Självhjälpslitteraturen är inte unik. Som jag påpekade i inledningen finns det många samhälls- och yrkesgrupper som har synpunkter på hur ett människoliv bör förvaltas. I inledningen namngavs samhälls- och yrkesgrupper som exempelvis dietister, stylister, och avdankade idrottsstjärnor – men listan kan göras betydligt längre. Fler exempel återfinns i kvällstidningar; inte minst vad gäller frågor som berör kropp och hälsa. Internet- upplagorna till landets två största kvällstidningar har egna avdelningar som vigs åt just kropp och hälsa. På Aftonbladet.se går det exempelvis läsa: Fastare bröst – utan kirurgi; Här är chokladen som bränner fett!; Nötälskare – se upp med kalorierna!; Vi rasade 152 kilo med supermetoden!; och Vårfräsch på ett kick. Och på Expressen.se: Alkohol ökar risken för bröstcancer; Bränn mer fett i solen; En miljard kan dö i ”tobaksepidemi”; Sov dig smal; och Unga simmare riskerar astma – för att nämna några exempel.
Bara genom rubrikerna går det få en någorlunda god uppfattning om artiklarnas innehåll. I samtliga artiklar figurerar samhälls- och yrkesgrupper som varnar för poten- tiella faror gentemot kropp och hälsa. Samtliga artiklar kan analyseras med ett liknande protokoll som självhjälpslitteraturen:
1) Problembeskrivningar. Ofta handlar det om en samhälls- och yrkesgrupp som bistår med ny kunskap som uppmärksammar potentiella faror gentemot kropp och hälsa. Ofta härstammar de faror som belyses från ett disfunktionellt samhälle som erbjuder frestelser i form av fettrik mat och sötsaker.
2) Konsekvensbeskrivningar. Ofta handlar det om konsekvenser som kan drabba en viss person till följd av problembeskrivningarna. Konsekvenserna kan vara att bli oattraktiv, arbetslös eller driftkucku bland vänner och kollegor.
3) Åtgärdsförslag. Ofta handlar det om ett medel, en produkt eller en kunskap som möjliggör att de negativa konsekvenserna kan undvaras. Åtgärdsförslagen kan vara enkla förändringar av vardagsrutinerna, ett nytt träningsprogram, förändrade kostvanor eller rekommendationer om en produkt som finns att tillgå i butik.
Nu kanske jag inte ska låta fantasin löpa amok. Det finns både likheter och skillnader. Hur och på vilket sätt de liknar – eller avviker – från varandra måste bli föremål för ytterligare undersökningar. Kontentan är att allt fler samhälls- och yrkesgrupper har allt fler synpunkter på hur ett människoliv bör förvaltas. Det är en utveckling som lyfter frågeställningar om efterföljande konsekvenser.
Utvecklingen kan få konsekvenser för hur samhället tar sig an problem. En konsekvens kan bli en uppvärdering av individuella lösningar på kollektiva problem. Individualiseringen av problem kan vara en förklaring till oviljan till en offensiv politik gentemot snabbmatskedjor vid bekämpningen av övervikt. Det kan bidra till en ökad efterfrågan på individanpassade behandlingsmetoder; som kan bli grund för en mångfald av konkurrerande lösningar på samma problem. Resultatet kan bli att sjukvården utsätts för en konkurrenssituation med avtagande intresse för gemensam sjukvårdsfinansiering.
Utvecklingen kan också få konsekvenser för samhällsutvecklingen. I den frågan kan jag föreställa mig två tänkbara alternativ:
1) Ett expertsamhälle. En tänkbar utveckling är det Brante (1992:1) betecknar ett expertsamhälle. Ett expertsamhälle är ett samhälle där experter befäst en auktoritär ställning och kan påverka varje liten del av samhällsmedborgarnas liv. Experter är närvarande vid skapandet av regler och ger råd för hur reglerna bör efterföljas.
