Under studiens gång har inga etiska svårigheter uppstått eftersom Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer har beaktats genom hela arbetet. De fyra huvudkraven vad gäller information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande har kunnat följas. Innan studiens start skickades en etisk ansökan till Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens
Högskola, som då godkändes via studiens handledare. Förfrågan till verksamhetschefer skickades ut för godkännande där kontaktuppgifter både till författarna och handledare fanns att inhämta. Efter verksamhetschefernas godkännande skickades samma information vidare till medarbetarna på kliniken. När medarbetarna godkänt sitt deltagande i intervjustudien skickades samtyckesdokument ut. I detta dokument informerades det om att deltagandet i studien var frivilligt och att det fanns möjlighet att avbryta studien när som helst under studiens gång. Här informerade också angående GDPR (https://www.datainspektionen.se, 2019) och att allt deltagande var anonymt samt sekretessbelagt. Vid intervjutillfället fick deltagarna skriva under dokumentet samt erhålla muntlig information kring både sekretessen, samtycke och studiens innehåll.
Kjellström (2012) skriver att olika forskningsmetoder kan orsaka olika forskningsetiska problem. Insamlande av data ska därför ske på ett sätt där informanter inte utsätts för skada och kränkningar. Detta har tagits i beaktande vid genomförande av denna studie där utifrån godhetsprincipen och icke-skada-principen har inhämtat samtycke från samtliga
känsliga uppgifter har betonats. När det gäller rättviseprincipen har respekt för
anestesisjuksköterskornas lika värde beaktats. Endast författarna till denna studie har haft tillgång till materialet. Fanns risk att identiteten på anestesisjuksköterskorna kunde avslöjas har citaten medvetet valts bort. Efter studiens godkännande kommer det insamlade
materialet att förstöras.
Kjellström (2012) skriver också att kvalitativa metoder kan innebära en mycket mer intim relation mellan författarna och informant än exempelvis enkäter vilket kan öka risk för påverkan. Det kan vara i form av att informanter anpassar sina svar efter det de tror intervjuaren vill höra vilket kan skapa missvisande resultat. Dessutom befinner sig intervjuaren i en maktposition vilket kan leda till att intervjun känns påtvingad för
informanten. Under studiens gång har författarna till denna studie lagt sin förförståelse om ämnet åt sidan och inte ställt några ledande frågor under intervjun för att få ett önskat svar. Detta var för att inte påverka resultatet så att den skulle bli så pålitlig och överförbart som möjligt. Maktpositionen under intervjuerna är också något som författarna reflekterat kring. Det fanns en medvetenhet kring anestesisjuksköterskornas upplevelser av att båda
författarna var närvarande vid tre av intervjuerna. För att minska obalansen har författarna försökt att inte sitta båda mittemot anestesisjuksköterskorna utan försökt sitta i en ring så att anestesisjuksköterskorna inte skulle uppleva intervjun som jobbigt. Detta är något som påtalas av Danielson (2012) som menar att forskarens roll är att se till att intervjun blir bra även om rollerna i situationen är olika. Danielson (2012) skriver vidare att olika känslor såsom spänning, nervositet och oro kan uppstå i samband med en intervju. Det är inte något som har märkts av från anestesisjuksköterskornas i denna studie, utan intervjuerna har upplevts som roliga och givande för anestesisjuksköterskorna eftersom det sågs som ett tillfälle där reflektion kring hur det egentliga samarbetet vid hjärtstopp verkligen är.
1. KLINISKA IMPLIKATIONER SAMT FÖRSLAG TILL
VIDARE FORSKNING
Resultatet i denna studie kan bidra till en fördjupad förståelse för anestesisjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet vid ett hjärtstopp. Den kan även skapa insikt i organisationens uppbyggnad samt dess begränsningar. Resultatet visar att vana och träning av
hjärtstoppscenarion skapar trygghet och bygger en starkare kompetens både för
anestesisjuksköterskan men även all annan personal i ett multidisciplinärt team. Det kan tas med ut till verksamheten för att förbättra det aktiva arbetet och samarbetet vid hjärtstopp. Det kan också användas som diskussionsunderlag gällande rutiner, teamträningar samt uppföljningar av hjärtstopp.
