Detta kapitel innehåller en beskrivning av den systemarkitektur som finns tillgänglig för att detta examensarbete ska kunna utföras.
5.2.1 GIS-portal
I detta kapitel beskrivs och illustreras de system på Vägverket som innehåller GIS i dagsläget.
I dagsläget finns det ingen GIS-portal som samlar Vägverkets geografiska information. Nedan beskrivs och illustreras de system på Vägverket som finns idag och som innehåller GIS. De tjänster som illustreras i figur 9 är bara ett urval av de GIS-tjänster som finns på Vägverket. Dessa är bland annat Läget på vägarna, Vägbanken och Vägprojekt. Läget på vägarna visar bland annat aktuell information om väglag, olyckor i trafiken och vägarbeten. Denna information visas i en karta. I Vägbanken presenteras information om vägar47, denna information kan bland annat vara vägnätet där rastplatser och
trafikplatser visas på en karta. Under Vägprojekt visas pågående vägprojekt i de olika länen och regionerna på en karta
Data samlas in från bland annat Pavement Management Systems (PMS), Vägdatabanken (VDB) och Lantmäteriet.
47 www.vv.se/vagbanken (2004-06-02)
DATALAGER (SDE-server)
ARCIMS (Kartmotor) Läget på
vägarna (KLIENT)
INDATA
(Från bland annat PMS, VDB och Lantmäteriet)
Figur9: Egenutvecklad illustration av hur GIS-systemen på Vägverket är kopplade Beläggning på
vägarna (KLIENT)
Vägprojekt (KLIENT) Vägbanken
(KLIENT)
Dessa lägesbundna data måste vara koordinatsatt för att kunna läggas in i datalagret. Koordinatsättningen måste ske för att data ska kunna samköras.
Efter att all data lagts in i datalagret distribueras datat upp till klienterna via kartmotorn ArcIMS. Olika data distribueras beroende på vilken tjänst som klienten anropar. Applikationerna som använder tjänsterna ligger i dagsläget utspridda på olika fysiska platser på Vägverkets hemsida, vilket innebär att varje enskild applikation kommunicerar med kartmotorn via egna karttjänster.
Datat som skickas från ArcIMS till klienten symboliseras med röda ovaler, vilket motsvarar obundna karttjänster. Dessa karttjänster baseras på en styrfil och innehåller en lista på ett antal datalager.
Under följande rubriker förklaras de olika begreppen som finns i figur 9.
ArcIMS
Med hjälp av kartmotorn ArcIMS går det att distribuera GIS och karttjänster på Intranät/ Internet. ArcIMS är den enda programvaran som idag gör det möjligt för användaren att integrera sina lokalt sparade kartdata med kartdata som är distribuerat via Internet och på så sätt använda dessa för analyser, frågeställningar eller bara titta på kartorna, allt med hjälp av endast en webbläsare. ArcIMS tillgodoser en struktur för distribuerade GIS tjänster på Internet och möjliggör användandet av geografisk data för visualisering och analyser i till exempel applikationer med fysisk planering.
Spatial Data Engine (SDE) -server
Data från PMS exporteras till en SDE-server. Detta är en tilläggs-applikation till en SQL-databas. Denna server är en tillämpningsserver som ser till att lagringen av data blir intakt och sköter hanteringen av den spatiala indexeringen.
Pavement Management Systems (PMS)
Vägverket lagrar uppgifter såsom trafikmängd, beläggningstyp och datum för den senaste beläggningsåtgärd om de statliga vägarna i Pavement Management Systems. Detta förkortas PMS vilket fritt översatt betyder
”system för att sköta belagda vägar”. Detta är ett planeringssystem för vägunderhåll där all data om det belagda vägnätet läggs in. Därutöver mäts vägytorna regelbundet med speciella mätbilar. Ett stort antal mått som beskriver vägytans tillstånd erhålles med dessa mätbilar. Detta är bland annat spårdjup och vägens ojämnhet (uttryckt som IRI – International Roughness Index).
Ett urval av PMS-data presenteras på karta i form av färdiga lager med hjälp av kartapplikationen ArcIMS. ArcView användas som
tillämpning/standardprogram för GIS-relaterad informationsbehandling.
TNE
Konverterar och koordinatsätter alla företeelser i nvd-filen till en geo-databas.
Optimerad att hantera geografisk data så fort det bara går. Data kommer från NVDB.
Lantmäteriet
Lantmäteriet har till uppgift att bidra till en effektiv och långsiktigt hållbar användning av Sveriges fastigheter, mark och vatten. Deras styrka är geografisk information, fastighetsinformation, fastighetsbildning och geografisk
informationsteknik. Inom dessa områden har de ett nationellt ansvar och en dominerande roll.
Lantmäteriet ska också
• ansvara för de geodetiska rikssystemen och stöd för mätning som innefattar satellitbaserad lägesbestämning och navigering
• verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick samt fastställa ortnamn
• bedriva utvecklingsverksamhet inom sitt verksamhetsområde och forskning inom området geodesi.
Lantmäteriet förser samhället med allmänt kartmaterial och flygbilder. De allmänna kartorna används i en rad olika verksamheter, bland annat i planering och redovisning av byggandet. Flygbilder används bland annat i
fram-ställningen av allmänna kartor, stadskartor och orienteringskartor. Mycket av lantmäteriets geografiska information går att använda i GIS. Bakgrundsdata som läggs in i Vägverkets datalager från Lantmäteriet kan bland annat vara vatten, sjöar, gränser och församlingar.
5.2.2 Tjänsten Beläggning på vägarna
Tjänsten Beläggning på vägarna är idag en redan existerande tjänst och fungerar enligt illustration i figur 10.
