Figur 16: Energiinnehåll i skogsindustrins olika förädligsgrenar för de olika scenarierna, Bilaga 1.
Figur 16 visar energiinnehållet i uttagen råvara för de tre olika scenarierna uppställda i metoden.
Energiinnehållet delas upp utifrån skogsindustrins olika förädlingssteg, sågverk, massa- och pappersindustri och tillverkning av biobränsle. Industrierna använder rester av produktionen, biomassa, för egenförsörjning vilket resulterar i den negativa delen i de tre scenarierna i figur 16.
33
Figur 17: Kolupptag i skogsindustrins olika förädligsgrenar, Bilaga 1.
De tre scenarion analyseras över upptaget av kol i biomassan som förbrukas enligt de tre scenarierna, figur 17 visar resultatet av beräkningarna. För biomassa som användes genom industrierna är kolupptaget konstant och då råvaran används för biobränsle sker det omvända, kolutsläpp, dvs ger ett negativt upptag som visas i figur 17.
4.2 Ekonomi
Den ekonomiska analysen för scenario 2 kan ses i tabell 10 där produktionen ökas med 30 % inom alla produktsektorer och andel fjärrvärme och biprodukter ökar i linje med ökningen av produktion. Resultatet för både scenario 1 och scenario 2 tas upp under avsnitt 4.5 Diskussion.
Tabell 10: Ekonomisk analys av scenario 2.
Produkt Antal Antal Antal Pris Pris Pris Totalt
[1000 ton] [1000 m3] [TWh] [SEK/ton] [SEK/m3] [SEK/MWh] [MSEK]
Tidningspapper 1 570 4 174 6 554,8
Tryck och skrivpapper 4 125 6 500 26 811,9
Mekanisk massa 4 715 3 539 16 686,7
Sulfitmassa 692 5 203 3 598,4
Sulfatmassa 9 481 4 510 42 758,9
Sågade trävaror 18 931 1877 35 532,7
Fjärrvärme 32,6 749 24 441,6
Biprodukter 69,69 178 9 647,6
Totalt: 166 032,6
I scenario 3 ligger produktionen på samma nivå som idag men andelen utvinning av energi ökar och den ekonomiska analysen kan ses i tabell 11.
34
Tabell 11: Ekonomisk analys av scenario 3.
Produkt Antal Antal Antal Pris Pris Pris Totalt
[1000 ton] [1000 m3] [TWh] [SEK/ton] [SEK/m3] [SEK/MWh] [MSEK]
Tidningspapper 1 208 4 174 5 043,4
Tryck och skrivpapper 3 173 6 500 20 625,6
Mekanisk massa 3 627 3 539 12 834,9
Sulfitmassa 532 5 203 2 767,4
Sulfatmassa 7 293 4 510 32 887,6
Sågade trävaror 14 562 1877 27 332,2
Fjärrvärme 73,9 749 55 358,8
Biprodukter 53,20 178 9 647,6
Totalt: 166 497,5
4.3 Materialjämförelse
Via CES EduPack ha en livscykelanalys utförts i två fall för att få ett resultat för en jämförelse av energiförbrukning och koldioxidavtryck.
4.3.1 Fall 1
I fall ett har en årsförbrukning av plastpåsar ersatts mot papperspåsar där energiförbrukningen över materialutvinning och tillverkning av produkt visas i figur 18, transport och användning tas inte med i livscykelanalysen därav inget resultat för dessa i figuren. Även en Återvinningsgrad har tagits fram för att visa på vilken energi som kan utvinnas i materialen då de återvinns. Transport, användning och återvinning tas inte hänsyn till i figur 18-21. I figur 19 visas de ekologiska avtrycken av koldioxid också över materialframställning, tillverkning och användning. På samma sätt som i analysen av energi har koldioxidavtrycket tagits fram för materialet då det återvinns.
Figur 18: Energianvändning i en livscykelanalys över papp och plast.
35
Figur 18 visar att papperspåsar har en större energianvändning, 180 % mer än vad plastpåsar har under ett år. Dock kan ett större energiuttag erhållas av papp än plast vid återvinning.
