Enskild näringsverksamhet

• Skattebas: inkomst av näringsverksamhet och positiv ränte- fördelning.

• Skattesats: inkomsten beskattas antingen på samma sätt som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Hur mycket som får tas ut som inkomst av kapital bestäms av det s.k. räntefördelningsutrymmet. Inkomst av näringsverksamhet beläggs med egenavgifter. Inkomst av kapital från enskild näringsverksamhet är enkelbeskattad, till skillnad mot inkomst av kapital från aktiebolag, som är dubbelbeskattad. Civilrättsliga regler

I en enskild näringsverksamhet företräder näringsidkaren själv sin verksamhet med fullt och oinskränkt förmögenhetssamband. Särskild bokföring ska dock föras för näringsverksamheten utan sammanblandning med privatekonomin.

Skatterättsliga regler

All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare

räknas som en enda näringsverksamhet.62 _{En näringsverksamhet är}

aktiv om den skattskyldige har arbetat i inte oväsentlig omfattning i verksamheten, i annat fall är näringsverksamheten passiv. Inkomst- beräkningen ska göras enligt bokföringsmässiga grunder. Om underskott uppkommer får dessa endast dras av mot framtida

överskott.63 _{Inkomstberäkningen följer i övrigt vad som allmänt}

gäller för inkomst av näringsverksamhet. Det civilrättsligt beräknade resultatet av verksamheten utgör således utgångspunkten för den skatterättsliga inkomstberäkningen. Inkomstberäkningen ska alltid ske för beskattningsår som sammanfaller med räkenskapsår (som huvudregel kalenderår).

Regler för beskattning av enskilda näringsidkare utgör ett separat system som på många områden skiljer sig från beskattningen av verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. Generellt gäller att man på inkomst av näringsverksamhet, som i princip beräknas på samma sätt som för juridiska personer, tar ut egenavgifter och progressiv inkomstskatt. Liksom för aktiebolag och ekonomiska föreningar finns det möjlighet till resultatutjämning över tiden genom avsättning till periodiseringsfond för enskild näringsverksamhet. Jämfört med aktiebolag är skillnaden t.ex. att avsättningen får uppgå till högst 30 procent av vinsten (25 procent för aktiebolag) och att avsättningarna inte räntebeläggs. Vissa enskilda näringsidkare har genom bokslutsdispositioner möjlighet till ytterligare avsättningar, som till upphovsmannakonto och skogskonto.

Inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet beskattas hos fysiska personer som förvärvsinkomster, tillsammans med inkoms- ter i inkomstslaget tjänst. Det innebär att enskilda näringsidkare på dessa inkomster betalar kommunal inkomstskatt och när inkomster överstiger skiktgränsen även statlig inkomstskatt. Sociala avgifter tas ut i form av egenavgifter på aktiv verksamhet och i form av särskild löneskatt på passiv verksamhet. Avgifterna får dock dras av vid beräkningen av skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. På avsättning till expansionsfond utgår expansionsfondsskatt om 20,6 procent.

62 _{Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför EES räknas dock all}

sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.

63 _{I fråga om nystartad aktiv näringsverksamhet får underskott dras av som allmänt avdrag i}

125

Kapitalvinst på fastighet beskattas som inkomst av kapital om delägaren är en fysisk person. Positiv räntefördelning får göras och negativ räntefördelning ska göras, vilket beskrivs i nästa avsnitt. Räntefördelning

Negativ räntefördelning ska göras om kapitalunderlaget, i princip det beskattade egna kapitalet, beloppsmässigt understiger minus 50 000 kronor. I detta fall påförs näringsverksamheten en intäkt motsvarande statslåneräntan plus en procentenhet multiplicerad

med det negativa underlaget.64 _{Detta belopp får sedan dras av hos}

näringsidkaren i inkomstslaget kapital. Reglerna om negativ ränte- fördelning syftar till att förhindra att näringsidkaren drar av privata ränteutgifter i näringsverksamheten.

Om kapitalunderlaget är positivt och överstiger gränsbeloppet 50 000 kronor får positiv räntefördelning göras. Det innebär att avdrag får göras från inkomster av näringsverksamhet med ett belopp motsvarande statslåneräntan plus sex procentenheter multi-

plicerad med det positiva kapitalunderlaget.65 _{Beloppet beskattas}

sedan hos näringsidkaren i inkomstslaget kapital. Genom reglerna om positiv räntefördelning har enskilda näringsidkare möjlighet att erhålla en del av avkastningen på det beskattade egna kapitalet i näringsverksamheten som inkomst av kapital.

