Nedan följer en presentation av svaren från de strukturerade enkätfrågorna och från de öppna frågorna i slutet av enkäten. I de strukturerade enkätfrågorna finns en svarsskala på fem alternativ från Instämmer helt, Instämmer delvis, Vet ej/obestämd, Instämmer inte till
Instämmer inte alls. Svaren inriktas på att få svar på frågorna i syftet. Allt som allt svarade
femtioåtta personer på personalenkäten och fyra rektorer på rektorsenkäten.
Yrkesprofessioner och arbetsmetoder
I personalgruppen för alla fem skolorna är yrkesprofessionens uppdelning uppdelat med flest elevassistenter i personalgruppen. Lärare, förskollärare och specialpedagoger finns det ungefär lika många av, se cirkeldiagrammet, figur 1 nedan. Ingen av skolorna har någon personal med professionen fritidspedagog.
Figur 1, Yrkesprofessioner
Blå färg = Lärare (1),Grön färg= Elevassistent (2), Beige färg= Specialpedagog (4), Lila färg= Förskollärare (5),Gul färg= Annan utbildning så som speciallärare, barnsköterska eller undersköterska (6)
Elevernas behov
Elevernas behov har stor betydelse, fyrtio av femtioåtta informanter svarar att de instämmer
helt i påståendena kring att personalens samarbete påverkas av elevernas behov och att
35
Arbetsgruppen
Samarbete i arbetsgruppen är viktig för personalen. Personalen på alla skolorna instämmer positivt, det vill säga instämmer helt eller delvis, till att de upplever ett samarbete i
arbetsgruppen. Men personalen anser att de inte alltid har en gemensam bild över hur man skall bemöta och arbeta med eleverna.
Det blir tydligt att de flesta skolorna har en hög ambitionsnivå och trivs med och vill ha samarbete med kollegor och rektorn.
Arbetsmetoder
Diskussion om arbetsmetoderna skiftar. Över hälften av personalen instämmer delvis om att det finns tid att samtala om arbetsmetoder i personalgruppen. Vid frågan om de har tid för diskussion om arbetsmetoder i arbetsgruppen, svarar informanterna med de olika
yrkesprofessionerna att de instämmer delvis eller instämmer inte eller är obestämda i sina
svar, detta är återkommande för alla skolorna, se figur 2.
X-axeln står siffrorna för; 1 = lärarna, 2 = elevassistenter, 4 = specialpedagoger, 5=förskollärare.
Y-axeln visar mängden på antal svarsalternativ; blå=”instämmer inte”, grön=”vet ej/obestämd”, beige=”instämmer delvis”, lila=”instämmer helt”.
36
Det är lärarna och specialpedagogerna som anser sig har mest tid till reflektion över det arbete de gör tillsammans i arbetsgruppen. Elevassistenter och förskollärare är de yrkesgrupper som mest har fyllt i instämmer delvis.
Nedan följer ett histogram över all personal och skolornas bild över om de har tid att tänka på och reflektera över det arbeta de gör tillsammans i arbetsgruppen.
Figur 3. Skolpersonalens tid för reflektion.
X-axeln står för: 2=”instämmer inte”, 3=”vet ej/obestämd”, 4=”instämmer delvis”, 5=”instämmer helt” Y-axeln står för antal svar.
Vid frågan om det finns tid för reflektion för det arbete man gör tillsammans i arbetsgruppen, har den övervägande delen av personalen fyllt i instämmer delvis.
Arbetsledare
Vid enkätfrågan till personalen om deras arbetsledare lyssnar och tar till vara på nya förslag kring samarbetet i personalgruppen instämmer nitton personer helt och tjugofem personer
instämmer delvis. Tjugofem personer instämmer delvis i att personalen samarbetar med
arbetsledaren och tar vara på hennes eller hans kompetens och position och sexton personer
37
Största delen av personalen anser att det är viktigt att alla är delaktiga på arbetsplatsen. Vid arbetslagsträffarna får inte alltid personalen gensvar i det de säger. Mer än hälften anser att arbetslagsträffarna är mindre konstruktiva och lärorika.
Öppna frågor om samarbetsklimatet
Vid de öppna frågorna om samarbetsklimatet har det kommit många svar vilket har varit intressant att läsa. De flesta informanterna har en egen bild och uppfattning om hur ett samarbetsklimat kan skapas och fungera. För att få grepp över svaren blir texten själva kontexten för utsagan, hur språket används blir ett ämne att studera (Alvesson & Sköldberg, 2008). Oftast svarar informanterna i punktform och svaren kan delas upp i fyra områden på vilken ingång man har till frågan. Det kan bli svar som bland annat handlar om hur man ska
vara i ett samarbete där en öppen dialog premieras. Eller så handlar det om sätt att känna i
vad ett samarbetsklimat innebär. Ett tredje sätt som informanterna har svarat på frågan är hur
man ska handla, det vill säga hur man ska agera i relation till kollegor. Fjärde ingången
handlar om, uttalanden om vad det innebär med ett samarbetsklimat. Det finns en handlingsorienterad inriktning på svaren där det rådande och rätta beskrivs. Det finns en organisering och reglering över den sociala institution som är inrättad, så som Langemar beskriver det (Langemar, 2008, s.138ff).