2) En ökad skepticism gentemot experter. En annan tänkbar utveckling är en ökad skepticism gentemot experter. Belton & Belton (2003:V) skriver att det finns en stor oro bland konsumenter angående matens säkerhet. Samtidigt växer ett stort missnöje bland beslutsfattare, vetenskapsmän och livsmedelsindustrins talesmän att mat- och hälsoråd ignoreras.
I en vidare undersökning vore det intressant att undersöka vilken utveckling samhället kommer att ta. Det mest troliga är en blandning av båda – både en ökad inblandning av experter, men samtidigt en ökad skeptisk inställning gentemot experter. Utvecklingen avgörs av tre faktorer:
1) Ämnesvalet. Furedi (2002:137) menar att ämnen som direkt berör den personliga säkerhet är ämnen som i större utsträckning får en starkare befästning i samhället. Det gäller ämnen som kropp, hälsa och den närmaste sociala kretsen. I en vidare
undersökning vore det intressant att undersöka vilka ämnen som tenderar att bli föremål för expertutlåtanden – om det finns några generella mönster. Det vore också intressant att undersöka om det rentutav går mode i expertutlåtanden.
2) Målgruppen. Furedi (2002:141) menar att olika målgrupper är mer eller mindre mottagliga för experternas råd och rekommendationer. Vissa målgrupper är villiga att ta till sig experternas råd och rekommendationer, medan andra är skeptiska. En förklaring är att olika målgrupper har mer eller mindre användning av experternas råd och rekommendationer. För några samhälls- och yrkesgrupper kan det vara avgörande att följa experternas råd och rekommendationer, för andra har det inte någon betydelse. En annan förklaring är förändrade relations- mönster. I en tid av individualisering ökar misstron gentemot omgivningen, och vägledning söks inom expertgrupper. Därför vore det intressant i en vidare undersökning att undersöka vilka målgrupper som tilltalas av experter och expert- utlåtanden, och om det finns en korrelation mellan grad av individualitet och tilltro till experter.
3) Expertgruppen. Furedi (2002:132) menar att i takt med att experterna blir fler har det uppstått en differens mellan expertgrupper. Några experter har förhållandevis enkelt att nå fram, medan andra möts av misstro. Exempel på expertgrupper som får svårare att nå fram är experter som förknippas med vetenskapen, stor- företagen och den styrande makteliten. För att möta svårigheterna att nå fram ställs nya krav på experternas kommunikationsförmåga. Experterna måste bli tydliga med att framställa och motivera egna synpunkter som viktiga och relevanta. Därför vore det i en vidare undersökning intressant att undersöka hur experterna hanterar en ökad konkurrenssituation, och hur det påverkar deras kommunikation.
Först efter att ovanstående frågor besvarats går det att göra ett uttalande om experternas ställning i samhället. Därför är min förhoppning att jag lagt grund för ett vidare intresse för experter i samhället. För det vore välkommet med fler studier. Anledningen är att experterna blir fler och deras uppsåt inte blir tillräckligt ifrågasatta.15
Referenser
Adlibris, www.adlibris.se. Besökt: 2008-02-05.
Aftonbladet, www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article422996.ab. ”Fastare bröst – utan kirurgi”. Besökt: 2008-04-25.
Aftonbladet, www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article1993197.ab. ”Här är chokladen som bränner fett!”. Besökt: 2008-04-25.
Aftonbladet, www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article2323234.ab. ”Nötälskare – se upp med kalorierna!”. Besökt: 2008-04-28.
Aftonbladet, www.aftonbladet.se/kropphalsa/viktklubbse/article2249545.ab. ”Vi rasade 152 kilo med supermetoden!”. Besökt: 2008-04-25.
Aftonbladet, www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1808796.ab. ”Vårfräsch på ett kick”. Besökt: 2008-04-25.
Archibald, Matthew E. (2007) The evolution of self-help: How a health movement became an institution. Palgrave Macmillan: Basingstoke.
Backelin, Louise. Månpocket Fakta. E-postintervju: 2008-02-08.