Figur 19: Koldioxidavtryck för papp och plast över en livscykel.
Figur 19 visar att papperspåsar ger 75 % mer avtryck med avseende på koldioxid än vad en konsumtion av plastpåsar under ett år. Här tas inte tillverkning, transport och användning hänsyn till därav uteblivet resultat för dessa i figuren. Dock har plastpåsar en större påverkan på miljön vid återvinning än vad papp har.
36 4.3.2 Fall 2
I fall två har en jämförelse mellan användning av trästomme respektive betongstomme för en enplansvilla på 200 kvadratmeter gjorts. Energiförbrukningen över materialutvinning, återvinning och återvinningsgrad visas i figur 20, här tas inte tillverkning, transport och användning hänsyn till därav uteblivet resultat för dessa i figuren. I figur 21 visas de ekologiska avtrycken av koldioxid också över livscykeln.
Figur 20: Energianvändning i en livscykelanalys av en trästomme och en betongstomme.
Figur 20 visar på energianvändningen över en livscykel för en villa med trästomme respektive betongstomme, båda kräver nästan lika mycket energi. Vid en materialåtervinning av betong krävs nästan dubbelt så mycket energi som vid materialutvinning vilket syns i stapeln för
”återvinningsgrad”.
37
Figur 21: Koldioxidavtryck för papp och plast över en livscykel.
En trästomme ger ett mindre avtryck på miljön med avseende på koldioxid, 47 % mindre än vad en betongstomme skulle ge. Trästommen skulle dock släppa ut upptagen koldioxid vid förbränning vilket syns i figur 21. Här tas inte tillverkning, transport och användning hänsyn till därav uteblivet resultat för dessa i figuren. En betongstomme skulle också ge ett visst avtryck vid materialåtervinning.
4.4 Känslighetsanalys
Vid framtida politiska beslut om subventioner eller skatter på bioenergi kommer parametrarna på bioenergi ändras med stor marginal. I tabell 13 kan en ökning/minskning på 20 % av priset per MWh ses baserat på data ur tabell 11. Mellan en minskning och en ökning skiljer det ungefär 26 miljarder SEK.
Tabell 13: Ökning och minskning av omsättning. (Skogsindustrierna, 2016, g)
Produkt Antal Pris Totalt Ökning 20 % Minskning 20 %
Rapporten analyserar ett uttag av skogen med en nettotillväxt på noll, det ger en ökad kapacitet på 31 %. Ett ännu större uttag än det kommer ge en minskad skogsareal på lång sikt och det går mot Sveriges regler kring ett hållbart skogsbruk och kommer sätta Sveriges starka ställning på den internationella marknaden på spel. Därför anses det vara det svenska skogsbrukets maxkapacitet.
I analysen av de olika scenarierna ställs primärproduktion av produkter mot bioenergi. På grund av den politiska situation som råder samt Sveriges medlemskap i EU som ger unionsövergripande regler kommer en ökad produktion av produkter vara det mest gynnsamma för Sverige. Detta gör att bioenergin inte kan konkurrera med produktion av produkter. Med gynnsammare politiska direktiv kan resultatet se annorlunda ut i framtiden.
Som resultatet visar är det mera gynnsamt att producera mera skogsindustribaserade produkter än att utnyttja skogen till bioenergi som primärprodukt ur ett energi- och kolupptagsperspektiv. Ur ett ekonomiskt perspektiv enligt tabell 10 och 11 är det lika lönsamt att tillverka produkter som biobränsle. Kolutsläppet för primär produktion av biobränsle i Scenario 3 är nästan tre gånger så stort som för de andra scenarierna. Dock kommer en ökad produktion leda till ett ökat avfall som antingen kan förbrännas och därmed släppa ut koldioxid eller materialåtervinnas. Vid en materialåtervinning gynnas miljön då fossilberoende produkter ersätts. Ett större krav ställs på avfallshantering, och när produkterna nått slutet av livscykeln kan de användas inom exempelvis fjärrvärme och på så sätt sluta kretsloppet.
