• No results found

Ersättning av skador från enstegstätade putsade fasader

Del III Analys och slutsats

8.4 Ersättning av skador från enstegstätade putsade fasader

Inom byggbranschen finns två typer av försäkringar som är aktuella avseende problematiken kring fasadsystemet, dels byggfelsförsäkring och dels allriskförsäkring (se avsnitt 6.5.2). Det kan därmed ifrågasättas vilken kopplingen mellan dessa försäkringar är och hur de ersätter skador från enstegstätade putsade fasader.

Det har under en lång tid byggts många projekt med enstegstätade putsade fasader vilket har lett till att fasadsystemet betraktats som ett allmänt erkänt system. Utförda fasadsystem har därmed ansetts uppfylla fackmässig godtagbar standard vid tiden för utförandet, de eventuellt följande felen är därmed så kallade utvecklingsfel (se avsnitt 4.5). Fukt- och mögelskador orsakade av fasadsystemet omfattas således inte av byggfelsförsäkringen.236 Den andra typen av försäkring som kan bli aktuell är

entreprenörens allriskförsäkring som denne enligt föreliggande standardkontrakt skall teckna. Enligt Basomfattningen skall sådan försäkring lämna ersättning för oförutsedd fysisk skada på eller förlust av försäkrad egendom (se avsnitt 6.3.2). Skador orsakade av fasadsystemet utesluts dock av felundantaget vilket innebär att det endast är eventuella följdskador som ersätts. Efter att fasadsystemet uppmärksammats och flertalet fukt- och mögelskador upptäckts har det beslutats att fuktskador i enstegstätad fasadvägg inte längre kan anses vara oförutsedda, skador som numera inträffar ersätts därmed över huvudtaget inte längre (om de inte är utförda på visst angivet sätt).237

Byggfelsförsäkringen ämnar alltså ersätta byggfel och skador som orsakats av felet. Allriskförsäkringen ämnar inte ersätta byggfel men trots allt följdskador orsakade av byggfel. Byggfelsförsäkringen kompletterar dock inte allriskförsäkringen genom att ersätta de fel som omfattas av allriskförsäkringens felundantag (se avsnitt 6.3.2). På så sätt föreligger därmed ett försäkringsskydd för byggfel och ett dubbelt försäkringsskydd för följdskador orsakade av byggfel. Trots detta ersätts skador från enstegstätade putsade fasader inte över huvud taget. På grund av byggfelsförsäkringens undantag för utvecklingsfel och på grund av att skador orsakade av enstegstätade fasadsystem inte längre kan anses vara oförutsedda ersätts sådana skador inte alls, trots fullgott försäkringsskydd.

Förutom föreliggande försäkringar avseende byggfel tecknas ofta fastighetsförsäkring eller villaförsäkring av byggherren. Sådan försäkring gäller dock enbart för vissa skadetyper, oftast brand, vatten, inbrott, rån, glas och transport, på försäkrad egendom. Enda skadetypen som skulle kunna vara aktuell vid fasadproblematiken är vattenskada.

236 Engerup a.a. sid. 28. 237 Ibid. sid 86.

En förutsättning är dock att utströmningen av vatten skett oförutsett238 och

ovanstående diskussion torde tyda på att så inte är fallet vid putsade fasader. Dessutom är det inte sällan att fukt- och mögelskador undantas från fastighets- och villaförsäkringar.239

Den största skadekategorin för tillfället omfattas således inte av något försäkringsskydd vilket är förödande för villa- och fastighetsägare. Skulle utvecklingsfel omfattas av byggfelsförsäkringen hade skador orsakade av fasadsystemet ersatts och detta anser jag tydligt visar vikten av att LBF behöver utvidgas till att omfatta även sådana fel.

9 Sammanfattande slutsatser

Min uppfattning är sammanfattningsvis att lagen inte är helt ändamålsenlig trots att lagens syfte upprätthålls och försäkringsvillkoren täcker det som är lagstadgat. Detta beror dels på att jag anser syftet med lagen inte står i rimlig proportion till den kostnad och användbarhet försäkringen medför och dels på grund av att det verkar föreligga en osäkerhet kring vilka skador försäkringen skall omfatta och en tveksamhet kring fackmässighetsfrågan. Det som byggfelsförsäkringen skyddar som inte redan skyddas av andra försäkringar och garantier är situationen då den som är ansvarig för skadan inte går att finna eller då den ansvarige inte kan fullgöra sitt åtagande, detta anser jag inte stå i proportion till en lagstadgad försäkring.

Jag finner därmed att lagens tillämpningsområde behöver utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig vilket situationen kring skador orsakade av enstegstätade putsade fasader tydligt visar.

