Från Skolverkets sida vore det bra med en uppmaning om samverkan med externa och
professionellt aktiva inom det estetiska programmets samtliga inriktningar. Detta skulle kunna leda till att eleverna snabbare får insikt om hur det fungerar i verkligheten. Bamford (2009) skriver om hur samarbete med samhällets kulturinstitutioner bidrar till en estetisk utbildning av hög kvalitet. Att det påpekas från Skolverkets håll hur viktigt det är med externa
samarbeten skulle ge mer tyngd till kursen och kanske att det skulle få de kulturella institutionerna i samhället att öppna upp mer för samarbeten med gymnasieskolan.
44
Estetisk kommunikation skulle kunna utgöra en god grund i den svenska gymnasieskolan. Att låta denna kurs bli en obligatorisk kurs inom hela gymnasieskolan skulle generera en lång rad förtjänster för elever oavsett vilka program de går. Denna kurs skulle kunna bli grundkursen i det som Marner (2005) skriver om; en kulturskola för alla. Han menar att det skulle vara en skola för alla med ett ökat fokus på estetiska läroprocesser och med bredare urval av ämnen, till skillnad från den så kallade treämnesskolan, där han hävdar att endast svenska, engelska och matematik står i fokus. Vidare skriver Marner att lärande i treämnesskolan ses allt för snävt, som till exempel kunskap från skolböcker. Han menar att estetiska läroprocesser är viktiga för alla ämnen, inte endast de estetiska ämnena. Marner (2005) skriver vidare att den typen av kulturskola kan lägga grunden för ett meningsfullt lärande baserat på förståelse och gestaltning. Detta kräver dock att skolan i högre utsträckning ses i ett kulturperspektiv istället för att fokusera på bra betyg i svenska, engelska och matte.
Jag tror att utbildning är den grundläggande metoden för sociala framsteg och reformer. Jag tror att alla reformer som enbart grundas på lagstiftning, på hot och straff, på förändringar i tekniska eller yttre arrangemang, är obeständiga och fruktlösa (Dewey, 2004:55).
Deweys ord skrevs under 1930-talets slut och de är lika aktuella i dag. Dewey (2004) vidgar tankarna att gälla både individer och samhället i stort. Han hävdar att alla som bryr sig om utbildning måste kämpa för tanken att skolan är platsen där varje samhälle kan lägga grunden för sociala förbättringar och förnyelse.
Bertil Sundin översätter i sin bok Estetik och pedagogik några utdrag ur John Deweys Art as
Experience. Sundin (2003) menar att det mest anmärkningsvärda med Art as Experience är att
Dewey lägger grunden till tankegången om det estetiska i vardagen. ”Estetisk njutning är inte de fås privilegium, den är för alla” (Sundin, 2003:81).
Metoddiskussion
Under arbetet med studien har vi stött på en rad problem. Allt från att finna lämpliga tider för att genomföra undersökningen via frågeformulär till att vi utan närmare förklaring nekades att undersöka en årskurs på en skola.
Det hade till exempel varit intressant att kunna undersöka samtliga lärare som varit engagerade kursen Estetisk kommunikation 1 på de undersökta skolorna. Möjligheten att distribuera frågeformulär till de lärare som tidigare har undervisat eleverna på de undersökta skolorna, var begränsad. Detta på grund av att några lärare har gått i pension, bytt
45
I och med att 23 procent av eleverna saknats vid tillfällena för genomförandet av
frågeformulären finns det en felmarginal som vi inte helt kan bortse från. Dock är svaren från de undersökta eleverna i så hög grad överensstämmande att det inte råder någon som helst tvekan om att resultatet kan bedömas korrekt beträffande de undersökta skolorna. Då
majoriteten bland de undersökta lärarna är eniga om kursens kärna och våra frågeställningar har besvarats på likartat sätt, föreligger det inte något problem med att några av de tidigare undervisande lärarna inte finns med i underlaget. Formellt sett saknas de inte.
En av de fristående skolorna i undersökningen gav inte kursen Estetisk kommunikation 1 förrän i årskurs tre. I en av de kommunala skolorna i undersökningen fanns enbart treorna på plats vid besökstillfället, och då endast en del av dessa då övriga elever hade andra lektioner, därav relativt få svar även där.I ett fall finns endast elevernas utlåtande om kursen att tillgå i det insamlade materialet. I ett annat fall finns endast en lärares utlåtande om en kurs som flera lärare har undervisat i. I ytterligare ett fall har endast lärarens svar via frågeformulär kunnat ingå i studien eftersom kursgruppen som läraren undervisar i har nekats att delta i studien. Detta utan närmare förklaring från det berörda arbetslaget.