Politik är en viktig aspekt som Holmen pekar på. Så länge det inte finns långsiktiga beslut på subventioner för att producera bioenergi och biobränsle är det få industrier som är villiga att ta risken. Lönsamhetens osäkerhet är ett faktum och det krävs politiska beslut som gynnar denna sektor om det ska utvecklas. Holmen gav som ett exempel att en biobränslepanna byggdes till deras fabrik i England på grunderna att ett politiskt beslut fanns med gynnade elcertifikat i en
38
längre tidsperiod framåt. Politiska beslut som exemplet krävs för ökandet av produktion av bioenergi.
Med ökad avverkning av den svenska skogen ökar också känsligheten för eventuella naturkatastrofer. Vad händer om det blir råvarubrist? Finns skog att tillgå i andra länder? Om råvaruuttaget ökar krävs hårda riktlinjer kring skogsvården för att behålla den biologiska mångfalden i Sverige. Det motstånd som redan finns mot avverkning av skog kommer öka och måste hanteras. Hur mycket kan det motståndet påverka egentligen? Värt att poängtera är att koldioxidupptaget i skogen avstannar efter en viss ålder och vid produktion av produkter från skogen kan fossilberoende produkter ersättas och de totala utsläppen i Sverige minska. Att bevara skogen ger ett konstant kolupptag medan vid en ökad avverkning tillverkas mer fossiloberoende produkter. En ökad produktion av både fossilberoende och fossiloberoende produkter ger en ökad mängd utsläpp till den totala Svenska energitillförseln. Detta måste vägas mot de ekonomiska vinsterna och de minskade utsläppen vid substitution mellan mer och mindre hållbara produkter ur miljösynpunkt, en jämförande studie som kan undersökas vidare.
Andra aspekter som kan ses som oroande är bland annat den biologiska mångfalden i skogen som kan hotas av ett ökat uttag av skogen. Dock hotas skogen och den biologiska mångfalden i klimatet som har varit i Sverige av en ökad temperatur och därför bör Sverige göra vad de kan för att bidra till tvågradersmålet.
Dagslägets låga oljepriser gör att tillverkningen av fossilberoende produkter som plast, fordonsbränsle och cement är väldigt förmånliga att tillverka. Under en halvårsperiod mellan juni 2015 och februari 2016 har oljepriserna mer än halverats. En viktig aspekt för att öka produkter från skogsindustrin eller fossiloberoende produkter överlag är att öka priset på fossilberoende produkter eller alternativt subventionera fossiloberoende produkter. Dock måste subventioner jämföras mellan produkt mot produkt som kan ersätta varandra på marknaden. Eftersom att vissa material är mer lämpade att använda för vissa produkter, exempelvis plastpåse mot papperspåse. I figur 18-19 är det tydligt att plastpåsar kräver mindre energi, och släpper ut mindre koldioxid över en livscykel än vad motsvarande mängd papperspåsar gör. Motsvarande analys görs av ett hus i figur 20-21 där en trästomme är bättre ur utsläppssynpunkt. Ett förslag till ett ökat användande till fossiloberoende produkter är att istället för subventioner på de produkterna använda en högra skatt på fossilberoende produkter. För att vara implementera ett bioekonomiskt tänk hos alla i ett samhälle ska varje kund eller konsument ha möjligheten att aktiv välja den bäst lämpade produkten ur ett miljöperspektiv. Det ska alltså inte vara mer kostsamt att välja en produkt som har ett bättre koldioxidkretslopp. Den befintliga forskningen på framtida fossiloberoende material är i ett förstadium, det vill säga, forskning kring nya material och dess framställning finns och med dagen teknik kan dessa material produceras. Dock är det energikrävande och dyra processer vilket inte gör det lönsamt eller hållbart att satsa på dessa. Prognosen som Skogsindustrierna har är att alla produkter kan bytas ut mot trä, frågan är om det är det mest miljövänliga. Forskningen kring substitutioner borde fokusera på att ta fram produkter som är mer gynnsamma ur energi- och utsläppssynpunkt och som är miljövänliga. Enligt resultatet kan en papperspåse som i de flesta tror är mer miljövänlig ett sämre alternativ än plastpåsen. Ett förslag är att göra nya produkter från skogen mer tillgängliga och billigare att producera, det leder till ett lägre pris på produkten och då finns det en större chans att konsumenten väljer den miljövänliga istället för en fossilberoende produkt.
