THE ENVIRONMENTAL VALUATION REFERENCE INVENTORY (EVRI) Den mest omfattande databasen över värderingsstudier är The Environmental

Valuation Reference Inventory (EVRI), se www.evri.ca. Denna databas innehöll i september 2004 information om cirka 1400 värderingsstudier, varav ca 800 från USA eller Kanada (och ungefär 20 från Sverige). Drygt hälften av studierna har använts sig av någon scenariometod. Databasen är åtkomlig gratis för medbor- gare i Kanada, Frankrike, Storbritannien och USA, vilka är de länder som har förbundit sig att bidra med data till databasen. Övriga användare betalar CAD 900 för ett 12-månaders abonnemang eller CAD 200 för ett abonnemang på 1 månad.

EVRI innehåller omfattande information om varje värderingsstudie som finns med i databasen. Informationen finns i över 30 datafält, som indelas i följande sex kategorier:

1. Referens (study reference): grundläggande bibliografisk information.

2. Studieområde och populationskaraktäristika (study area and population cha-

racteristics): information om vilket område studien gällde och om den stude-

rade populationen.

3. Värderad miljöförändring (environmental focus of the study): fält som beskri- ver vilken miljöresurs som värderades, typ av påverkan på miljön, och stu- diens specifika syfte i mer detalj.

4. Metod (study methods): teknisk information om värderingsstudien, inklusive den värderingsmetod som användes för att nå skattningar av ekonomiska värden.

5. Skattade värden (estimated values): de monetära värden som presenteras i studien och den enhet i vilka dessa mäts.

6. Flerspråkig sammanfattning (alternative language summary): en sammanfatt- ning av studien på engelska, franska och spanska.

Meningen med denna detaljerade information är uttryckligen att underlätta för användare att identifiera studier som kan vara lämpliga för överföring av vär- deringsresultat till nya situationer (”värdeöverföringar”, value transfers/benefit

transfers). Den här identifieringen av potentiellt lämpliga studier sker på grund-

val av vilken grad av likhet som finns mellan originalstudien (study site) och den nya situation som ska värderas (policy site) inom följande områden:

• Geografiskt område • Population • Miljö • Data • Ekonomiskt mått • Skattade värden • Sammanfattning • Komplett studie

Informationen i EVRI är tveklöst till hjälp för att identifiera värderingsstudier som kan vara användbara för att värdera en ny situation, men användaren måste själv bedöma kvaliteten hos originalstudien. I informationen om värderingsstu- dierna i EVRI ingår alltså ingen uttrycklig kvalitetsbedömning. En bedömning av kvalitet har dock diskuterats av de ansvariga för EVRI alltsedan planerna för databasen drogs upp för drygt tio år sedan. Men svårigheten med att göra en objektiv kvalitetsbedömning och det känsliga i att betygssätta de studier vars författare databasen är beroende av för att utvecklas har avhållit EVRI från att bedöma kvalitet (McComb 2004). Kvalitetskontrollen sker i stället i själva urva- let av de studier som läggs in i EVRI. Rapporter/arbetspapper som är uppenbart dåligt skrivna sorteras bort, medan studier som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter automatiskt antas vara av god kvalitet. Det är dock inte rimligt att enbart ta in de senare studierna, eftersom deras policyrelevans kan vara svag (jfr användardimensionen av kvalitet). För användbarhetens skull är det därför viktigt att även ta in den ”grå litteraturen” med exempelvis myndighets- och konsultrapporter om utförda värderingsstudier (McComb 2004).

B.1.3.2 THE ENVALUE ENVIRONMENTAL VALUATION DATABASE (ENVALUE) Den australiska databasen ENVALUE (www.epa.nsw.gov.au/envalue) har utvec- klats av The New South Wales Environmental Protection Agency. Den är gratis att använda, men är i flera avseenden mindre detaljerad än EVRI och innehåller främst information om australiska värderingsstudier (ca 130 st, november 2004). Även ett urval studier från andra länder finns med, exempelvis knappt 200 från USA och 3 från Sverige.