På fråga tio i elevernas frågeformulär saknas alternativet ”ibland”. Detta upptäcktes efter att samtliga frågeformulär genomförts. Vi är medvetna om att detta genererar en misspassning i jämförelse med lärarnas frågeformulär. Dock finns det inte en enda lärare som fyllt i
alternativet ibland. Därför tror vi inte att detta är avgörande för studien. Fråga 13 i
elevversionen har felaktigt fått med en parentes ”(om du svarar nej – hoppa över fråga 14)”. Uppmaningen i parentesen skulle inte stå där. Denna felaktighet har vi upplyst informanterna om att ignorera när de fyllde i frågeformuläret.
Att välja att triangulera innebar ett stort arbete för oss författare av studien. Att besöka sju skolor och ett stort antal klasser och studiegrupper krävde tid och kraft. Ett alternativ till triangulering hade varit att genomföra de fyra semistrukturerade intervjuerna med lärare, på liknande sätt som vi gjort, och komplettera med fyra semistrukturerade intervjuer med elever. Detta hade dock begränsat urvalet, kvantitativ sett, men samtidigt fördjupat elevernas tankar och synpunkter om kursen, vilket också hade varit intressant.
46
Slutsatser
Våra forskningsfrågor har kunnat besvaras, även om vi inte fick exakt de förväntade svaren av studien. Vi antog att en ensam lärare inte kunde genomföra kursen själv, studien visar att vissa lärare kan ha kursen på egen hand, även om ett samarbete skulle vara det bästa för både elever och lärare. Det optimala, tror vi, är att om alla lärare och elever inom det Estetiska
programmet kunde vara i klassrummet samtidigt och samarbete kunde ske mellan både människor och konstformer. Det kräver bland annat att lärarna får tillräckligt med tid i tjänstefördelningen för att de ska ha möjlighet att verkligen arbeta tillsammans, vilket kan bli något kostsamt för skolorna.
I analysen har vi också skrivit om hur eleverna kan uppfatta saker på olika sätt, detta gäller i allra högsta grad hur de har uppfattat det moment vi undersöker i uppsatsen. Vissa elever verkar inte alls ha uppfattat vad det innebär att samverka mellan konstformer, och andra elever verkar inte ens ha uppfattat vad en konstform är. I dessa fall kan man tycka att läraren eller lärarna har misslyckats med sitt uppdrag, när det centrala innehållet i kursen inte har nått fram till alla elever. Hur ska vi lärare då gå tillväga för att nå fram till alla elever? Är det en utopi att vi ska kunna få alla att förstå? Eller kan vi med till exempel mer utbildning i exempelvis specialpedagogik hitta metoder och knep för att faktiskt nå fram till alla elever? Som lärare har vi ett uppdrag - att eleverna ska få en likvärdig utbildning och bedömning och att det ska vara en skola för alla på så sätt att vi ska kunna anpassa utbildningen till varje enskild elev. Detta kan vara mycket svårt med de stora elevgrupper vi oftast har nuförtiden. Men med en tjänstefördelning där alla lärare inom det Estetiska programmet samarbetar med alla estetelever som läser kursen Estetisk kommunikation 1, kanske det skulle vara möjligt. Men det är som sagt ett kostsamt upplägg. Det är kanske till sist viktigare att lägga dessa resurser på andra ämnen, som de som mäts i till exempel PISA-undersökningen (Skolverket, 2013), så att Sverige kan bli bättre på att utbilda våra medborgare i global bemärkelse. Det måste vara mycket bättre att vi lägger våra resurser på att Sveriges medborgare kan läsa, skriva och räkna, än att lägga pengar på att nästa generation svenskar ska bli kreativa!? Det är så samhället pratar om det, i alla fall om man ska tro Marner (2005)
Oftast diskuteras skolan i medierna endast i termer av betyg och ekonomi eller om Sverige placeras lågt i internationella utvärderingar av läsande, skrivande och matematik (Marner 2005:82).
Marner (2005) skriver också om hur det finns ett underskott av skapande verksamhet i skolan idag och att eleverna därför törstar efter att få ägna sig åt skapande i de estetiska ämnena. När man nu har tagit bort den tidigare kursen Estetisk verksamhet, som var en obligatorisk kurs för de som läste på gymnasieskolan, så menar vi att man har tagit bort en viktig möjlighet för de elever som läser på andra program än det Estetiska programmet att utöva skapande
47