beroende på den verksamhetssam- mansättning som skisseras.
68
• Minskning av energin till "övrigt" med ca 5 % beroende på bättre underhåll och driftkontroll på tryckluftsystem, ändrade arbetsmetoder och minskat materialspill. Tryckluft är vanligt i verkstadsindustrin. Den relativa betydelsen för företagen i Skrubba måste dock bedömas som mindre beroende på verksamhetsprofilen.
BESfARl SföTELWT [ A L %
(ff10<S,5TA OCH LÄGSTA EkUéfT BltA^A Z)
A"Î"<S| A'Kti)
(T) BE+I6\/SAWPA&SÄT£>
effect urtAA PA ELP)A5<lkJEK.. © BATIKE yWBE^HALU OCH DfclFTtöUTROLL PÂ TttyCFLUFTSYSTEH © MYA SfllbES^kjAfc © Mt StfETSTECTJIK (£) TöSBÄTTPAQE 36&S- B AS ASSISTE FlVI C,
vX^MEBE-HAkJÙLIU6)
© EFFECTII/ARE ELMÔTÔRER. © ÄWb^ADE LAYOUTER. - M<U5KAbE IkfTESUA TpAViSFûcrrtP.. © AWC*.AC>& ARBETS- MCTôüOt. © MIUSKAT KtATÜtIALSflU_
Figur 7:1. Energihushållning med ny produktionsutrust ning, ändrad teknik och ändrade metoder - några exempel. Källor: Studier vid LiTH, IKP, "Energi till vad och hur mycket?" Peter Steen m fl.
2
.
3. 4. Lager Partihandel Ingen besparing Ingen besparing Tillverkningsindustri grupp C): el till maskiner processvärme övrigt totalt (låg "energiintensitet", - 26 kWh/m2 - 11 kWh/m2 3 kWh/m2 - 40 kWh/m2 (8 %) 5. Tillverkningsindustri ( grupp B): el till maskiner processvärme övrigt totalt energiintensitet", 26 kWh/m2 - 141 kWh/m2 10 kWh/m2 - 177 kWh/m2 (9 %)Tillämpat på verksamhetsalternativ III, enligt kap 6, skulle detta ge en energibesparing på ca 7 %. För uppvärmningsbehovet är effekten för hela området marginell.
7.3 Ändrat energibehov för lokalkomfort genom ändrad produktionsutrustning och layout
Genom ändrad produktionsutrustning och layout kan energibehovet för lokalkomfort indirekt påverkas.
Genom energisnålare processer, kapsling eller avskärm ning kan överskottsvärme från produktionen minskas. Därigenom måste energin till lokaluppvärmning ökas
i motsvarande grad.
Automatiser ing av produktionen kan ge tätare utnytt jande av byggnaderna och därmed en minskad lokalvolym att värma. Praktiska studier har visat på ända upp till 50 % minskning.
Införande av höglager med datoriserad lagerhållning minskar ^lagervolymen. Praktiska tillämpningar har visat på ca 30 % minskad lagervolym.
Genom att avgränsa produktion med olika värmebehov kan energi sparas vad gäller uppvärmning.
70
I figur 7:2 har dessa åtgärder och deras energihus hållning skon sek vens illustrerats.
För de olika verksamhetstyperna får detta följande konsekvenser : 1. Kontor/personal 2. Lager (höqlaqer) transporter ventilation, fläktar belysning lokalvärme totalt Ingen besparing 5 kWh/m2 2 kWh/m2 10 kWh/m2 6 kWh/m2 - 23 kWh/m2 (23 %)