I ENVALUE finns följande information om de värderingsstudier som finns inlagda:

• Referens (study information): grundläggande bibliografisk information. • Typ av miljöresurs (environmental medium).

• Land och studieområde (country and location (state and site)). • Dataår (year of data).

• Attribut som var föremål för mätning (attribute measured). • Mätenhet (units of measurement).

• Värderingsmetod (valuation method).

• Huvudresultat inklusive skattade värden (key results including estimated

values).

• Dos/respons-samband och hedoniska prisfunktioner (i tillämpliga fall) (dose

response relationships and hedonic price relationships (if applicable)).

• Studieområde och socio-ekonomiska karaktäristika (site and socioeconomic

characteristics).

• Kommentarer/sammanfattning (comments/summary). • Relaterade/andra studier (related/other studies).

För att välja ut studier som ska ingå i ENVALUE beaktas följande (Nash 2004): • Australisk studie.

• Behov hos naturvårdsverket eller regeringen i New South Wales på grund av policies, personalens specifika intresseområden eller förutsedda behov. • Förekomst av monetära värden eller dos/respons-samband.

• Användbarhet för värdeöverföringar.

• Exempel på värderingsmetoder som är av intresse för andra forskare.

I urvalet ingår alltså en bedömning av om studien är lämplig att använda för överföring av värderingsresultat. Dessutom bedöms kvaliteten för studierna genom ett antal utvärderingskriterier som varierar beroende på vilken värde- ringsmetod som har använts. Kriterierna framgår av tabell B.1.9. Antalet krite- rier är inte stort, men somliga är krävande att använda på grund av att de kräver goda insikter i värderingsmetoder. Exempelvis förutsätter kriterium 1 att utvär- deraren har kunskaper nog att kunna ge ett omdöme kring om miljövaran var ”noggrant” definierad eller inte. Vidare gäller vissa kriterier (7, 10, 11, 15, 16) problem som det inte är självklart att det finns någon redogörelse eller diskussion om i publikationen om värderingsstudien. I sådana fall måste således utvärde- raren själv besitta tillräckliga kunskaper för att kritiskt kunna tolka resultaten. Huruvida de övriga kriterierna är uppfyllda bör däremot kunna vara enkelt observerbart för den som tar del av publikationen.

Tabell B.1.9. Utvärderingskriterier som används i ENVALUE för respektive värderingsmetod. (ENVALUE:s metodbe- nämningar har använts. Skuggad ruta betyder att kriteriet inte används för metoden ifråga.)

Utvärderingskriterier DR RRC HPA PE HPM TCM CVM _CCM

1. Var miljövaran noggrant definierad?

2. Användes primärdata för att mäta ekonomisk input? 3. Användes primärdata för att mäta ekonomiska

effekter?

4. Påverkades resultaten av hushållsinkomsten? 5. Var resultaten korrelerade med andra faktorer? 6. Togs hänsyn till socio-ekonomiska skillnader? 7. Fanns det problem till följd av icke-separerbarhet? 8. Togs hänsyn till alternativa platser (substitut)? 9. Andel inkluderad restid (%)

10. Agerade respondenterna som enskilda aktörer? 11. Gjorde respondenterna sina egna ’kostnads-

nyttoanalyser’?

12. Metod för att få information om preferenser 13. Experimentell utformning (antal attribut och nivåer,

antal upprepningar) 14. Typ av surveyundersökning 15. Fanns det några snedvridningar?

16. Andra ekonomiska/ekonometriska problem 17. Stickprovsstorlek

18. Annat

DR: Dose response approach (produktionsfunktionsmetoden)

RRC: Replacement/repair cost approach (ersättningskostnadsmetoden) HPA: Household production approach (hushållsproduktionsfunktionsmetoden) PE: Preventive expenditure (skyddsutgiftsmetoden)

HPM: Hedonic price method (fastighetsvärdemetoden) TCM: Travel cost method (resekostnadsmetoden)

CVM: Contingent valuation method (scenariovärderingsmetoden) CCM: Conjoint/choice models (andra scenariometoder)

B.1.3.3 VALUATION STUDY DATABASE FOR ENVIRONMENTAL