Vårt syfte med studien var att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning, det vill säga vilken funktion arbetet har med bedömningen. Det vi kommit fram till i studien är att lärarna använder sig av flera olika bedömningsverktyg som är karakteristiskt för den formativa bedömningen. Bedömningen syftar alltså till att vidareutveckla eleven. Då vi analyserat vår empiri utifrån governmentalitybegreppet och Foucaults teorier om disciplinär makt har vi i vårt resultat kommit fram till att lärarna omedvetet använder sig av olika styrtekniker som ska verka för att främja elevens lärande. Lärarna ser bedömningen endast som något positivt och anledningen till det kan grunda sig i att det, i den aktuella diskussionen, aldrig nämns något negativt med den här sortens bedömning. Lärarna har alltså blivit så färgade av den positiva diskursen kring formativ bedömning att den aldrig ifrågasätts. Vi har stor förståelse för att lärarna diskuterar som de gör då vi själva, innan studien, enbart såg den formativa bedömningen som ett värdefullt verktyg för elevens lärande.
Det mest påtagliga vi fann i studien var att de styrtekniker lärarna använder sig av inryms av en dold maktutövning vars primära mål är att styra och forma eleven mot den rådande normaliteten och till den goda samhällsmedborgaren. Vi fann även att lärarnas omedvetna styrtekniker inte enbart verkade positivt, då eleven ständigt utsattes för övervakning samt att eleven ideligen fick bekänna sina prestationer. Det vi finner mest anmärkningsvärt är att lärarna inte reflekterar över de negativa konsekvenser bedömningen faktiskt medför hos eleven.
Vi vill med den här studien öka lärarnas medvetenhet kring vilka konsekvenser användandet av den formativa bedömningen har för den enskilde eleven. Vi vill även belysa vilka följder som lärarnas styrtekniker medför. Det vi kan fastställa i studien är att lärarna vill alla elever väl men de reflekterar inte över vad de utsätter eleven för. Vi hoppas att lärarna med hjälp av den här studien ska börja reflektera mer över bedömningens negativa aspekter. Vi hoppas även att studien ska bidra till en vidare diskussion kring bedömningens funktion, i de lägre årskurserna, som i sin tur kan bidra till en ytterligare medvetenhet hos lärarna. Vi ser inget fel i att använda sig av de framtagna styrteknikerna, det viktiga är att man som lärare är medveten om alla konsekvenser som bedömningen kan medföra hos eleven.
I vår studie har vi valt att undersöka begreppet bedömning ur ett lärarperspektiv. Under arbetets gång har nya tankar växt fram inom bedömningsområdet i de lägre årskurserna. Det
43 som vi finner intressant att forska vidare om, är vilken funktion arbetet med bedömning har, sett ur ett elevperspektiv. Vi skulle, med andra ord, vilja undersöka hur eleven upplever den ständiga bedömningen som förekommer i skolan. Vi finner det än mer intressant om regeringens förslag om införande av betyg redan i årskurs 6, träder i kraft.
44
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod: (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan: Stockholm: Liber AB.
Björklund Boistrup, L. (2005). Att fånga lärandet i flykten. I Lindström, L & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap: Stockholm: HLS Förlag.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt: Malmö: Liber AB.
Carlgren, I. (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. I Skolverket (2002). Att bedöma eller döma – Tio artiklar om bedömning och
betygssättning: Stockholm: Liber Distribution.
Davidsson, L., Sjögren, B. & Werner, L. (2000). Betyg – Grundskolan, gymnasieskola, komvux: (4:e upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler – Samhällsforskarens handbok i tio punkter: Lund: Studentlitteratur AB.
Egidius, H. (1985). Bedömning, betygssättning, utvärdering: Malmö: Liber AB. Foucault, M. (1975/1987). Övervakning och straff (C G. Bjurström, övers.) Orig.: Surveiller et punir. Lund: Arkiv Förlag.
