pilogen är uppsatsens avslutande kapitel och här kommer vi att resonera kring huruvida det syfte vi i arbetets början ställde upp har uppnåtts. Vi kommer även att ge lite reflektioner på hur vi ser på det arbete som utförts samt ge några förslag på vidare forskning inom området.
7.1
Återkoppling till syftet
Syftet som vi formulerade till denna uppsats kan delas in i två delar. Den första delen var att studera hur LIF idag arbetar med att leverera upplevelser för att ställa det mot den teori som finns kring skapandet av upplevelser. Vi anser själva att denna del av syftet är uppnått genom det vi lagt fram och resonerat kring i företrädelsevis kapitel fem. Grunden för resonemanget i kapitlet hämtar vi ur studerandet av litteratur inom området upplevelser, samtal med representanter från Leksands IF och annat branschfolk samt våra egna besök på Ejendals Arena.
Den andra och huvudsakliga delen i uppsatsens syfte var att komma med förslag på hur Leksands IF ska agera för att kunna ta steget fullt ut in i upplevelseindustrin. Vi anser att även denna del av syftet är uppnått i och med den diskussion som framförallt går att finna i uppsatsens sjätte kapitel. Diskussionen grundar sig mångt och mycket i våra egna tankar. Dessa har formats under resans gång genom vad vi kommit fram till när första delen av syftet uppfylldes, samtal och diskussioner författarna emellan och avslutningsvis samtal och diskussioner med respondenter och handledare.
Vi formulerade även ett delsyfte för att kunna svara på uppsatsens huvudsyfte. Det var att utveckla förhållandet mellan upplevelseekonomin och idrotten. Vi menar att även detta syfte är uppnått genom de diskussioner vi fört med respondenter, handledare och sinsemellan. Dessa diskussioner hittas främst i uppsatsens femte kapitel, men återspeglas också i det sjätte kapitlets resonemang.
7.2
Författarnas reflektioner och förslag på vidare forskning
När uppsatsen nu är klar så uppstår det naturligtvis diskussioner mellan författarna om vad som hade kunnat göras annorlunda, en sådan diskussion har kommit att handla om uppsatsens generaliserbarhet. Då arbetet är starkt kopplat till Leksands IF så kan generaliserbarheten förefalla sjunka något men vi menar ändå att i stora drag så är det som framkommit klart tillämpbart på, och användbart för, liknande idrottsföreningar. Med liknande idrottsföreningar
E
egen evenemangsarena.
Ett tillvägagångssätt som hade gett ett mer generellt resultat är om vi, istället för att arbeta mot Leksands IF, hade gjort besök på ett flertal ishockeylags evenemangsarenor och samtalat med personer i de föreningarna. Vad vi dock märkt under kontakterna med Leksands IF att deras förståelse för ämnet, och därmed också samtalens värde, ökat i takt med antalet interaktioner. Detta gör att vi tror att resultatet av en mer generell undersökning inte hade fått samma djup som den vi utfört, samtidigt som de tidsbegränsningar vi haft hade gjort det svårt för oss att genomföra en mer generell studie. Vi skulle dock tycka det var intressant att se en studie av detta slag.
Under arbetets gång så har vi också insett hur stort och djupt området är, så här i efterhand känner vi att vi endast sett toppen av isberget. Vi anser att det finns tillräckligt mycket att forska kring runt var och en av de påverkansfaktorer för upplevelsen som tagits upp i kaptitel fem för att det i sig självt kan skapa ett vetenskapligt bidrag till ämnet, exempelvis hur andra kunder eller hur upplevelserummet och dess tematisering påverkar upplevelsen.
Avslutningsvis vill vi säga att arbetet med uppsatsen har varit mycket givande för oss personligen. När vi började arbetet visste vi inte mycket om ämnet upplevelser och hur de kunde kopplas till idrott. Utefter arbetets gång har det visat sig att ämnesområdet är mycket stort och vi har lärt oss oerhört mycket av alla de samtal, diskussioner och litteraturstudier som präglat vårt arbete. På ett sätt kan man säga att arbetet med uppsatsen har varit en upplevelse i sig. Den har helt klart stimulerat utbildningens upplevelsevärld. De otaliga diskussioner vi haft kring den har bitvis även stått för stor underhållning. Vi har ibland också varit så uppslukade av skrivande att vi helt gått in i upplevelsen och därmed även fått ta del av de eskapistiska och estetiska upplevelsevärldarna. Vi hoppas att även läsaren har fått ta del av denna upplevelse.