Expansionsfonder

Syftet med reglerna om expansionsfond är att det på samma sätt som för aktiebolag ska vara möjligt att bygga upp ett kapital i rörelsen utan att beskattning utöver bolagsskatt, eller expansionsfondsskatt, ska utlösas. Vinster som avsätts till expansionsfond beskattas endast med expansionsfondsskatt, som motsvarar bolagsskatten. När avsättningen återförs till beskattning tas den upp som inkomst av näringsverksamhet och den erlagda expansionsfondsskatten får tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Avsättningen får dras av vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Det finns en beloppsgräns för hur stora avsättningar som får göras. För enskilda

64 _{Sedan 2017 finns ett golv på 0,5 procent för statslåneräntan för beräkningen av negativt}

fördelningsbelopp vid räntefördelning.

65 _{För beräkningen av positivt fördelningsbelopp vid räntefördelning finns sedan 2017 ett golv}

näringsidkare får fonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansionsfonden, dvs. skillnaden mellan värdet på tillgångarna och skulderna i näringsverk- samheten efter vissa justeringar. En avsättning får inte heller medföra underskott i näringsverksamheten. Avsättningar till expansionsfonden räknas inte som skuld. Expansionsfondsskatten är 20,6 procent.

Statistik

I enskild näringsverksamhet beskattas flera olika baser. Storleken på de olika skattebaserna framgår av tabell 6.4.

127

I detta exempel redovisas de offentligfinansiella effekterna av en sänkning av expansionsfondsskatten från 20,6 till 19,6 procent fr.o.m. inkomståret 2021. De medel som finns avsatta i

expansionsfonderna antas uppgå till 20 120 mnkr66_{. Fondmedlen}

beskattas som inkomst av näringsverksamhet när de tas ur fonden. Vid avsättningen beskattas de med expansionsfonds- skatt. Avsättningarna till expansionsfonden utgör alltså en ränte- fri skattekredit som blir större när expansionsfondsskatten sänks. Den genomsnittliga marginalskattesatsen för inkomst av närings- verksamhet för enskilda näringsidkare antas vara 49,3 procent. Före sänkningen betalades 20,6 procent i skatt vid insättningen i fonden och 28,7 procent (49,3-20,6) vid uttag. Efter sänkningen betalas i stället 19,6 procent i skatt på insättningar och 27,7 procent (49,3-19,6) vid uttag.

För att sänka expansionsfondsskatten används följande förfarande: År 2021 anses de innestående avsättningarna i expansionsfonden vara återförda till den gamla skattesatsen (20,6 procent) och åter avsatta till den nya skattesatsen (19,6 procent). De som använder sig av expansionsfonden får ett tillgodohavande på skattekontot motsvarande 1 procent av avsättningarna. För staten innebär skattesänkningen att skatte- intäkter motsvarande 1 procent av avsättningarna förskjuts från avsättningstillfället till återföringstillfället. Detta leder till en ökad upplåning på 201 mnkr (0,01*20 120) under införandeåret. Bruttoeffekten av åtgärden inkluderar även kostnaden för den ökade upplåning som åtgärden ger upphov till. Prognosen för den nominella 10-åriga statsobligationsräntan är 0,1 procent och upplåningskostnaden blir därför 0,2 mnkr (0,001*201). Bruttoeffekten för införandeåret uppgår därför till 201,2 mnkr (201+0,2). Nettoeffekten sammanfaller med bruttoeffekten. För 2022-2023 utgörs nettoeffekten enbart av kostnaden för den ökade upplåningen och uppgår till 0,2 mnkr. Detta utgör även den varaktiga effekten, se tabell 6.5.

66_{https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/statistikochhistorik/skattpaforetag.4.3}

Beräkningskonventioner

Vid beskattningen av enskild näringsverksamhet förekommer olika skatte- och avgiftsparametrar. Dessa parametrar är integrerade med varandra vilket innebär att ändringar i en skattesats eller i en av baserna kan påverka andra baser. Hur detta samspel ser ut beror på hur företagaren prioriterar med hänsyn till önskemål om disponibel inkomst för privat bruk, ersättningsnivån i socialförsäkrings- systemen, verksamhetens soliditet och framtida investeringar.

I beräkningskonventionerna förutsätts att näringsidkarna önskar upprätthålla en given nivå på sin inkomst från näringsverksamheten och att de genomgående prioriterar att få ut fullbeskattade intäkter ur verksamheten framför delbeskattade intäkter.

Vid förändringar av reglerna, som medför förändringar av inkomst av näringsverksamhet, antas mot denna bakgrund att näringsidkaren söker hålla sin inkomst av näringsverksamhet konstant, och att de resultatreglerande åtgärderna räntefördelning och expansionsfond används som regulatorer vid regeländringar. Vidare antas att det i första hand är räntefördelningen som ändras. Denna konvention måste självfallet modifieras när föreslagna ändringar är så omfattande att underlaget för räntefördelning och det sparade fördelningsutrymmet inte räcker till. Övervältring på inkomst av kapital antas ske utan fördröjning.