5. PMS-plan
VägDataBanken 4.
(VDB) 3.
Datainsamling 2. Bakgrundsdata
(väginformationskarta)
1. Grunddata + eget sammanställt
data av VV
8. Beläggning på vägarna
7. ArcIMS (kartmotor)
6. Datalager (SDE-server)
Figur10: Egenutvecklad illustration av hur systemen gällande tjänsten Beläggning på vägarna på Vägverket är kopplade
Nedan följer en förklaring på figur 10 på föregående sida:
1. Med grunddata menas bland annat land, vatten, sjöar och öar.
Vägverkets egna sammanställda data är bland annat en
klassificering på olika vägar, såsom enskilda och allmänna vägar.
2. Grunddata och bakgrundsdata läggs ihop till en
väginformationskarta. Datat i väginformationskartan utgör sedan det bakgrundsdata som läggs in datalagret.
3. Datainsamling sker med hjälp av mätbilar som mäter in data vid hjälp av laserstrålar. Själva mätningen sker med Laser RST och data bakas sedan ihop med vägytedatat till PMS. De data som mäts in kan till exempel spårdjup och jämnhet IRI.
4. En beskrivning av det statliga vägnätet lagras i VägDataBanken (VDB). Här finns alla viktiga data med undantag för uppgifter om lutningar och horisontal-kurvor. Vägunderhållsdata ligger i en dataserver i Vägdatabanken som uppdateras regelbundet. Dessa data kopplas ihop med Vägytemätningarna med hjälp av
programvaran SAS. SAS kan användas för bearbetning och statistisk presentation men ej för permanent lagring av
gemensamma data Datat exporteras från VDB till en SAS-databas.
Datat är relaterat till vägsegmenten i VDB, till exempel riksväg 70.
5. VDB och datainsamlingen utgör det bakgrundsdata som ligger till grund för PMS plan. I PMS plan blir datat geografiskt datasatt och datasätten genereras ut till shapefiler. Datainläggningen sker manuellt. Här görs en analys och datan lagras och sorteras i olika tabeller. Data kan sorteras bland annat på län och vägnummer.
Data kan vara allt från beläggningsdatum till beläggningsåtgärder.
6. Shapefilerna från PMS förs över till datalagret – en SDE-server.
7. ArcIMS läser datat.
8. ArcIMS tillgängliggör till slut datat upp till Beläggning på vägarnarna.
Det finns två separata vägnät, väginformationskartan och VDB, vilket medför vissa problem. Vägarna kan variera beroende på när vägnätet senast uppdaterats. Om en väg har rätats ut så kan det bli stora variationer om bara det ena vägnätet har uppdaterats efter att uträtningen utförts. I framtiden kommer Vägverket att arbeta för att det endast ska finnas ett vägnät – NVDB.
5.2.3 IT-infrastruktur
Det programspråk som används för klienten är HTML och det programspråk som används för kartmotorn är Arc XML. Kartmotorn fungerar på så sätt att den definierar färger och fungerar som en styrfil. Spatialdatalagren lagras i en SQL-databas. All data om det belagda vägnätet läggs även in i planeringssystem för vägunderhåll - Pavement Management Systems (PMS). Ett urval av PMS-data presenteras på karta i form av färdiga lager med hjälp av kartapplikationen ArcIMS.
Det finns även en tilläggsapplikation till databasen, SDE-servern. Denna server är en tillämpningsserver som ser till att lagringen av data blir intakt. Operativ-systemet som används på Vägverkets server är Windows 2003 och det operativsystem som används på databasservern är SQL server 2000.
Vägverket har dessutom ett serverkluster som består av två databaser som båda består av SQL-server och SDE-server.
De data som läggs in i datalagret måste vara koordinatsatt för att kunna köras i de olika applikationerna under GIS-portalen. Denna data kommer bland annat från PMS, TNE och Lantmäteriet.
5.2.4 Informationssystem och informationssystemarkitektur De krav som finns på informationssystem och informationsakitekturer som specificerats tidigare enligt Axelsson och Goldkuhl48 uppfylls inte helt som det ser ut på Vägverket idag. Nedan följer en beskrivning av det som uppfylls och det som inte uppfylls.
• Funktionalitet: Vägverket har en väl utformad systemarkitektur, vilket innebär att de informationssystem som finns har god funktionalitet.
• Förändringsbarhet: Vissa förändringar i Vägverkets informationssystem kan innebära en del följdeffekter. Det gäller framförallt när det ska läggas till nya datasätt. Det blir svårt att visualisera datat. Om data ändrar attribut så ändras eller försvinner klassificeringen, till exempel om spårdjup byter namn så försvinner klassificeringen helt. Detta är ett problem som Vägverket arbetar med idag.
• Begriplighet: Systemarkitekturen på Vägverket är tydligt beskriven och väl dokumenterad.
• Samexistens mellan olika informationssystem: Vägverkets
informationssystem samexisterar inte på ett bra sätt, eftersom det inte finns någon helhetsbild på den geografiska informationen. Varje verksamhet har egna sätt att se på saker och hur de vill ha det.
• Ansvarstagande: Som det ser ut idag på Vägverket så finns det ingen bra ansvarsfördelning när det gäller inläggning av data i systemen.
Gränserna för vem som ska göra vad är oklara. Ett problem som kan uppstå är att samma data kan läggas in flera gånger av olika personer.
Det finns dock planer på att varje dataförsörjare, i framtiden, ska ha ansvar för att sina egna data läggs in. Det kommer även att finnas grupper som ska ha ansvar för grunddatat.
• Teknikutnyttjande: På Vägverket är det samma tekniska plattform för alla webbtillämpningar.