Enskild analys ur de rådgivande exportorganisationernas synvinklar

I denna del av resultat och analyskapitlet kommer vi att koncentrera oss på att återge en bild på hur de två utvalda rådgivande

exportorganisationerna arbetar för att på detta sätt kunna jämföra vilka tillvägagångssätt som det enskilda företaget har och till vilken hjälp dessa rådgivande exportorganisationer bidrar med. För att klargöra fanns det ingen vetskap innan studien om de enskilda företagen tidigare hade anlitat någon av dessa två organisationer. Denna del är till för att exemplifiera hur denna rådgivningsprocess går till. Vi vill också påpeka att vi inte kommer återkoppla till föregående teoriavsnitt för att vi vill med hjälp av dessa två intervjuer bredda vår kunskapsbas. Nedan ser ni information om vilka rådgivande exportorganisationer vi har intervjuat.

Figur 8. Sammanfattande figur av vår empiriska process.

Tabell 2. Information om de två rådgivande exportorganisationerna som vi intervjuade.

Rådgivande

exportorganisationer:

Namn: Befattning: Omfattning:

Uminova Innovation Peter Bäckström Affärscoach 47 nätverksländer Exportrådet Jonas Carlsson Exportrådgivare 65 marknader 5.1.1 Uminova Innovation

Den första person och rådgivande exportorganisation som vi intervjuade var Peter Bäckström på Uminova Innovation. Han är en av de specialister som har hand om internationalisering av nystartade och etablerade företag. Den planeringsmodell som Uminova Innovation använder sig av är en 7-stegsmodell som kallas 7D-modellen (seven domain model) som är skapad av John Mullins (Mullins, 2006, s. 189). Denna modell är indelad i två delar där de fyra första stegen berör de grundläggande faktorerna gällande marknad och bransch. Den andra delen i modellen fokuserar på att identifiera, som Uminova Innovation uttrycker det, teamet. Fokus ligger på att kontrollera om den enskilde företagaren har vad som krävs för att fortsätta processen med företaget. Några av punkterna som berörs är om personen ifråga har den drivkraft som krävs eller vilken risk personen är beredd att ta, nedan presenteras 7D-modellen (Uminova-Innovation, 2009).

1. Attraktivt erbjudande till tydlig kundgrupp 2. Attraktiv marknad

3. Attraktiv bransch

4. Långsiktiga konkurrensfördelar

5. Drivkraft, riskbenägenhet, ambition 6. Avgörande framgångsfaktorer 7. Nätverk – hela värdekedjan

Vi anser att Uminova Innovations utvärderingsmodell är ett komplement till Flamholtz organisationspyramid i och med att denna modell koncentrerar sig på om möjligheten

finns att gå från en enkel affärsidé till ett registrerat bolag, medan organisationspyramiden anser vi passar bättre att applicera på ett befintligt bolag. För att klargöra är vi även medvetna om att 7D-modellen går att använda på ett redan etablerat företag.

När en idé har gått igenom denna process och blivit ett företag som har etablerat sig först på hemmamarknaden och sedan beslutar sig att byta marknad och gå in på den internationella marknaden har Uminova Innovation bra rådgivning till detta. Uminova Innovation använder sig av ett nätverk som är etablerat i 47 olika länder. Detta nätverk heter ”Enterprise Europe Network” och hjälper små och medelstora företag att internationalisera sig (European-Commission, 2011). Detta nätverk är även etablerat i Sverige och hjälper bland annat nystartade företag med olika kostnadsfria tjänster som till exempel; EU-finansiering, EU-lagstiftning, CE-märkning och produktsäkerhet (Sverige-enterprise-europe-network, 2011).

Vi anser att Uminova Innovations tillvägagångssätt är mycket påkostat och ambitiöst och utger ett proffsigt intryck. Deras stora kontaktnät gör det möjligt att få information

Figur 9. John Mullins 7D-modell som Uminova Innovation använder sig av i planeringsfasen av ett företag (Uminova-Innovation, 2009)

från ett flertal olika marknader och på detta sätt veta vilken marknad som är bäst lämpad för den aktuella affärsidén. Genom dessa omfattade nätverk får företagen indirekt hjälp med att motverka de kulturella problem som kan uppkomma vid en internationalisering, i och med att din affärscoach på Uminova Innovation kontaktar sin kollega i det gällande landet och på detta vis får information om landet och om den berörda marknaden.

5.1.2 Exportrådet

Jonas Carlsson exportrådgivare och ansvarig för Västerbottenregionen hjälper företag att etablera sig utomlands. Jonas är specialiserad på företag i Västerbotten och därmed kan ge en mer personlig rådgivning till de aktuella företagen. Jonas förklarar för oss att Exportrådet arbetar efter en strukturerad mall som innehåller ett antal steg som i slutändan resulterar i en affärsplan för företagets export.

Denna mall kallar de för ”steps to export” och består närmare bestämt av åtta olika steg där företaget tillsammans med exportrådgivaren ska bearbeta företagets processer för att förenkla internationaliseringen. Processen går ut på att företaget identifierar nuläget och därifrån ska besvara frågorna; varför, vad, med vem, vart, hur och när ska vi exportera. Detta resulterar i företagets exportaffärsplan vilket kommer vara till stor nytta för företaget i den framtida internationaliseringsprocessen.

Vi menar att Exportrådets internationaliseringsmodell inte är en traditionell planeringsmodell eftersom den inriktar sig från företagets nuläge och sen letar möjligheter vid en internationalisering. Om vi jämför Exportrådets modell med Flamholtz modell, anser vi att Flamholtz modell strukturerar företaget fram till att vara ett etablerat företag på hemmamarknaden, och därefter skulle exportrådets modell kunna appliceras.

Exportrådet erbjuder en rad olika tjänster som alla hjälper det aktuella företaget i deras internationaliseringsprocess. Vissa tjänster är subventionerade av staten för att främja den svenska exporten och Exportrådets tjänster har bra genomslagskraft med tanke på att de är etablerade på många olika marknader.

Vi anser att Exportrådets spridning av kontor runt om i världen är en förutsättning för att en rådgivande exportorganisation ska visa på en hög trovärdighet. Med tanke på vad Jonas också beskriver, att skillnaden mellan länder, både kulturellt men också affärsmässigt skiljer sig otroligt mycket. Jonas beskriver även att språkliga skillnader är ett problem som kan både irritera potentiella kunder och försvåra affärer. Det viktiga i denna situation är att individen är medveten om de skillnader som exempelvis är aktuella i Sverige och Norge. Det internationaliserade företaget ska inte räkna med att det svenska språket är optimalt för att presentera en idé i Norge. Jonas menar att företaget ska anpassa sig och vara mottaglig för den nya kulturen för att få bästa möjliga genomslagskraft.

Sammanfattningsvis gav intervjun med Jonas oss en mycket bra bild över vikten med förkunskap när det gäller skillnader internationellt, kulturellt och ur ett företagsperspektiv. Att inneha vetskap om dessa skillnader kan bidra till en mycket smidigare och mindre kostsam internationaliseringsprocess.