10.2 Erfarenheter av samarbetet i projektgruppen
Tillsammans med informationsekonomistudenterna (IE) och dataingenjörs-studenterna (DI) har vi upplevt att det stundtals varit svårt att skapa ett sammansvetsat team. Ett skäl är att vi har olika längd på våra examensarbeten. MDA har gjort 20 veckor och IE och DI 10 veckor. Vi hade i vår tidsplan förhoppningar om att alla i projektgruppen skulle ha medverkat under de samtal vi haft med de olika informanterna. Detta skedde endast en gång då vi tillsammans besökte fastighetsskötaren som ansvarar för ventilationssystemet på Soft Center i Ronneby, eftersom många av våra samtal skedde under den period då endast vi MDA:are hade påbörjat examensarbetet. Därmed kom det att ta tid innan vi fick ett gemensam målbild. Vi hade även förhoppningar om att få en kontinuerlig ämnesfeedback av varandra, men detta skedde endast då vi genomförde ”större” gemensamma aktiviteter. Vi hade då fruktbara diskussioner där alla våra ämnen kom upp, inte minst då vi diskuterade och sammanställde tidsplan, implementionsförslag, affärsplan, projektförslag, och en ansökan om Teknikbrostipendie. Det har till viss del varit svårt att bryta de gränser som finns mellan de olika utbildningarna; det har varit svårt att få ett tillgång till ett gemensamt och funktionellt projektrum, tillräckligt med datorer, och utrustning för att kunna arbeta med sensorer. Vi fick bland annat veta att det var förbjudet för andra än dataingenjörsstudenter att vistas i deras
laborationssalar, vilket medförde att vi inte har kunnat medverka i implementationsarbetet i den utsträckning vi önskat.
Ett ”vanligt” examensarbete inom MDA skulle inte komma in på de ekonomiska aspekterna, på det sätt som vi gjort. Vi har efter bästa förmåga försökt påverka den affärsplan som våra ekonomer arbetat med. Under denna process har vi fått tänka på vad det är i vårt projekt som är möjligt att kommersialisera. Vi har även varit med och visat upp en fungerande teknisk prototyp för våra informanter, vilket vi kanske inte hunnit/klarat om vi varit utan dataingenjörer.
Ett gott betyg för oss och vår utbildning är den uppskattning som IE och DI visat för de metoder vi använt oss av. På en utvärdering i slutet på maj berättade Mats Diedrichsen att även deras utbildning framhåller vikten av att arbeta mot kunden/användaren. Men sade sedan:
Vi säger att vi utgår från användaren, men det är bara en klyscha. Men i det här projektet har vi verkligen utgått från användarnas behov.
11 SLUTORD
Tack till våra informanter, Maingate, Senseair och handledare för ett intressant och givande samarbete.
12 REFERENSLISTA
Agnér-Sigbo, G. (1993). Att genomskåda datasystem – modellers betydelse för användning och utveckling av datasystem.
Ur: Lennerlöf, L. Människor, Datateknik, Arbetsliv. Stockholm, Publica Fritze. ISBN: 91-28-92226-6
Arnroth, T. (2001) Äldre kan ha nytta av smarta hus. Hallandsposten. http://www.hallandsposten.se/arkiv/print.asp?a=74668
Berg, A-J., A gendered socio-technical construction:the smart house, 1999, Open University Press, ( Mackenzie, D., Wajcman, J., The social shaping of technology, ISBN: 0-335-19913-5.
Bergman-Esk, L. (2000). Hur får man igång micron. Aftonbladet 21 november 2000. http:/www.aftonbladet.se/bostad/0011/21/mikrougn.html
Blomqvist, E. (1993). Energy efficient design: a study of smart houses and the Adelaide clever home. Examensarbete Tekniska högskolan i Luleå:141E
Nummerbeteckning: ISRN: HLU-TH-EX--1993/141-E—SE.
Briere, D. & Hurley, P. (1999). Smart homes for dummies. IDG Books Worldwide. ISBN: 0-7645-0527-0
Bradbury, R. (1986). Den illustrerade mannen. Norstedt. ISBN: 91-1-862081-7. Carlsson, T. (2000). Riktigt avancerad teknik dröjer i smarta hem. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/pub/pub26_3.asp?art_id=9990
Computer Sweden (2001). Ericsson ska sälja högteknologi-vård. Computer Sweden 2001-01-15. http://nyheter.idg.se/display.pl?ID=010115-CS14 Cronenberg, E. (2001). Knappa in i smart hem. Dagens Nyheter 25 mars 2001. Danielsson, P. & Boman, M. (2000). Saving Energy and Providing Value Added
Services in Intelligent Buildings: A multi-agent system approach. Institutionen för Programvaruteknik, Blekinge Tekniska Högskola. ISSN: 1103-1581. ISRN: HK/R-RES—00/8—SE.
Downes, L. & Mui, C. (2000). Unleashing the killer app:digital strategies for market dominance. Harvard Business School Press. ISBN: 1-57851-261-1.