Det var svårt att finna vetenskaplig forskning om anestesisjuksköterskans perspektiv på hur samarbetet fungerar vid hjärtstopp, därför kan ytterligare forskning i ämnet vara välbehövlig. Mer forskning gör att ny kunskap uppkommer och förändring på sikt kan ske. Vidare
som kan ligga till grund för både anestesisjuksköterskans och det multidisciplinära teamets utveckling gällande både samarbete och kommunikation vid hjärtstopp. Även en kvalitativ studie gällande upplevelser och erfarenheter från hela det multidisciplinära teamet är betydelsefullt för att få en djupare inblick i samarbetet samt för att kunna förbättra patientvården vid hjärtstopp i sjukhus miljö.
2. SLUTSATS
Samarbete vid hjärtstopp kräver erfarenhet och skicklighet på en mängd olika plan. Vid varje hjärtstopp ska en mängd olika arbetsuppgifter utföras samtidigt där målet är att rädda den kritiskt sjuka patienten. Varje hjärtstopp beskrivs som unikt eftersom medlemmar i det multidisciplinära teamet oftast är för anestestisjuksköterskorna okända. Det innebär att anestesisjuksköterskan måste sätta sin tillit till sin erfarenhet och sina ledarskapsegenskaper för att på kort tid skapa ett välfungerande arbetsteam som tillsammans jobbar för att rädda patienten. Verksamheten ställer stora krav på anestesisjuksköterskorna när den inte kan tillhandahålla de nödvändiga resurser som krävs för att kunna utföra en patientsäker vård. Anestesisjuksköterskornas önskemål om fler tvärprofessionella teamövningar samt
debriefing anses inte alltid fungerar för verksamheten. Hur anestesisjuksköterskorna förhåller sig till detta är en del av professionen vilket resulterar i en konstant anpassning till hur verksamheten ser ut just då. Författarna anser att det krävs mer kunskap om hur
samarbetet i ett multidisciplinärt team fungerar. Resultatet i denna studie kan användas som ett kunskapsunderlag för att öka förståelsen för hur samarbetet i ett multidisciplinärt team kan se ut. Resultatet kan också bidra till att brist på träning och tid synliggörs för att på en organisatorisk nivå väcka medvetenhet kring hur olika förutsättningar kan bidra till framgångsrika samarbeten.
REFERENSLISTA
Andersen, P. O., Jensen, M. K., Lippert, A., & Østergaard, D. (2010). Identifying non- technical skills and barriers for improvement of teamwork in cardiac arrest teams. Resuscitation, 81(6), 695-702. doi:10.1016/j.resuscitation.2010.01.024
Barratt, F., & Wallis, D. N. (1998). Relatives in the resuscitation room: their point of view. Emergency Medicine Journal, 15(2), 109-111. doi:10.1136/emj.15.2.109
Brodin, L-Å., & Erlandsson, B. E. (2016). Medicinsk säkerhet. I S. GE. Lindahl, O. Winsö & J. Åkeson. (Red.), Anestesi. (s. 168-173). Stockholm: Liber.
Brännström, M., & Jaarsma, T. (2015). Struggling with issues about cardiopulmonary resuscitation (CPR) for end-stage heart failure patients. Scandinavian Journal of Caring Science, 29(2), 379-385. doi:10.1111/scs.12174
Castelao, E. F., Russo, S. G., Riethmüller, M., & Boos, M. (2013). Effects of team coordination during cardiopulmonary resuscitation: A systematic review of the literature. Journal of critical Care, 28(4), 504-521.doi:10.1016/j.jcrc.2013.01.005
Courtenay, M., Nancarrow, N., & Dawson, D. (2013). Interprofessional teamwork in the trauma setting: a scoping review. Human Resources for Health, 11(57), 1-10. doi:10.1186/1478-4491-11-57
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 163-173). Lund: Studentlitteratur.
De Souza, G. C., Peduzzi, M., da Silva, J. A. M. & Carvalho, B. G. (2016). Teamwork in nursing: restricted to nursing professionals or an interprofessional collaboration?. Journal of School of Nursing, 50(4), 640-647. doi:10.1590/S0080-
623420160000500015
Eide, H., & Eide, T. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation:relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
Gran Bruun, A. M. (2013). Anestesisjuksköterskans kompetens. I I. L. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad. (s. 17-30). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., Lindgren, B.-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nursing Education Today, 56, 29- 34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
Hägerstam, M., Lindkvist, M., Brulin, C., Jacobsson, M., & Hultin, M. (2013).