Den största skadekategorin inom byggfel är fukt- och mögelskador och dessa uppkommer ofta på hus putsade enligt enstegsmetoden. Eftersom enstegsmetoden är en beprövad arbetsmetod uppfyller den kriterierna för fackmässigt godtagbar standard vilket leder till att byggfel orsakade av denna metod inte ersätts av byggfelsförsäkringen som utesluter så kallade utvecklingsfel. Då fukt- och mögelskador på enstegstätade putsade fasader inte heller ersätts av entreprenörens eller beställarens övriga

238 Trygg-Hansas fastighetsförsäkring p 1.7.2 och villaförsäkring p C samt Länsförsäkringars fastighetsförsäkring p A.12 och villaförsäkring p F.2.2.

försäkringar står tusentals familjer med fukt- och mögelskadade hus utan rätt till ersättning för skadorna240, därför behöver lagens tillämpningsområde utvidgas så att

även utvecklingsfel omfattas av byggfelsförsäkringen. Följden av en sådan bestämmelse skulle således bli att fel som uppstår för att entreprenören inte utför sitt arbete på ett fackmässigt godtagbart tillvägagångssätt skall ersättas av tecknad allriskförsäkring och fel som uppstår trots att entreprenören utfört sitt arbete fackmannamässigt skall ersättas av byggfelsförsäkringen. På så sätt får beställaren ett fullgott skydd för byggfel vilket torde vara det viktigaste i sammanhanget. För beställaren har det ingen betydelse om byggfelet beror på att entreprenören utfört sitt arbete fackmannamässigt eller inte, resultatet av det blir oavsett att ett fel uppstått som måste repareras. Så som lagen är utformad idag innebär praktiskt taget att beställaren föredrar att entreprenören utfört arbetet på ett icke-fackmannamässigt tillvägagångssätt eftersom det ger rätt till ersättning från byggfelsförsäkringen.

Om utvecklingsfel hade omfattats av försäkringen skulle det även kunna leda till tydligare försäkringsvillkor avseende vilka skador som skall omfattas av försäkringen och oklarheterna kring fackmässighetsfrågan skulle upphöra och framförallt hade problematiken kring ersättningen för fukt- och mögelskador på putsade fasader lösts då dessa hade varit ersättningsgilla.

Självbyggande konsumenter har i dagsläget minimal nytta av byggfelsförsäkringen och även om LBF hade utvidgats genom att ersätta även utvecklingsfel hade det inte haft någon betydelse för de som väljer att bygga själva då deras eget utförda arbete inte omfattas av försäkringsskyddet. Min uppfattning är därmed att de som själva väljer att uppföra sitt småhus inte behöver omfattas av försäkringsobligatoriet.

Källförteckning

Bostadsutskottets betänkande 1992/93: BoU22 Byggfelsförsäkring.

2003/04: LU25 Stärkt konsumentskydd vid småhusbyggande.

Promemoria utarbetad inom Näringsdepartementet Ds 1992: 63 Byggfelsförsäkring – en garanti för sunda hus.

Promemoria utarbetad inom Miljödepartementet

Ds 2007: 8 Skydd mot fel och obestånd inom bostadsbyggandet.

Statens offentliga utredningar

SOU 1997: 177 Byggkvalitet för framtiden – Slutbetänkande av Byggkvalitetsutredningen, Stockholm 1997.

SOU 2000: 110 Konsumentskyddet vid småhusbyggande – Betänkande av småhusutredningen, Stockholm 2000.

SOU 2005: 30 Lagen om byggfelsförsäkring – Slutbetänkande av Byggnadsdeklarationsutredningen, Stockholm 2005.

SOU 2008: 68 Bygg – helt enkelt! – Betänkande av Byggprocessutredningen, Stockholm 2008.

Interpellation till riksdagen

2007/08: 736 Möjligheterna till försäkringsskydd i bostadssektorn.

Protokoll till riksdagen 2007/08: 120 33§ anf. 200. 2007/08: 120 33§ anf. 201.

Motion till riksdagen

1992/93: Bo37 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) med anledning av prop. 1992/93:121 En lag om byggfelsförsäkring.

Motion 2006/07: C313 Byggfelsförsäkring för självbyggare.

Regeringens proposition

1984/85: 110 Om konsumenttjänstlag.

1989/90: 77 Om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m. 1992/93: 121 Om en lag om byggfelsförsäkring.

2003/04: 45 Stärkt konsumentskydd vid småhusbyggande.