Eklund, N. (1998). Corporate virtual communities: a study of an electronic commerce business mode. Sveriges Tekniska Attachéer. ISRN:
STATT-UR--98/10-USA—SE. Enskededalen (1984). Brandskydd : teori & praktik : Boverkets byggregler.
Enskededalen: Brandskyddslaget: Lund: Institutionen för brandteknik, Tekniska högsk. ISBN: 91-630-2875-1.
Eriksson, L. (1999) Här byggs för ett nytt sekel. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/pub/pub26_3.asp?art_id=7993 Eriksson, L. (2000) En genialt enkel filterlösning. Ny Teknik.
http://www.nyteknik.se/pub/pub41_3.asp?art_id=1170
Erlandsson, Å. (2000). Skaffa dig ett smart hem. Aftonbladet 29 maj 2000. http://www.aftonbladet.se/bostad/0005/29/smart1.html
Ewerman, A. (1992). Intelligenta Hus: State of the art. Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm. ISBN: 91-540-5487-7.
Fasth, E-M. (2001). Alla hus ska radonmätas. Vår Bostad nr 2/2001. http://www.varbostad.se/vab/2001/Reportag/maj/glada.asp Fasth, E-M. (2001). Svensken nöjd med grannen. Vår Bostad nr 5/2001.
http://www.varbostad.se/vab/2001/Reportag/maj/grannen.asp Fasth, E-M. (2001). De glada änkorna i Småland. Vår Bostad nr 5/2001.
http://www.varbostad.se/vab/2001/Reportag/maj/glada.asp Fasth, E-M. (2001). Var femte störs av grannen. Vår Bostad nr 4/2001.
http://www.varbostad.se/vab/2001/Reportag/april/sfio_gran1.asp Fasth, E-M. (2000). Var femte är rädd. Vår Bostad nr 8/2000.
http://www.varbostad.se/vab/2000/Reportag/v8s14/v8s14.html Gargarian, G. (1996). The Art of Design.
Ur: Kafai, Y. & Resnick, M. (Red.). Constructionism in Practice: Designing, thinking and learning in a digital world. Lawrence Erlbaum Associates. ISBN: 0-8058-1984-3.
Gurstein, M. (2000). Community informatics: enabling communities with information and communications technologies. Idea Group Pub. ISBN: 1-878289-69-1.
Hall, T., & Eriksson, P. (1999). Avancerat användargränssnitt för det intelligenta hemmet. Examensarbete Chalmers, Institution för Datavetenskap. Hampton, K., & Wellman, B. (2000). Examining Community in the Digital
Neighborhood: Early Results from Canada´s Wired Suburb, Centre for Urban and Community Studies, University of Toronto.
Ur: Ishida, T., & Ibister, K. (Red.). Digital Cities: Technologies, Experiences, and Future Perspectives. Springer Verlag. ISBN: 3540672656
Hampton, K. (2000). Grieving fore a Lost Network: Collective action in a wired Suburb. Department of Urban Studies and Planning Massachusetts Institute of Technology. (Draft).
Holeton, R. (1998). Composing cyberspace: identity, community and knowledge in the electronic age. McGraw-Hill. ISBN: 0-07-029548-4.
Holmberg, C., Ribbershed, H., Rylander, G. (2000). Smarta/Intelligenta Hus. Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, Blekinge Tekniska Högskola. (Opublicerad).
Hyresgästföreningen i Blekinge (2000), Nyhetsbrev: Tryggheten- Den viktigaste faktorn i boendet.
Hyresgästföreningen i Blekinge (2001). Nyhetsbrev: Årsmöte, 2001-03. Hyresgästföreningen i Trollhättan (2000), ”MIBB”: Praktiskt arbete: KV
Stensmedjan Trollhättan.
Konsumentverket (1994) Inomhusluften. Faktablad 48.
Köhler., N. (2000).Telaire Eurpe:Gasdetektor ersätter termostat: Delsboföretaget Telaire Europe bygger ny intelligent styrning av inomhusklimat. Ny Teknik 2000-05-31.
http://www.nyteknik.se/utskrift2.asp?art_id=9696
Lindholm, I. (2000). Smart fönster släpper själv in ljuset. Ny Teknik http://www.nyteknik.se/pub/pub41_3.asp?art_id=12422
Lindholm, I. (1999). Korrosion i elektroniken chock i kartongfrabrik. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/pub/pub41_3.asp?art_id=6727 Lundberg, J. & Pettersson, P. (2000). Tangentbordet, kommunikation mellan
ambulans, räddningstjänst och SOS centralen – idag och i framtiden, Future
framtidsverkstad på SOS Alarm i Växjö. Institutionen för arbetsvetenskap och medieteknik, Blekinge Tekniska Högskola. (Opublicerad).
Lövgren, S. (2001). Först Säkerhet – sen smarta hus. Göteborgs-Posten 9 maj 2001. Löwgren, J., & Stolterman, E.(1998). Design av informationsteknik - materialet utan
egenskaper. Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00681-0.