Communication in interdisciplinary teams: exploring closed-loop communication during in situ trauma team training. BMJ Open, 3(10), 1-8. doi:10.1136/bmjopen- 2013-003525
Kalisch, B. J., Weaver, S. J., & Kalas, E. (2009). What does nursing teamwork look like? a qualitative study. J Nurse Care Qual, 24(4), 298-307.
doi:10.1097/NCQ.0b013e3181a001c0
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-90). Lund: Studentlitteratur. Kuo, C.-W., See, L.-C., Tu, H.-T., & Chen, J.-C. (2013). Adult out-of-hospital cardiac arrest
based on chain of survival in Taoyuan county, northern Taiwan.The Journal of Emergency Medicine, 46(6), 782-790. doi:10.1016/j.jemermed.2013.08.026 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lee, M.-R., & Cha, C. (2017). Emergency department nurses’ experience of performing CPR in South Korea. International Emergency Nursing, 38, 29-33.
doi:10.1016/j.ienj.2017.09.008
Leske, J. S., McAndrew, N. S, Brasel, K. J., & Feetham, S. (2017). Family presence during resuscitation after trauma. J Trauma Nurs, 24(2), 85-96.
doi:10.1097/JTN.0000000000000271
Leung, N. Y., & Chow, S. K. Y. (2012). Attitudes of healthcare staff and patients’ family members towards family presence during resuscitation in adult critical care units. Journal of Clinical Nursing, 21(13-14), 2083-2093. doi:10.1111/j.1365-
2702.2011.04013.x
Mahabir, D., & Sammy, I. (2011). Attitudes if ED staff to the pressence of family during cardiopulmonary resucitation: a Trinidad and Tobago perspective. Emerg Med J, 29(10), 817-820. doi:10.1136/emergmed-2011-200742
Murphy, M., McCloughen, A., & Curtis, K. (2018). The impact of simulated multidisciplinary trauma team training on team performance: A qualitative study. Australasian
Emergency Care, 22(1), 1-7. doi:10.1016/j.auec.2018.11.003
Nationalencyklopedin. (2019). Samarbete. Hämtad 2019-06-15 från https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samarbete
Nationellt register för hjärtstopp. (2017). Svenska hjärt-lungräddningsregistret: årsrapport 2017. Hämtad 2019-06-15 från
https://registercentrum.blob.core.windows.net/shlrsjh/r/-rsrapport-2017- Sy1wvd12Z.pdf
Neuman, B. (1989). The Neuman system modell. United States of America: Appleton & Lange.
O´Connell, K., Fritzeen, J., Guzzetta, C. E., Clark, A. P., Lloyd, C., Scott, S. H., … Kreling, B. (2017). Family presence during trauma resuscitation: family members attitudes, behaviors and experiences. American Journal of Critical Care, 26(3), 229-239. doi:10.4037/ajcc2017503
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2014). Essentials of nursing research: appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård. Hämtad 2019-06-15 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/anestesi.komp.webb.pdf
Ryan, F., Coughlan, D., & Cronin, P. (2009). Interviewing in qualitative research: The one-to- one interview. International Journal of Therapy and Rehabilitation, 16(6), 309-314. doi:10.12968/ijtr.2009.16.6.42433
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skau, G. M. (2001) Mellan makt och hjälp: förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (2011). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2019-06-15 från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=507&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2018). Statistik om dödsorsaker 2017. Hämtad 2019-06-15 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2018-10-17.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Traumavård vid allvarlig händelse. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2014). Allmänt om forskningsansatser med
kvalitativ metod (SBU-bilaga 11). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Strömsöe, A., Svensson, L., Axelsson, Å. B., Claesson, A., Göransson, K. E., Nordberg, P., & Herlitz, J. (2014). Improved outcome in Sweden after out-of-hospital cardiac arrest and possible association with improvements in every link in the chain of survival. European Heart Journal, 2015, 36(14), 863–871. doi:10.1093/eurheartj/ehu240 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-06-
15 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. Hämtad 2019-06-15 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/anestesi.komp.webb.pdf
Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska rådet för hjärt-
lungräddning. (2013). Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Hämtad 2019- 06-15 från
https://www.sls.se/contentassets/90bcc300207d4d09ad133e68f80c7b58/riktlinjer2 0maj2021.pdf
Svenska rådet för hjärt-lungräddning HLR-rådet (2016). Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen: kursbok med webbutbildning. Stockholm: Svenska rådet för hjärt-
lungräddning.
