Enkätresultat

Jag kommer först att presentera medelvärdet och standardavvikelsen för alla delar av enkäten.

Sedan kommer jag att tolka enkätresultaten och försöka beskriva vad de säger om

meningsfullhet och grupparbete. Sedan kommer även en regressionslinje att demonstreras samt en korrelationsmatris för varje del av enkäten. Detta görs för att se om ett linjärt

samband mellan de olika frågorna och elevernas svar kan finnas eller ej. Anledningen varför en korrelationsmatris skapas är för att kunna se ett samband och kunna förklara varför elever svarade som de gjorde.

5.1.1. R-SPQ-2F

Tabell 6, sammanställning av medelvärden o ch standardavvikelser från första delen av enkäten, per fråga samt för alla svar.

Första delen av enkäten visar att generellt sett är standardavvikelsen för dessa frågor runt 2.

Detta innebär att elevernas svar kunde variera två steg upp och två seg ner på likertskalan som användes i denna del av enkäten.

Sammanfattningsvis kan man tolka resultaten från enkätens första del med enlighet med vad Biggs, et.al. (2001) skriver i sin slutsats, att läraren bör fokusera på så kallade

nya ämnen intressanta och spenderar ofta extra tid på att försöka få mer information om

viktigt att observera att standardavvikelsen på fråga sex är omkring 2, vilket innebär att vissa

det är svårt att uttala sig om det finns något riktigt linjärt samband mellan frågorna i denna del av enkäten med tanke på spridningen i diagrammet. Dessutom kan vi se att i korrelationsmatrisen inte har så många starka korrelationer mellan de olika frågorna, vilket gör det svårt att dra några slutsatser eftersom det blir svårt att hitta något linjärt samband.

Tabell 7 & 8, översikt över sambandsdiagram med regressionslinje samt korrelationsmatris från första delen av enkäten

Enligt korrelationsmatrisen ovan, kan vi se att de flesta korrelationer mellan de olika frågorna är nära 0, vilket innebär att det blir svårt för oss att kunna förklara om det finns någon

korrelation mellan frågorna. Dock har det uppstått korrelation mellan vissa frågor.

följande

ast studerar seriöst vad som lärs ut i klassen eller i kursplanerna, ser de en mening med att lära sig kursmaterial som inte kommer vara med i examinationen.

fråga har eleverna i sni

för

mig att ta reda på då jag kunde få en inblick om jag skulle tackla detta problem med hjälp av didaktiska verktyg. Det som också framkom tydligt i denna klass var att många elever hade en

et.al. (2001) talade om, att eleverna gjorde det de skulle för att kunna få ett godkänt betyg i kursen och inget mer.

Eleverna memorerade kunskapen utan att faktiskt försöka förstå den, vilket syns utifrån frågorna 2,7, 11 och 12. Där menar eleverna på att de inte vill lägga ner någon större tid på att få högre betyg än E, att eleverna tyckte att de kan klara de flesta bedömningstillfällena om de bara memorerade nyckelpunkter istället för att förstå dem och att de inte såg någon poäng med att lära sig kursinnehåll som inte kommer att vara med på examinationen.

5.1.2. SE

5.1.2.1. Del 2 kognitiv utveckling

Tabell 9, sammanställning av medelvärden och standardavvikelser från andra delen av enkäten, per fråga samt för alla svar

I del 2, som eleverna har fått svara på efter att kursmomentet är över, är standardavvikelsen generellt för dessa frågor kring 1. Detta innebär att elevernas svar kunde variera ett steg upp och ett steg ner på Likertskalan som användes i denna del. Vi kan redan här konstatera att det har varit väldigt spridda svar då standardavvikelsen visar att elever har svarat på alla grader på Likertskalan. Detta kan visas genom att se grafiskt i ett sambandsdiagram nedan.