En förbättrad cirkulär ekonomi och kretslopp i samhället ger ett mer hållbart och framtidstänkande samhälle. I Sverige finns en hög andel återvunnet material med ca 77 % papper
39
som återvinns och returfibrer kan användas upp till 5-7 gånger. Genom en ökad produktion av produkter från skogsindustrin så får vi en balans mellan koldioxidutsläpp och koldioxidintag.
Dessutom ökar andelen återvunnet material som kan återanvändas eller gå till bioenergi. Det är alltså, som tidigare nämnts, viktigt att titta på produkters livscykel och hur det påverkar samhället på lång sikt.
Den oroande frågan om klimatet står ofta i fokus i media i dag; det globala tvågradersmålet och Sveriges mål till 2050 om ett nettoutsläpp på noll. Skogsindustrins möjlighet att bidra till ett bioekonomiskt Sverige 2050 är framförallt genom att se över de stora transportbeställningar och hur den kan effektiviseras. Frågan borde egentligen fokusera på vad svensk forskning kan bidra med för att öka användningen av produkter som är bättre ur energi- och utsläppssynpunkt, även på global nivå. Fokus borde också ligga på att minska användningen av fossilberoende och ej återvinningsbara produkter enligt Helena Sjögren på Skogsindustrierna (Sjögren, 2016).
40 5 Slutsatser och framtida arbete
Till 2050 har Sverige som mål att nettoutsläppet av växthusgaser ska vara noll. Skogsindustrin är en viktig del i Sveriges ekonomi och även en viktig komponent i strävan att uppnå målet. Ser man enbart till skogsindustrin är den till 98 % fossiloberoende och därför bör fokus läggas på ett effektivare resursutnyttjande i ett cirkulärt kretslopp.
På grund av dagens politiska situation där EU:s övergripande regler råder som missgynnar produktion och användning av biobränsle samt det låga priset på olja gör att det är mest lönsamt att tillverka produkter istället för bioenergi. Ekonomi är en känslig parameter som styrs av dessa faktorer.
Efter jämförande livscykelanalys mellan olika produkter kan en slutsats dras om att substitution av ”rätt” produkter kan bidra till ett mer bioekonomiskt och fossiloberoende Sverige. Analys över hela livscykeln där produkt byts mot produkt borde tillordnas större vikt än prislappen.
Sverige har påbörjat en forskning om varor av förnyelsebara material som kan bidra på en global nivå till att uppnå tvågradersmålet och lägga en grund för en hållbar framtid.
Något att ha i åtanke är den biologiska mångfalden och den ökade risken som råder i skogen när ingen tillväxt finns.
Vidare studier
Vidare forskning bör göras på de delar där skogsindustrin kan förbättras, till exempel transportsektorn. Transportsektorn är den största negativa konsekvensen i skogsindustrin där ett effektivare transportsätt kan minska utsläppen. Vilka möjligheter finns det i transportsektorn?
Finns det ett effektivt sätt att tillverka biobränsle som ger en ökad lönsamhet för företag i skogsindustrin?
En noggrannare studie över vilka effekter ett ökat uttag från den svenska skogen skulle ge, om det finns en marknad som kan svälja den ökade produktionen. Även vilken påverkan som detta skulle ha på den biologiska mångfalden, är det överhuvudtaget möjligt att ha ett uttag där nettotillväxten är noll? Kan skogen utökas? Hur säkerställer vi att det finns råvara i framtiden?
För produktion och en ökad användning av bioenergi bör en studie göras för att se vilka subventioner som kan göras redan nu och vad som är rimligt att kräva i en potentiell ändring av de EU-övergripande reglerna. I motsatts till detta bör vidare studier göras på om fossilberoende produkter bör ha skatteplikt med samma effekt och inom vilka områden det redan finns en möjlighet till det.