Taylor, K. L., Ferri, S., Yavorska, T., Everett, T., & Parshuram, C. (2014). A description of communication patterns during CPR in ICU. Resuscitation, 85(10), 1342-1347. doi:10.1016/j.resuscitation.2014.06.027
Tschan, F., Semmer, N. K., Hunziker, S., Kolbe, M., Jenni, N., & Marsch, S. U. (2013). Leadership in different resuscitation situations. Elsevier, 4(1), 32-36.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-06-15 från
http://
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wallinvirta, E. (2017). Ansvar och makt. I L. W. Gustin, I. Bergbom (Red.),
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (379-391). Lund: Studentlitteratur. Whitehair, L., Hurley, J., & Provost, S. (2018). Envisioning successful teamwork: An
exploratory qualitative study of team processes used by nursing teams in a paediatric hospital unit. Journal of Clinical Nursing, 27(23-24), 4257-4269.
doi:10.1111/jocn.14558
Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 193-212). Lund: Studentlitteratur.
Wissenberg, M., Lippert, F. K., Folke, F., Weeke, P., Malta Hansen, C., Frischknecht Christensen, E., ... Torp-Pedersen, C. (2013). Association of national initiatives to improve cardiac arrest management with rates of bystander intervention and patient survival after out-of-hospital cardiac arrest. Jama, 310(13), 1377-1384.
doi:10.1001/jama.2013.278483
Woods, D. (2018). Interprofessional teamwork for multi-professional practice: does it work in primary care?. Practise Nursing, 29(2), 88-93. doi:10.12968/pnur.2018.29.2.88
Zali, M., Hassankhani, H., Powers, K. A., Dadashzadeh, A., & Ghafouri, R. R. (2017). Family presence during resuscitation: A descriptive study with Iranian nurses and patients’ family members. Elsevier, 34, 11-16. doi:10.1016/j.ienj.2017.05.001
BILAGA A
Förfrågan om att medverka i en intervjustudie
Hej, vi är två sjuksköterskor som studerar specialistutbildning inom
anestesiologiskvård vid Mälardalens högskola. I programmet ingår att skriva en
magisteruppsats och vi har valt att skriva om anestesisjuksköterskans upplevelse av
samarbete kring hjärtstopp. Vi skriver till dig som enhetschef för att se om du kan
hjälpa oss att vidarebefordra eller tillhandahålla med kontaktuppgifter till lämpliga
medarbetare som eventuellt skulle kunna vara intresserade att delta I vår studie.
Studien kommer att genomföras i form av semistrukturerade intervjuer under våren
2019. En semistrukturerad intervju innebär att vi formulerar öppna frågor i en
intervjuguide som vi kommer använda oss av som stöd under intervjun. Vi anpassar
frågorna efter det som kommer upp under intervjuns gång.
Planerad tid för intervju är 30-45 minuter och detta kommer att spelas in digitalt
med mobiltelefoner. Alla svar kommer att behandlas enligt GDPR (General Data
Protection Regulation). När materialen är insamlade kommer det att transkriberas
och sedan förstöras. Studien kommer att publiceras vid Mälardalens Högskola och
om så önskas kan varje deltagare få en egen kopia av studien. Det är frivilligt att delta
i studien och man får när som helst under intervjuns gång avbryta utan att behöva
förklara varför. Alla deltagare i studien kommer vara helt anonyma.
Är du intresserad för att delta kan du kontakta oss på:
Aline Ngalima:
alinekigalu@gmail.com
Josefine Krona:
kronajosefine@gmail.com
Representant från Mälardalens Högskola:
Dara Rasoal
dara.rasoal@mdh.se
Inklusionskriterier:
Erfarenhet av att gå på larm/hjärtstopp
Önskar 10st anestesisjuksköterskor
Olika åldrar och kön
Vi önskar ett svar om deltagande så snart som möjligt, vi är väldigt tacksamma för er
hjälp!
Vänliga Hälsningar,
Aline Ngalima
Josefine Krona
BILAGA B
Vill du medverka i vår intervjustudie?
