ENKÄT

En enkätundersökning handlar enligt Eriksson (2018, s. 121) om att samla in data genom att ställa en del frågor till ett flertal personer. Enkäten består av frågor som rör undersökningsområdet samt demografiska frågor som kön, ålder och yrke med flera. Enkäter skickas ofta ut över internet, post eller telefon och sociala medier. I denna studie har vi valt att skicka ut enkäterna via internet.

3.5.1 Utformning av enkät

Den första fasen i det empiriska materialet är en enkätundersökning. Varje

fastighetsmäklare som blev intervjuad fick först svara på enkätundersökningen för att inleda undersökningen. Frågorna och dispositionen i enkäterna var identiska för varje person. Vi valde att skicka ut undersökningen över en länk för att ge respondenterna möjlighet att själva välja om de svarade med hjälp av sin dator, mobiltelefon eller annan elektronisk utrustning. Vi utformade en kort presentation i början av enkäten där vi presenterar oss själva och syftet med studien. Det framgick tydligt att det är frivilligt för respondenterna att delta i undersökningen och att ingen obehörig kommer att ha tillgång till svaren samt att det när som helst går att avbryta.

Lagringen av enkätsvaren skedde i enlighet med GDPR och Högskolan i Gävles bestämmelser för lagring av forskningsdata, vilket även framfördes i presentationen. Genom att redogöra för studiens syfte och förklara att studien varken kommer att ta upp respondenternas namn eller återkoppla till företagen tar arbetet hänsyn till

29 Bell (2013, s. 137). Studien tar slutligen hänsyn till den etiska principen nyttjandekravet då vi informerar om att all insamlad och generell information om deltagarna endast kommer att användas i denna studie.

Enkätens presentation efterföljer det som Bryman och Bell (2017, s. 244) lyfter fram vad gäller teckenstorlek, typsnitt, presentation och struktur. Frågorna på enkäten har därmed större teckenstorlek än själva svarsalternativen. Formuläret kräver att respondenterna besvarar frågorna innan de går vidare till nästa sida, vilket gör det tydligt om de skulle missa att besvara någon fråga. Frågeställningarna är inte allt för långa för att respondenterna inte ska bli uttråkade eller känna någon tidspress (Bryman & Nilsson, 2011, s. 148; Trost, 2007, s. 86).

3.5.2 Formulering av enkätfrågor

Enkäten utgår från en reducerad version av Big Five Inventory (BFI) som är ett test bestående av 44 påståenden avsett att mäta de fem grundläggande

personlighetsdimensionerna (John & Srivastava, 1999, s. 21). Vi har valt att använda oss av en version som Lang et al. (2011, s. 560) tillämpar där personlighetstestet endast omfattar 15 frågor. Valet beror på att en längre version kan resultera i enkättrötthet vilket leder till att respondenterna inte koncentrerar sig ordentligt under hela

undersökningen. Vi anser också att en kortare enkätundersökning är tillräckligt för att därefter kompletteras med intervjuer. Enkäten skapades i ett Google Forms-dokument som är ett smidigt hjälpmedel för att skapa undersökningar över nätet.

Vi valde att översätta enkätfrågorna till svenska då denna uppsats skrivs på svenska och respondenterna i studien är bosatta i Sverige. Genom att översätta frågorna från

engelska till svenska behövde vi anpassa meningarna för att utforma frågorna mer begripligt för respondenterna. Exempelvis valde vi att översätta frågan “Jag ser mig själv som någon som … lätt blir nervös” där originalet på engelska lyder “I see myself as someone who… gets nervous easily” (Lang, et al., 2011, s. 560).

Totalt består enkäten av 19 frågor där tre av dessa berör respondenternas kön, ålder samt hur länge de arbetat som fastighetsmäklare. Det finns även en fråga där

respondenterna ombads att skriva i en siffra som de blivit tilldelad för att vi ska kunna koppla personlighetsprofilerna med intervjuerna. Anledningen till de första

30 demografiska kontrollfrågorna var för att kunna särskilja utstickande svar som

eventuellt skulle kunna påverka resultatet. Varje fråga i enkätundersökningen består av svarsalternativ 1-7, där 1 står för att respondenten inte alls håller med om påståendet och 7 då respondenten håller helt med. Lang et al. (2011, s. 554) tillämpar även en sjugradig skala i sin studie. Simms, Zelazny, Williams och Bernstein (2019, s. 8) hävdar att svarsalternativ i undersökningar bör bestå av sex eller sju svarsalternativ om inte en pilotundersökning eller andra överväganden gör att ett sådant format inte är att föredra. Pilotstudien indikerade inte på att den sjugradiga skalan medgav några problem eller hinder vilket gjorde att vi utgick från skalan även i den riktiga undersökningen. Se Figur 4: Exempel på enkätfrågor.

Vi använder oss av horisontella svarsalternativ där respondenterna ombads att välja den siffra som bäst stämmer överens med deras egna uppfattningar. Vi har valt en

horisontell utformning då frågorna har likartade svarsalternativ och risken blir att en vertikal utformning tar för stort utrymme (Bryman & Bell, 2017, s. 244). Trost och Hultåker (2016, s. 24) hävdar att det är en fördel att använda samma frågeformuleringar för att skapa en enhetlighet och undvika missförstånd. Av den anledningen är samtliga frågor utformade med sju svarsalternativ på en identisk skala. Samtliga frågor börjar även identiskt med: “Jag ser mig själv som någon som…”.

Figur 4: Exempel på enkätfrågor (egen) 3.5.3 Pilotstudie

För att undvika misstolkningar eller felaktiga enkätsvar genomfördes en pilotstudie innan den korrekta enkäten skickades ut. Pilotstudier utfördes för att göra eventuella förändringar i frågornas formulering samt bedöma kvaliteten för att säkerställa dess lämplighet (Bryman & Bell, 2013, s. 215, 276). Att kunna förbättra enkätens