Etik

För att avhandlingen ska vara tillförlitlig och trovärdig ska etiken kring undersökningen diskuteras. När det gäller kvalitativa intervjuer är det viktigt eftersom det har med människor att göra. Poängen är att få fram kunskap som kan stöda människors intresse men det kan skapa en spänning mellan det och informanternas välmående. När man ställer frågor som kan vara personliga bör man fundera som forskare var gränsen går. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 98.) I den här undersökningen ska jag undersöka hur eleverna i årskurs 5–6 ser på sin läsning. Det är inget som är för personligt så det finns inga frågor direkt att undvika i stunden, som om man skulle undersöka något som sjukdomar. Däremot har jag lovat konfidentalitet så det är viktigt att information som gör att det går att identifiera personerna inte kommer med i avhandlingen. I tillståndet för vårdnadshavare har jag också klargjort vad informanterna ska göra, vad materialet kommer användas för och vilket ämne som undersökningen berör. Den informationen har också skolan och lärarna fått. Jag berättade också för informanterna innan intervjun vad det skulle handla om så jag visste säkert att de också förstod vad det handlade om.

Etiken berör alltså hela undersökningen och avhandlingen i sin helhet. Det jag hittills berört handlar om tematiseringen, att det jag undersöker ska vara noga övervägt och till nytta.

27 Motivering till det framkommer bland annat i inledningen till denna avhandling. Vidare kommer vi till planeringen där just dessa tillstånd kommer fram. Jag har sökt tillstånd av kommunen, rektorn, lärarna samt vårdnadshavarna och eleverna. Sedan ska jag se till att säkra just konfidentialiteten genom att t.ex. se över hur materialet förvaras. Materialet har t.ex.

förvarats där endast jag har tillgång till det genom att spara ljudfiler under lösenord. Under intervjutillfället ska forskaren också se till att intervjun inte skapar fler bekymmer för informanterna, t.ex. stress. För att undvika sådant diskuterade jag med lärarna när det skulle passa bäst för intervjuerna och såg lite över hur elevernas dynamik fungerar så att alla ska vara så bekväma som möjligt. Utöver själva undersökningen ska etiken också finnas med när man hanterar materialet och gör analysen. Det ska stämma med vad som har sagts och forskaren måste kunna tolka materialet efter det. När man sedan skriver om det bör forskaren fortsätta hålla informationen konfidentiellt. Jag använder t.ex. inga namn, på elever eller skolan och jag har illustrerat mitt resultat med citat från informanterna. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 99–100.)

Problemet med kvalitativa studier som görs med intervjuer är att det inte går att slå fast lika enkelt i förväg vad intervjuerna kommer innehålla. Etiken har oftast tagits från områden som medicinen vilket är svårt att översätta till samhällsvetenskapliga områden som pedagogiken.

Men det betyder inte att det inte går att ta hjälp av etiska frågeställningar, de kan fungera som riktlinjer. (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 102–104.)

Som huvudprinciper kan man följa dessa fyra. För det första ska deltagarnas intresse skyddas.

Det har jag redan redogjort för men kort sagt se till att informanterna inte har tagit någon skada av att ha deltagit i undersökningen. Det har jag sett till genom konfidentialitet samt anonymitet. För det andra ska deltagandet vara frivilligt och baserat på samtycke som jag har fått via tillstånden jag samlade in men också genom att diskutera med lärarna om vilka elever som vill delta. För det tredje ska jag, forskaren, jobba på ett öppet och ärligt sätt. Genom att just redogöra för hur undersökningen gått till och varför jag har gjort den. Mina egna intressen bör också vara tydliga för läsaren. Det kommer t.ex. fram i inledningen och bakgrunden för undersökningen samt diskussionskapitlet. För det fjärde ska undersökningen vara lagenlig, gällande tillstånd och dataskydd. (Denscombe, 2016, s. 428–435.)

Utöver att man som forskare ska se till sina informanters rättigheter och skydda deras intressen bör också själva resultatet vara trovärdigt och tillförlitligt. Eftersom det i det här fallet är frågan om kvalitativa data är det svårt att visa att resultatet är exakt. Jag kan inte återvända direkt till mina informanter och be dem bekräfta resultatet, däremot har jag

28 illustrerat mina resultat med citat från informanterna och gett intervjufrågorna som bilaga så att läsaren kan återvända till materialet och bilda sig själv en uppfattning och avgöra hur trovärdig min tolkning är. Det hänger ihop med undersökningens tillförlitlighet eftersom jag har redogjort här i detta metodkapitel för hur jag har gått tillväga och på så vis kan läsaren avgöra om resultatet är tillförlitligt eller inte. (Denscombe, 2016, s. 410–412.)

Jag hävdar inte heller att resultatet är direkt generaliserbart på alla elever utan att det är sannolikt att resultatet skulle kunna överföras till andra fall eftersom jag har redogjort för hur jag gått tillväga, hur urvalet har sett ut samt kontexten till hela undersökningen. Jag är också medveten om att undersökningen kan ha påverkats av mig. Genom frågorna påverkade jag intervjusituationen vilket kan ha påverkat hur eleverna har svarat. Jag har försökt motverka detta genom att just ha med frågorna som bilaga och satt med i citaten från resultatet vad jag också har sagt så att läsaren själv kan avgöra hur mycket det kan ha påverkat. Jag poängterar också att det är min tolkning av resultatet och att det går att tolka elevernas uttalanden på andra sätt och att det kan finnas andra förklaringar. Jag har också försökt att få med kontrasterande åsikter och redogöra för dem även om de inte skulle direkt passa in i kategorierna jag har sammanställt. (Denscombe, 2016, s. 412– 416.)

29