Hej, vi är två sjuksköterskor som studerar specialistutbildning inom
anestesiologiskvård vid Mälardalens högskola. I programmet ingår att skriva en
magisteruppsats och vi har valt att skriva om anestesisjuksköterskans upplevelse av
samarbete kring hjärtstopp. Vi skriver till dig som medarbetare för att se om du
skulle vara intresserad av att delta i vår studie.
Studien kommer att genomföras i form av semistrukturerade intervjuer under de
kommande månaderna. En semistrukturerad intervju innebär att vi
formulerar öppna frågor i en intervjuguide som vi kommer använda oss av som stöd
under intervjun. Vi anpassar frågorna efter det som kommer upp under intervjuns
gång.
Ett formulär om samtycke och frivilligt deltagande kommer att tas med vid
intervjutillfället. Planerad tid för intervju är kring 30-45 minuter och detta kommer
att spelas in digitalt med mobiltelefoner. Varje svar kommer att behandlas enligt
GDPR (General Data Protection Regulation). När materialet är insamlat kommer det
att transkriberas och sedan förstöras. Studien kommer att publiceras vid Mälardalens
Högskola och om så önskas kan varje deltagare få en egen kopia av studien. Det är
frivilligt att delta i studien och man får när som helst under intervjuns gång avbryta
utan att behöva förklara varför. Alla deltagare kommer även vara helt anonyma i
studien.
Är du intresserad att delta kan du kontakta oss på:
Aline Ngalima:
alinekigalu@gmail.com
Josefine Krona:
kronajosefine@gmail.com
Representant från Mälardalens Högskola:
Dara Rasoal
dara.rasoal@mdh.se
Inklusionskriterier:
Erfarenhet av att gå på larm/hjärtstopp
Önskar ca 10 st anestesisjuksköterskor
Olika åldrar och kön
Vi önskar ett svar om deltagande så snart som möjligt, vi är väldigt tacksamma för er
hjälp!
BILAGA C
Samtycke till att delta i studien
Jag förstår att jag har blivit tillfrågad om att delta i en studie via Mälardalens
Högskola. Studien handlar om anestesisjuksköterskans erfarenheter av samarbete vid
hjärtstoppslarm i sjukhusmiljö. Jag har fått både muntlig och skriftlig information
om studien och haft möjlighet att ställa fra ̊gor. Om jag samtycker till att delta
kommer jag blir intervjuad i ca 30-45 minuter om mina erfarenheter. Intervjun
kommer spelas in och jag kommer blir avidentifierad när intervjun transkriberas. Jag
förstår att deltagandet är frivilligt och kan dra tillbaka mitt deltagande när som helst
om jag så önskar.
☐ Jag samtycker till att delta i studien “ Anestesisjuksköterskans erfarenheter av
samarbete vid hjärtstoppslarm i sjukhusmiljö”.
☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i
forskningsinformationen.
_____________________________________________________
Underskrift
_____________________________________________________
Namnförtydligande
_____________________________________________________
Plats och datum
BILAGA D
Intervjuguide
1. Hur brukar ni arbeta vid ett hjärtstoppslarm?
2. Vilka erfarenheter har du gällande kommunikationen bland de berörda personalen? 3. Upplever du att du kan kommunicera med alla yrkeskategorier under ett hjärtstopp? 4. Hur upplever du samarbetet bland personalen vid ett hjärtstopp?
5. Hur upplever du rollfördelningar/interaktioner mellan olika yrkeskategorier vid ett hjärtstoppslarm?
6. Kan du berätta hur du känner dig vid ett hjärtstoppslarm?
7. Vilka är de största utmaningar kring samarbetet du som anestesisjuksköterska upplever vid ett hjärtstoppslarm?
8. Har du fått utbildning innan du började gå på hjärtstoppslarm?
9. Upplever du någon skillnad kring kommunikation/samarbete vid plötsligt hjärtstopp respektive vid hjärtstopp där du får en förvarning?
10. Upplever du att något saknas för att förbättra samarbete vid ett hjärtstoppslarm?’ 11. Brukar ni ha debriefing efter ett hjärtstopp?
12. Tror du att debriefing långsiktigt skulle kunna påverka samarbetet och kommunikation?
13. Är det något mer du vill tillägga?
Följdfrågor: Hur menar du då? Hur kände du då? Hur tänkte du då?