Dessutom kan vi se att det inte finns starka korrelationer mellan frågorna, som syns i nedanstående korrelationsmatris. Dock kan man konstatera att de inte är starka nog för att kunna dra slutsatser kring

Tabell 10 & 11, översikt över sambandsdiagram med regressionslinje samt korrelationsmatris från andra delen av enkäten

Enligt korrelationsmatrisen kan vi inte heller säga att det finns något starkt linjärt samband mellan frågorna. Det närmsta vi kommer är den negativa korrelationen mellan fråga 1 och fråga 3, vilket innebär att elever som tenderar att memorera fakta, idéer, eller metoder från kursen för att kunna upprepa dem i nästan samma form, organiserar inte idéer, information eller erfarenheter i nya, mer komplicerade tolkningar eller relationer. I övrigt kan man se att de andra korrelationerna inte är tillräckligt starka för att ge oss något linjärt samband.

Vad man kan se för indikation här är att eleverna har olika uppfattningar om i vilken utsträckning denna kurs har betonat deras mentala aktiviteter såsom memorera fakta, idéer eller metoder till att utvärdera information, argument eller metoder för att kunna samla och tolka data och bedöma sin noggrannhet i sina slutsatser. I Ahlfeldt et.al. (2005) benämner de denna del som den kognitiva nivån i elevengagemanget. På fråga fem kan vi se att ingen elev har svarat att detta kursmoment har gett dem

teorier och/eller begrepp på praktiska problem i nya situationer. Detta eftersom medelvärdet på svaren på denna fråga hamnar på cirka 2 och standardavvikelsen är cirka 1, vilket innebär att eleverna har mellan intervallet 1 3 på angiven Likertskala. Med andra ord menar

eleverna att ingen av dem har känt väldigt starkt att PBL har hjälpt eleverna att kunna

använda sig av de teorier som eleverna har lärt sig under kursens gång för att använda dessa i nya situationer som har praktiska problem som måste lösas. Trots detta kan vi se att PBL har

5.1.2.2. Del 3 personlig utveckling

Tabell 12, sammanställning av medelvärden och standardavvikelser från tredje delen av enkäten, per fråga samt för alla svar

I den tredje delen av enkäten, som eleverna också fick svara på efter att kursmomentet var över, är standardavvikelsen för dessa frågor också 1,13. Detta innebär att elevernas svar kunde variera ett steg upp och ett steg ner på Likertskalan som användes i denna del.

Precis som i del 2 kan vi se att eleverna här också har olika uppfattningar om vilken

utsträckning denna kurs har bidragit till deras kunskap, kompetens och personliga utveckling.

I Ahlfeldt et.al. (2005) benämner de att denna del av deras enkät tillhör personlig skicklighet som har utvecklats via elevengagemanget. Detta kan visas genom ett sambandsdiagram där man kan utläsa svaren.

Tabell 13 & 14, översikt över sambandsdiagram med regressionslinje samt korrelationsmatris från tredje delen av enkäten

Enligt korrelationsmatrisen kan man inte säga att det finns något starkt linjärt samband mellan frågorna. Det närmsta vi kommer är den positiva korrelationen mellan fråga 3 och fråga 4, vilket innebär att elever som anser att de har lärt sig att tänka kritiskt och/eller

analytiskt har också lärt sig att effektivt på egen hand identifiera, forska och fullfölja en given uppgift. I övrigt kan man se att de andra korrelationerna inte är tillräckligt starka för att ge oss något linjärt samband.

Detta resultat kan sammanfattas med att eleverna inte finner någon mening med att vara involverade med sitt elevengagemang eftersom det inte genererar alltför för stor personlig utveckling, som att skaffa sig ett jobb eller karriärrelaterade kunskaper och färdigheter, att kunna skriva tydligt, korrekt och effektivt eller att tänka kritiskt och/eller analytiskt. Dock gäller inte detta för alla elever, utan för den genomsnittliga eleven. Då standardavvikelsen för hela populationen och även för varje enskild fråga i del 3 visar att den ligger omkring 1, har eleverna i snitt upplevt att deras personliga utveckling utvecklats ganska mycket.