Svensk författningssamling Lag (1993:320) om byggfelsförsäkring. Lag (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. Konsumenttjänstlag (1985:716). Konsumentköplag (1990:932). Rättspraxis 2310-06 Länsrätten i Stockholms län. 6323-06 Kammarrätten i Stockholms län. Litteratur

Bernitz, Ulf m.fl. – Finna rätt – juristens källmaterial och arbetsmetoder, tionde upplagan, Norstedts juridik, Stockholm, 2008.

Liman, Lars-Otto – Entreprenad- och konsulträtt, åttonde upplagan, AB Svensk Byggtjänst, Lund, 2007.

Lundahl, Ulf och Skärvad, Per-Hugo – Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 1999.

Ullman, Harald - Försäkring och ansvarsfördelning – om förhållandet mellan försäkring och kommersiella leverans- och entreprenadavtal, version II, Iustus förlag, Uppsala 2006.

Försäkringsvillkor

GAR-BO:s villkor BF:07 (byggfelsförsäkring för småhus).

GAR-BO:s villkor BFF:04 (byggfelsförsäkring för flerbostadshus). Bostadsgarantis villkor BFS2006:1 (byggfelsförsäkring för småhus). Bostadsgarantis villkor BF2006:1 (byggfelsförsäkring för flerbostadshus).

Gerlings villkor BF 1:5 (byggfelsförsäkring för flerbostadshus). Länsförsäkringars villkor V 965:4 (entreprenadförsäkring). Länsförsäkringars villkor V 066:11 (fastighetsförsäkring). Länsförsäkringars villkor Ma 04:2 (maskinförsäkring). Länsförsäkringars Villahemförsäkring.

Trygg-Hansas Basvillkor EntreprenadPlus.

Trygg-Hansas Basvillkor – Fastighetsförsäkring Folkets hus och Parker. Trygg-Hansas försäkringsvillkor för maskiner och motorredskap. Trygg-Hansas Hem-, Villahem- och Fritidsbostadsförsäkring.

Standardavtal

AB 04 – Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader.

ABS 09 – Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader där enskild konsument är beställare.

ABT 06 – Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten.

Intervjuer

Björn Hanzén, VD, GIS Försäkringskonsult AB, 13 maj 2009.

Sven Hanzén, Skadeutredare, GIS Försäkringskonsult AB, 13 maj 2009. Johan Sundström, Underwriter, Bostadsgaranti AB, 8 april 2009.

Internet

Dickson, Björn (2008) Enstegsfasader utan försäkring. Tillgängligt på <http://www.byggindustrin.com/nyheter/enstegsfasader-utan-forsakring__5796>. Hämtat den 7 april 2009.

Engerup, Christina (2008) Enstegstätning av putsade fasader – en fallstudie om beslutsfattande kring tekniska lösningar i byggprocessen, institutionen för byggvetenskaper, avdelningen för byggproduktion, Lund, 2008. Tillgängligt på <http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/education/InlagaChristinaEng erup.pdf>. Hämtat den 7 maj 2009.

Konsumenternas sida (2007) Denna jä-la byggfelsförsäkring. Tillgängligt på <http://www.byggahus.se/forum/loesvirke/23317-denna-jae-la-byggfelsfoersaekring- 2.html>. Hämtat den 14 april 2009.

Konsumenternas sida (2007) Försäkring vid delad entreprenad? Tillgängligt på <http://www.byggahus.se/forum/foersaekringar/94234-foersaekring-vid-delad-

entreprenad.html> Hämtat den 16 april 2009.

Nohrstedt, Linda (2008) Försäkringsbolag vill inte betala för dränerad vägg. Tillgängligt på <http://www.byggvarlden.se/byggprojekt/article432406.ece>. Hämtat den 6 april 2009.

Justitiedepartementet (2004) Konsumentskydd vid småhusbyggande. Tillgängligt på <http://www.lund.se/upload/Stadsbyggnadskontoret/PDFfiler/konsumentskydd%20v id%20sm%C3%A5hus-byggande.pdf> Hämtat den 23 april 2009.

www.wikipedia.se. Sökord – flerbostadshus, småhus. Hämtat den 9 maj 2009.

Övrigt

Dubbelförsäkringsöverenskommelse – Företag.

Försäkringsbranschens beskrivning av basomfattning för allriskförsäkring och ansvarsförsäkring som skall tecknas enligt AB 04, kap. 5 § 22 och ABT 06, kap. 5 § 23.

Wiese, Stefan – Försäkring vid fel i entreprenad – Tolkning och tillämpning av undantagen i allriskförsäkringen vid entreprenad och tilläggsvillkoret för åtkomstkostnader,

Related documents