Mannberg, L-E.(2001). Dator i kylskåpet och gammaldags skafferi, teknik för alla har besökt ”smarta huset” i Hagaberg, Värmdö. Teknik För Alla nr 1 2001.
Martinell-Barfoed, E. (2000). Trygghet från grunder. Vår bostad nr 8/2000. http://www.varbostad.se/vab/2000/reportag/vb8s1423/vb8s1423.html Miljöteknikdelegationen (1999). Smarta hus - bra för miljön, Stockholm, ISBN:
Mitcham, C. (1994). Thinking through technology: the path between engineering and philosophy. Univ. of Chicago Press. ISBN: 0-226-53196-1.
Mekibes, B. & Mekibes, B. (2001). Elektronisk Handbok för utvärdering av ”smarta” bostäder. Domotic Lab, KTH. http://www.infra.kth.se/dom
Norin, A. (1986). Från grottor till intelligenta hus. Chalmers tekniska högskola, Institutionen för byggteknik. (Opublicerad).
Nordling, J. (2000). Grannarna som slåss mot otryggheten. Vår Bostad nr 8/2000. http://www.varbostad.se/vab/2000/reportag/vb8s2627hyf/ vb8s2627hyf.html
Nyman, J. (1998). Nya affärsmöjligheter med intelligenta hus. Sveriges tekniska attachéer. ISRN: STATT-UR—98/2-T—SE.
Onno, J. (2000). SmartaHemExpo 2000- personliga reflektioner. Nyhetsbrev Sveriges Tekniska Attachéer 2000-11-22.
http://www.statt.se/searching/search/loadObject.asp?iObjectID=19654 Otterdahl, L. (1998). Ditt hem – en riskzon. Vår Bostad nr 3/1998.
http://www.varbostad.se/vab/1998/reportag/vb37475/vb37475.html Perby, M-L. (1995). Konsten att bemästra en process: Om att förvalta yrkeskunnande.
Gidlunds förlag. ISBN: 91-7844-23-89.
Rasmusson, L (2000). Det intelligenta hemmet - är det riktigt klokt? Svensk byggtjänst. ISBN: 91-7332-912-6.
Rheingold, H. (2000). The virtual community: homesteading on the electronic frontier. MIT Press. ISBN: 0-262-68121-8.
Räddningsverket, mfl. Kampanj mot hemolycksfall. Gör hemmet tryggare: Olycksfallsrisker, förebyggande åtgärder och första hjälpen-råd och tips. Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås.
Setreús, A. (2000). Smarta hemmet - en framtida möjlighet? Stockholm. ISRN: KTH/IEO/EX--00/14—SE.
Shaw, A. (1996). Social Constructionism in the Inner City: Designing environments for social development and urban renewal.
Ur: Kafai, Y. & Resnick, M. (Red.). Constructionism in Practice: Designing, thinking and learning in a digital world. Lawrence Erlbaum Associates. ISBN: 0-8058-1984-3.
Skanska Nya Hem (2001). Svenskens önskemål om boendet- en undersökning från Skanska Nya Hem. http://www.skanska.se/nyahem/nyheter.htm
Smartahem.com. Hyreshuset som blev smart, Möt Sara som bor i Sveriges första IT-hus, http://www.smartahem.com/2001/02/artikel01/01.html
Smart Communities (2001). California Institute for Smart Communities Realeases Report “Ten Steps to Becoming a Smart Community”.
http://www.smartcommunities.org/library_10steps.htm
Smarthomeforum.com (2001). Enikia Teams With ITP of Norway to Create First Powerline High-Speed Networking and Smarthouse Bundled Solution.
http://www.smarthomeforum.com/news/sart_02_010320.shtml Smitt, J. (2000). Nitisk övervakning i USA:s smarta hem. Dagens Nyheter 30
augusti 2000.
Socialstyrelsen, Termiskt inomhusklimat, Socialstyrelsen Stockholm, Hälsoskydd. Sundén, T. (2001). Intelligenta Hus – Begrepp och koncept. Smartahem.com nr
7/2001.
Thoresson, A. (1999). Ljus mot huden mäter puls och andning. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/pub/pub26_3.asp?art_id=1884
Örjeskog, P.(2001). Digital nyckel istället för tung nyckelknippa.
Karlskronahem.se. http://www.karlskronahem.se/Om/101.asp?idd=41
Sammanställning av samtal med informanter: Demensvården, Solhem, Ronneby, 2001-02-13 Hemtjänsten, Karlskrona, 2001-03-02
Hyresgästföreningen, Blekinge, 2001-03-13 Karlskronahem, 2001-03-09
Maingate, produktchef, 2001-01-24 Maingate, teknisk support, 2001-01-24 Miljökontoret, Ronneby, 2001-02-20 Ronnebyhus, 2001-02-15
Räddningstjänst, Blekinge, 2001-02-08 Räddningstjänst, Blekinge, 2001-03-22