Tack för visat intresse!
Källförteckning
Litteraturkällor
Backman, J., 1998, Rapporter och Uppsatser, Studentlitteratur, Lund.
Jensen, R., 1999, The dream society – How the coming shift from information to imagination will transform your business, McGraw-Hill, New York.
KK-stiftelsen., 2001, AHA SWEDEN – Om svensk upplevelseindustri och början på något nytt, www.kks.se.
Lantz, A., 1993, Intervjumetodik, Studentlitteratur, Lund.
Mossberg, L., 2003, Att skapa upplevelser – från OK till WOW!, Studentlitteratur, Lund. Mossberg, L. & Johansen, E., 2006, Storytelling – marknadsföring i upplevelseindustrin, Studentlitteratur, Lund.
Nordström, K.A. & Ridderstråle, J., 1999, Funky Business – talent makes capital dance, Bookhouse, Stockholm.
O’Dell, T., 2002, Upplevelsens Materialitet, Studentlitteratur, Lund.
Patel, R. & Davidsson, B., 1994, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.
Pine, B.J. & Gilmore J.H., 1999, The Experience Economy – Work is theatre and every business a stage, Harvard Business School, Boston.
Wahlström, B., 2002, Guide till upplevelsesamhället – från musik & museer till sushi & spa, SNS förlag, Stockholm.
Wigblad, R., 1997, Karta över vetenskapliga samband – orientering i den samhällsvetenskapliga metoddjungeln, Lund: Studentlitteratur.
Zeithaml, V.A. et al, 2006, Services marketing : integrating customer focus across the firm, McGraw-Hill, Boston.
Artikelkällor
Bitner, M. J., 1992, Servicescapes: The Impact of Physical Surroundings on Customers and Employees. Journal of Marketing vol 56.
Feldreich, S., 2000, Allt för publiken. Svensk idrott nr 4.
Kaufman, B., 2003, Stories that sell, stories that tell. Journal of Business Strategy vol 24. Lindfelt, M., 2000, Från allvarsam lek till nöjesindustri. Forskning & Framsteg nr 6. Wakefield, K.L. & Blodgett, J.G., 1996, The effect of the servicescape on customers’ behavioral intentions in leisure service settings. Journal of Services Marketing vol 10.
Uppsatser
Hegborn, D. & Olovzon, N., 2001, Idrottsvarumärken, Stockholms universitet, Magisteruppsats.
Lundin, J. & Strömqvist, H., 2004, Med upplevelsen som medel – En studie av upplevelsen vid event marketing, Lunds universitet, Magisteruppsats.
Hayling, A. & Hidfors, S., 2003, Word-of-mouth och dess påverkan – en jämförelse mellan två tjänstetyper, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Magisteruppsats.
Hellberg, K., 2007, STORYTELLING varumärken som berättelser, Stockholms universitet, Kandidatuppsats.
Övriga tryckta källor
För framtidens Leksand, 2007, tidskrift utgiven av Leksands IF.
Johansson, R., 2008, Åke Lassas – en av svensk hockeys allra största, Leksingen nr 2. Leksands Lilla Blå, 2006, Bokstaven, Rättvik.
Internetkällor
Porsfelt, D., 2005, Supporterrock i Sverige
http://www.idrottsforum.org/articles/porsfelt/porsfelt050914.html (2008-03-13) Riksidrottsförbundet (2002) http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_165/scope_128/ImageVaultHandler.aspx (2008-03- 15) Riksidrottsförbundet (2006) http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_121/scope_128/ImageVaultHandler.aspx (2008-03- 15) Svenska Ishockeyförbundet http://www.swehockey.se/files/{A58FF661-F2C0-4392-B9D7-DEADFB40B54F}.pdf (2008- 03-16)
Dagens Nyheter http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=188863 (2008-02-03) Nätverket för Upplevelseindustrin
http://www.upplevelseindustrin.se/repository/documents/prm_nybyggarna08.pdf (2008-02-
17)
Intervjuer
Christer Plars, Stockholm, 2008-04-24
Håkan Åman, Leksand, 2008-04-09; 2008-05-22 Niklas Olovzon, Stockholm, 2008-04-24