Vidare studier bör genomföras på material från skogen och framtida material där livscykelanalyser bör studeras för att få en uppfattning om det är värt ur energi- och utsläppssynpunkt att substituera produkter. Vilka produkter kan bytas ut för en lägre energiförbrukning och minskade utsläpp? Och på vilket sätt ska man marknadsföra dessa produkter för att öka användandet?
41 Referenser
Hemsidor
Energikunskap.se, ordlista, 2014
http://www.energikunskap.se/FAKTABASEN/Ordlista/, (Hämtad 2016-04-29).
Energimyndigheten, handel med utsläppsrätter. 2014.
https://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/handel-med-utslappsratter/utslappshandel-i-eu/ (Hämtad 2016-02-16)
EU, Commission proposes to reduce the use of plastic bags, 2013.
http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1017_en.htm (Hämtad 2016-05-02) European commission, The EU Emiddions Tranding System (EU ETS), 2016.
http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/index_en.htm (Hämtad 2016-02-16) Miljönytta, skogsindustrin. 2016, a.
http://miljonytta.se/branscher/skogsindustrin/ (Hämtad 2016-02-20) Mijlönytta, Nanocellulosa förnyar skogsindustrin. 2012, b.
http://miljonytta.se/arbetsplatser/nanocellulosa-fornyar-skogsindustrin/ (Hämtad 2016-03-08) Naturvårdsverket, Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser, 2014, a.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--nationella-utslapp/ (Hämtad 2016-03-02)
Naturvårdsverket, Avfall och producentansvar, 2016, b.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Resultat-producentansvaret/
Regeringskansliet, Cirkulär ekonomi inom EU- en prioriterad fråga för regeringen. 2016.
http://www.regeringen.se/artiklar/2015/07/cirkular-ekonomi-inom-eu--en-prioriterad-fraga-for-regeringen/ (Hämtad 2016-04-19)
42
Skogforsk, Redogörelse från skogforsk Nr 5 2006, 2006
http://www.skogforsk.se/contentassets/e476f6471a8c487d8e5318fe7fbaa69c/redogorelse-5-2006-low.pdf (Hämtad 2016-04-29)
Skogsindustrierna, Branschfakta. 2016, a.
http://www.skogsindustrierna.org/branschen/branschfakta (Hämtad 2016-02-04) Skogsindustrierna, vad vi tycker. 2016, b.
http://www.skogsindustrierna.org/vi_tycker/skog/skyddad-skog Skogsindustrierna, Så bra kan det bli, 2013, j.
http://www.skogsindustrierna.org/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=6dc43d7f-a3ef-4f53-b89d-688c909ef999&FileName=sabradetkanbli_slutkorr_2aprilpöyry.pdf
Skogsstyrelsen, Fakta om skogen. 2016, a.
http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/
43
http://www.skogsstyrelsen.se/expimp (Hämtad 2016-02-10) Skogsstyrelsen, Skogen och klimatet. 2016, e.
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Skog-och-klimat1/
(Hämtad 2016-02-11)
Skogsstyrelsen, Skog och skogsmark. 2016, f.
http://www.skogsstyrelsen.se/arealer (Hämtad 2016-03-02)
Skogssverige, Papper och massa. 2016, b.
http://www.skogssverige.se/papper/fakta-om-papper-massa (Hämtad 2016-04-07)
Svenskt Trä, Fårn timmer till planka, 2011
http://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/fran-timmer-till-planka/
(Hämtad 2016-04-07)
Tingstad, produktblad – plastkasse HD vit 20 L. 2016, a.
44
http://www.tingstad.se/files/PDFOutput.aspx?u=http%3A%2F%2Fwww.tingstad.se%2Fprodu ctdeclaration%2F2913065%2F201652931392jqf4h326ywdq (Hämtad 2016-05-02)
Tingstad, produktblad – papperskasse brun 30 L. 2016, b.
http://www.tingstad.se/files/PDFOutput.aspx?u=http%3A%2F%2Fwww.tingstad.se%2Fprodu
Energimyndigheten, c,Färdplan 2050, El- och fjärrvärmeproduktion. 2012
Energimyndigheten, d Kortsiktsprognos - Energianvändning och energitillförsel år 2014–2016. 2015 Energimyndigheten, e, Energimarknadsrapport olja, gas, kol. 2016.