Foucault, M. (1986). Makt och upplysning. I Löfgren, M. & Molander, A. (red.) (1986). Postmoderna tider: Stockholm: Norstedts förlag.
Hermann, S. (2004). Michel Foucault – pedagogik som maktteknik. I Gytz Olsen, S. & Møller Pedersen, P. (red.) (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: Lund:
Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2009). Resursers betydelse för elevers resultat. I
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i en svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: Stockholm: Fritzes.
45 Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning. I Lindström, L. & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera,
bedöma och utveckla kunskap: Stockholm: HLS Förlag.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför: Stockholm: Fritzes. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun: Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun: (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Leijonborg, L. & Björklund, J. (2002). Skolstart – Dags för en ny skolpolitik: Stockholm: Ekerlids Förlag.
Lindgren, S.-Å. (2007). Michel Foucault. I Andersen, H. & Kaspersen, L B. (red.) (2007). Klassisk och modern samhällsteori: (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Lindström, L. (2005). Pedagogisk bedömning. I Lindström, L. & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap: Stockholm: HLS Förlag.
Nilsson, R. (2008). Foucault – en introduktion: Malmö: Égalité Förlag.
Nylén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data – framställningsstrategier för empiriredovisning: Malmö: Liber AB.
Olsson, M. L. (2009). Skolverkets sammanfattande analys. I Skolverket (2009).
Vad påverkar resultaten i en svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: Stockholm: Fritzes.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning: Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, A. (2005). Bedömning - varför, vad och varthän? I Lindström, L. & Lindberg, V. (red.) (2005). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla
46 Regeringskansliet (2010). Regeringens proposition 2009/10:219. Betyg från årskurs 6 i grundskolan. Hämtad 22 oktober 2010, kl. 12.09.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/152042
Selghed, B. (2007). Oförtjänt kritik mot lärare. I Petterson, A. (red.) (2007). Sporre eller otyg - om bedömning och betyg: Malmö: Lärarförbundets förlag.
Skolverket (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet: Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan: Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009a). Allmänna frågor. Hämtad 6 september 2010, kl. 14.35. http://www.skolverket.se/sb/d/2504#listAnchor13867
Skolverket (2009b). Kursplan med kommentarer – till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk: Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009c). IUP- processen – Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen: Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010a). Allmänna frågor. Hämtad 6 september 2010, kl. 14.24. http://www.skolverket.se/sb/d/2016
Skolverket (2010b). Stödja och styra – Om bedömning av yngre barn: Stockholm: Fritzes. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap: Lund:
Studentlitteratur.
Tholin, J. (2006). Att kunna klara sig i ökänd natur – En studie av betyg och betygskriterier - historiska betingelser och implementering av ett nytt system: Borås: Högskolan i Borås. Tholin, J. (2007). Vilken kunskap räknas? I Petterson, A. (red.) (2007). Sporre eller otyg – om bedömning och betyg: Malmö: Lärarförbundets förlag.
47 Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang: Stockholm: Liber Distribution. Wikström, C. (2007). Subjektiva bedömningar och objektiva tolkningar. I Petterson, A. (red.) (2007). Sporre eller otyg – om bedömning och betyg: Malmö: Lärarförbundets förlag. Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod: Lund: Studentlitteratur AB.
48
Bilaga
Frågeguide
Vad innebär begreppet bedömning för er? - Kan ni beskriva mer?
- Kan ni ge några exempel? Vilken funktion fyller IUP?
- Kan ni beskriva mer? - Kan ni ge några exempel? Hur använder ni er av bedömning?
- Kan ni beskriva mer? - Kan ni ge några exempel?
Vilka olika typer av bedömning använder ni er av? - Kan ni beskriva mer?
- Kan ni ge några exempel?
Hur mycket skall man som lärare kontrollera i skolan? - Kan ni beskriva mer?
- Kan ni ge några exempel?