Barker, Chris & Galasinski, Dariusz (2003) Cultural studies and discourse analysis: A dialogue on language and identity. Sage: London.
Belton, P. S. & Belton T. (red.) (2003) Food, science and society: Exploring the gap between expert advice and individual behaviour. Springer: Berlin.
Berglez, Peter (2000) ”Kritisk diskursanalys”. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur: Lund.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur: Lund.
Bokus, www.bokus.se. Besökt: 2008-02-05.
Brante, Thomas (1992) ”Expert society: The origins and development of professions in Sweden”. Studies of higher education and research, vol. 1992:2.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007) Diskursanalys i praktiken. Liber: Stockholm.
Börjesson, Mats (2003) Diskurser och konstruktioner: En sorts metodbok. Studentlitteratur: Lund.
Danermark, Berth; Ekström, Mats; Jakobsen, Liselotte & Karlsson, Jan Ch. (1997) Att förklara samhället. Studentlitteratur: Lund.
Dolby, Sandra K. (2005) Self-help books: Why americans keep reading them. University of Illinois Press: Chicago.
Dr Phil (2002-) Programidé: McGraw, Phil. Distribution: CBS Television. Elias, Norbert (2000) The civilizing process. Blackwell: Oxford.
Expressen, www.expressen.se/halsa/1.1121967/alkohol-okar-risk-for-brostcancer. ”Alkohol ökar risk för bröstcancer.” Besökt: 2008-04-25.
Expressen, www.expressen.se/halsa/1.1127951/brann-mer-fett-i-solen. ”Bränn mer fett i solen”. Besökt: 2008-04-25.
Expressen, www.expressen.se/halsa/1.1037728/en-miljard-kan-do-i-tobaksepidemi. ”En miljard kan dö i tobaksepidemi”. Besökt: 2008-04-25.
Expressen, www.expressen.se/halsa/1.1116364/sov-dig-smal. ”Sov dig smal”. Besökt: 2008-04-25.
Expressen, www.expressen.se/halsa/1.1067048/unga-simmare-riskerar-astma. ”Unga simmare riskerar astma”. Besökt: 2008-04-25.
Foucault, Michel (1993) Diskursens ordning. Brutus Östlings Bokförlag: Stockholm.
Furedi, Frank (2002) Culture of fear: Risk-taking and the morality of low expectation. Continuum: London.
Giddens, Anthony (1995) Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Nya Doxa: Nora.
Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. Studentlitteratur: Lund.
Giddens, Anthony (1997) Modernitet och självidentitet: Självet och samhället i den senmoderna epoken. Daidalos: Göteborg.
Howarth, David (2007) Diskurs. Liber: Stockholm.
Jacquemot, Nicolas (2006) Handbok i konsten att vara social: Tips, trick och tankar för dig som vill nå framgång i umgänge och yrkesliv. Wahlström & Widstrand: Stockholm.
Johansson, Thomas (2006) Makeovermani: Om Dr Phil, plastikkirurgi och illusionen om det perfekta jaget. Natur och Kultur: Stockholm.
Karlsson, Magnus (2006) Självhjälpsgrupper: Teori och praktik. Studentlitteratur: Lund. Larsson, Jörgen & Sanne, Christer (2005) ”Self-help books on avoiding time shortage”.
Time & Society, vol. 14, nr. 2/3, s. 213-230.
Lind, Roger (2007) Varujaget: Några tankar från mode- och reklambranschen omkring varor och identitet. Högskolan i Kalmar: C-uppsats.
Livsenergi, www.livsenergi.se. Besökt: 2008-02-05.
McGee, Micki (2005) Self-help, Inc: Makeover culture in american life. Oxford University Press: Oxford.
McGraw, Phil (2004) Livsstrategier: Att göra det som fungerar, att göra det viktiga. Prisma: Stockholm.
Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur: Lund. Månsson, Malin. Personlig Utveckling AB. E-postintervju: 2008-02-01.