Figur 4. Öppna svar på vad ett samarbetsklimat innebär. 1. Hur man ska
vara i ett samarbete
2. Hur det ska kännas i ett samarbetsklimat
3. Hur man ska handla i ett samarbete
4. Vad det innebär att samarbeta ¤ ha en öppen dialog ¤ respekt för varandra ¤ vara lyhörd ¤ bjuda till ¤ lyssna på varandra
¤ man ska trivas ¤ känna glädje ¤ trygghet
¤ att man är värdefull ¤ kunna vara den man är
¤ ha ett positivt förhållningssätt ¤ man ska uppmuntra ¤ berömma
¤ konstruktivt möta eleverna efter deras behov ¤ prata om det som händer under dagen ¤ tala sig samman om ett gemensamt
förhållningssätt ¤ kunna prata med alla utan att det blir irritation ¤ passa tider
¤ allas kompetens tas till vara ¤ vill elevernas bästa
¤ säga vad man vill utan att bli ifrågasatt
¤ alla är medvetna om det mål man arbetar mot
¤ bra klimat är när titlar och meriter betyder mindre och idéer och engagemang mer
38
Vid frågan om informanterna anser att de har ett sådant samarbetsklimat på sin arbetsplats som de beskriver svarar av femtioåtta personer; arton personer att de har det, fem personer svarar nej och tjugosex personer svarar delvis eller för det mesta, nio personer har inte svarat på denna fråga. De flesta poängterar hur viktigt de tycker att det är med samarbete men att det inte alltid finns tid för det. De har en egen bild och uppfattning om hur ett samarbetsklimat kan skapas och fungera men flera anser att det bara delvis är ett sådant samarbetsklimat på deras arbetsplats. Informanterna har många åsikter om samarbetsklimatet men det är inte alltid så att de kan leva upp till vad de själva skriver om. Här kan man skönja en viss motsättning mellan vad man anser hur det ska vara och hur det är (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 265).
Rektorernas svar
Rektorerna vid skolorna har olika bakgrund och har olika utbildningar så som
mellanstadielärare, förskollärare med rektorsutbildning, mellanstadielärare med påbyggnad av kurser inom pedagogik, didaktik och statsvetenskap och rektorsutbildning inom grundskolan. Rektorerna svarar olika på hur ofta personalen samtalar kring det pedagogiska arbetet. Rektor A svarar en gång per vecka, rektor C svarar dagligen, rektor D svarar vid planeringstillfällen och informella möten och rektor E svarar dagligen och vid två arbetsplatsförlagda möten per vecka.
Två av rektorerna anser inte och de andra två håller delvis med om att kommunledningen ger tydliga direktiv i hur man skall arbeta med det pedagogiska arbetet. De har skilda
uppfattningar om kommunledningen ger tydliga direktiv i hur man skall arbeta med
samarbetet i personalgruppen inom grundsärskolan, svarsalternativen varierar från instämmer
inte alls, instämmer inte, instämmer delvis och instämmer helt.
Tre av fyra anser att de tar till vara på personalens förslag på samarbete i personalgruppen och de tycker att personalen samarbetar med dem. Två av rektorerna anser att det finns tid till reflektion kring det arbete de gör i personalgruppen. Tre av fyra anser att eleverna påverkas av samarbetsklimatet i personalgruppen.
39
Rektorernas syn på samarbetsklimat
Vid den öppna frågan om vad samarbetsklimat är för dem svarar rektorerna utifrån olika infallsvinklar. Rektor A poängterar att man ska vara professionell, öppen och kunna skilja på åsikter och person. Rektor C skriver om god gemenskap, ett positivt förhållningssätt och att man ska kunna lita på andra. Rektor D inriktar sig på en gemensam bild där alla inkluderas och överenskommelser fattas och hålls. För Rektor E ska man sätta upp mål, arbeta med kommunikationen och ta vara på allas kompetens.
Figur 5. Rektorernas beskrivning av vad ett samarbetsklimatet är.
Rektor A Rektor C Rektor D Rektor E
Lättsamt umgänge, lära känna varandra på ett positivt sätt som leder till respekt.
Bra människor med rätt
utbildning och ett positivt
förhållningssätt
Tid för samtal och reflektion, ett gemensamt förhållningssätt och handledning.
Arbeta med hela arbetsgruppen, föra fram det som är betydande för målgruppen, formulera överenskommelser, medarbetarsamtal, trevliga aktiviteter.
Rektorn på respektive skola arbetar på olika sätt men det finns gemensamma nämnare mellan skolorna. De har alla ansvar för och är delaktiga på personalens återkommande
arbetslagsträffar och är med i den mån de kan i arbetsgruppens träffar. En arbetsledare ville inte svara på enkäten då hon bara var arbetsledare för en tid. En annan arbetsledare skrev att hon litar på sin personal och anser inte att hon behöver vara delaktiga i de pedagogiska frågorna, vilket personalen själva får ansvara för.
40