Fölster, Stefan. Nyström, Johan. Så går vi före – Globala resultat av svensk klimatpoitik. 2008
Justitieminister Anders Borg svar på fråga 2010/11:286 den 17 februari 2011 om Snedvridning av konkurrensen mellan värme som framställs inom industrin och i kraftvärmeverk
Larsson, S., Lundmark, T.& Ståhl, G. 2009. Möjligheter till intensivodling av skog. Slutrapport från regeringsuppdrag Jo 2008/1885. SLU.
Liss, Jan-Erik, Brännsved – energiinnehåll i olika träslag, 2005. Högskolan Dalarna Magnusson, Leif. Vinnova, Nya material och produkter från förnyelsebara råvaror. 2014
Meil J., Lippke B., Perez-Garcia J., Bowyer J. och Wilson J., Enviromental impacts of a single family building shell – from harvest to construction, Module J, 2004
Näringsutskottets utlåtande 2011/12: NU20, Energifärdplan för 2050. 2012.
Petersson, Hans. Biomassafunktioner av tall, gran och björk i Sverige. 1999. SLU Riksbanken, Finansiell Stabilitet, 2014:2.
Ringman, Malin. Fakta skog 1995. SLU.
Rydberg, Tomas. Svenska Miljöinstitutet, Vad kännetecknar ett hållbart material? Seminarium, 2012.
Skogsindustrierna, Hållbarhetsskrift – tillsammans mot en biobaserad samhällsekonomi. 2012, d.
Skogsindustrierna, Så går det för skogsindustrierna. December 2015, e.
Skogsindustrierna, Skogliga konsekvensanalyser 2015. oktober 2015, g.
Skogsindustrierna, The Swedish forest-based sector – a natural part in a circular economi. 2015, h.
SLU, Skogsdata 2012, 2012.
45
Skogsstyrelsen, Skogsskätselserien Nr 17 Andra upplagan, 2013, h.
Strömberg, Brigitta. Svärd Herstad, Solvieg. Bränslehandboken 2012. 2012. Värmeforsk
Muntliga
Holmen, Ola Schultz Eklund. Intervju 2016-03-17 Skogsindustrierna, Helena Sjögren. Intervju 2016-03-21
46 Bilagor
Bilaga 1
Statistik över de tre Scenarierna 2007 -, (Skogsstyrelsen, 2016, g)
47 Bilaga 2
Statistik för råvara 2007 -, (Skogsstyrelsen, 2016, g)
48 Bilaga 3
Statistik över energianvändning och energibehov i skogsindustrin 2007 -, (Skogsstyrelsen, 2016, g)
Totalt skogsindustri Massa/pappersindustri Sågverksindustri Biobränsle Energianvändning av biobränslenEnergianvändning av biobränslenEnergianvändning av biobränslenEnerginnehåll i råvaraEnerginnehåll i råvaraEnergiinnehåll i råvaraEnergiinnehåll i råvara
Energiinnehåll i råvara efter användning av biobränsle i industri År[TWh][TWh][TWh][TWh][TWh][TWh][TWh][TWh] 200747,024,7551,7781,7165,0422,01168,7694,98 200848,734,8653,5974,7260,1620,30155,1881,29 200947,304,4051,7074,7257,2223,71155,6580,24 201046,204,0050,2077,4559,5628,83165,8386,81 201149,204,2053,4077,2658,8225,42161,5082,68 201246,403,9050,3079,1557,0223,71159,8885,87 201347,964,4752,4379,2460,2324,55164,0287,04 201448,334,3652,6979,5459,8024,67164,0286,65 201548,694,2652,9579,8359,3011,15150,2886,18 SCENARIO 149,054,1553,2080,1058,7324,91163,7485,64 SCENARIO 264,255,4469,69104,9476,9432,63214,50112,19 SCENARIO 349,054,1553,2080,1058,7373,91212,7485,64
49 Bilaga 4
Statistik över kolupptag 2007 -, (Skogsstyrelsen, 2016, g)