Nyberg & Törnblom (2007-) Programidé: Nyberg, Renée & Törnblom, Mia. Distribution: TV3 & Stream & Co.
Pollak, Kay (2007) Att välja glädje: En bok om att få ett bättre liv. Anderson Pocket: Stockholm.
Robbins, Anthony (2004) Din gränslösa styrka. Svenska Förlaget: Stockholm.
Roos, Ingalill (2006) Energitjuvar: I familjen, i relationen och på jobbet. Månpocket: Stockholm. Sinnema, Peter W. (2002) ”Introduction”. I Smiles, Samuel Self-help: With illustrations of
character, conduct, and perseverance. Oxford University Press: Oxford.
Starker, Steven (2002) Oracle at the supermarket: The american preoccupation with self-help books. Transaction Publishers: New Jersey.
Svensk Bokhandel, www.svb.se. ”Månpocket faktasatsar”. Besökt: 2008-02-05. Svensk Bokhandel, www.svb.se. ”Topplistor”. Besökt: 2007-12-27.
Så som i himmelen (2004). Regissör: Pollak, Kay. Distribution: Sonet Film. Törnblom, Mia (2006) Självkänsla nu! Månpocket: Stockholm.
Whelan, Christine (2004) Self-help books and the quest for self-control in the United States 1950- 2000. University of Oxford: Oxford.
Winther-Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur: Lund.
Wreder, Malin (2007) ”Ovanliga analyser av vanliga material: Vad diskursteori kan göra med enkäter”. I Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) Diskursanalys i praktiken. Liber: Stockholm.
Åkesson, Anna (2006) Mars och Venus i bokhyllan: En analys av mans- och kvinnoroller i självhjälpsböcker. Lunds Universitet: Centrum för Genusvetenskap.
Lästips
Abbott, Andrew (1988) The system of professions: An essay on the division of expert labor. University of Chicago Press: Chicago.
Andersson, Anita (2005) Estetik på klinik: Den estetiska kirurgins legitimerande retorik. Carlsson Bokförlag: Stockholm.
Chatriot, Alain; Chessel, Marie-Emmanuelle & Hilton, Matthew (2006) The expert consumer: Associations and professionals in consumer society. Ashgate: Aldershot.
Durkheim, Emile (1997) The division om labor in society. The Free Press: New York.
Gouldner, Alvin W. (1979) The future of intellectuals and the rise of the new class. MacMillan: London.
Hallerstedt, Gunilla (red.) (2006) Diagnosens makt: Om kunskap, pengar och lidande. Daidalos: Göteborg.
Hochschild, Arlie R. (2003) The commercialization of intimate life: Notes from home and work. University of California Press: Berkeley.
Lasch, Christopher (1997) Den narcissistiska kulturen. Norstedts Förlag: Stockholm.
Nilsonne, Åsa (2007) Vem är det som bestämmer i ditt liv?: Om medveten närvaro. Natur och Kultur: Stockholm.
Moos, Leif; Krejsler, John & Laursen, Per Fibaek (red.) (2004) Relationsprofessioner: Laerere, paedagoger, sygeplejersker, sundhedsplejersker, socialrådgivere og mellemledere. Danmarks Paedagogiske Universitets Forlag: Köpenhamn.
Olsson, Ulf (1997) Folkhälsan som pedagogiskt projekt: Bilden av hälsoupplysning i statens offentliga utredningar. Uppsala Universitet: Uppsala.
Parsons, Talcott (1964) Essays in sociological theory. The Free Press: New York.
Pettersson, Ulla (2001) Socialt arbete, politik och professionalisering: Den historiska utvecklingen i USA och Sverige. Natur och Kultur: Stockholm.
Skau, Greta Marie (2007) Mellan makt och hjälp: Förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Liber: Stockholm.
Weber, Max (1998) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Argos: Lund.
Åkerström, Malin (2004) Föräldraskap och expertis: Motsättningar kring handikappade barn. Liber: Stockholm.