Studiens material är hämtad ifrån Korpus i svenskt teckenspråk som andraspråk, som tillkom inom forskningsprojektet ”Från tal till tecken – att lära sig svenskt teckenspråk som andraspråk” (Schönström & Mesch, 2017). Jag har fått tillstånd att använda teckenspråkskorpusen till den här uppsatsen och det har varit till en stor fördel eftersom jag inte har behövt samla in samtyckesbrev från deltagarna och det även varit mindre tidskrävande att samla in material. Korpusen har tidigare etikprövats och blivit godkänd och tillfredsställer samtyckeskraven för de etiska principerna (Forskningsetiska principer, 2002, s. 9–11). Teckenspråkskorpusen är lite ovanlig eftersom deltagarna inte kan vara anonyma och jag har fått tillstånd att använda metadata med information om deltagarna såsom kön, ålder, teckenspråksfärdigheter och filmmaterialet. Enligt forskningsetiska principer (2002) finns det ett samtyckekrav där deltagare som har varit med i ett forskningsprojekt har rätt att bestämma över sin medverkan. Detta innebär att deltagare måste skriva på sitt godkännande för att medverka i projektet. Alla deltagare har godkänt punkten ”Fotografier och/eller teckningar från det inspelade materialet får publiceras i tryckt form”, därför har jag fått tillstånd att kunna publicera skärmbilder från inspelningarna av dem som gett sitt medgivande.
6 Slutsatser
I detta kapitel presenteras studiens centrala resultat utifrån frågeställningarna (i avsnitt 1.1). I det svenska teckenspråket har informanterna i målgruppen under ett år utvecklat sin användning av perspektivtyperna karaktärens perspektiv, observatörens perspektiv och blandat perspektiv. Men kontrollgruppen har fortfarande högre procentuell enhet på alla perspektiv än målgruppen. Målgruppen och kontrollgruppen uttrycker sina imiterande gester på samma sätt. Målgruppen har använt olika handlingshandformer ur karaktärens perspektiv, medan kontrollgruppen har samma handlingshandformer. L2-informanterna har svårigheter att använda blandat perspektiv, men använder det kontrollgruppen frekvent. Därför har kontrollgruppen betydligt högre procentuella enhet i blandat perspektiv. Men målgruppen använder ofta dubbla referenter istället för blandat perspektiv. Den här studien kan ligga till grund för en fortsatt forskning.
6.1 Framtida forskning
Rekommendationer för framtida studier är att utöka forskningen om andraspråksinlärning i svenskt teckenspråk generellt, eftersom det ännu är ett relativt ungt och efterfrågat område. Det skulle vara spännande att se en forskningsstudie om hur L2-inlärares användning av perspektiv vid det första inspelningstillfället (period 1) ser ut, om det redan förekommer några perspektiv bestående av karaktärens perspektiv, observatörens perspektiv och blandat perspektiv.
Dessutom skulle det vara intressant att göra en mer ingående studie av Metzgers (1995) ”constructed dialogue” i svenskt teckenspråk, närmare bestämt hur en L2-inlärare återger en dialog mellan olika karaktärer (direkt anföring) under berättelsens gång som inte har tagit upp i den här studien.
Om man hade valt en annan texttyp, såsom deskriptiv text skulle förmodligen användning av perspektiv hos L2-inlärarna ser lite annorlunda än i den här studien, enligt Quinto-Pozos och Parrill (2015)
30
förekommer det flera ”depictive” former i deskriptiva teckenspråkstexter. Det skulle vara intressant att göra en studie utifrån användning av perspektiv i deskriptiva texter.
31
7 Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning, Lund: Studentlitteratur.
Ahlgren, I. & Bergman, B. (2006). Det svenska teckenspråket. I: Teckenspråk och teckenspråkiga.
Kunskaps- och forskningsöversikt. SOU 2006:29. Betänkande av utredningen översyn av
teckenspråkets ställning, Stockholm.
Balkstam, E. (2018). Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråk hos hörande
andraspråksinlärare. Examensarbete. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Bell, J. (2010). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.
Bergman, B. (2007). Det svenska teckenspråket – ett språk i fyra dimensioner. Institutionen för lingvistik, avdelningen för teckenspråk, Stockholms universitet.
Bochner, J. H., Christie, K., Hauser, P. C., & Searls, J. M. (2011). When is a difference really
different? Learners’ discrimination of linguistic contrasts in American Sign Language. Language Learning, 61(4), ss. 1302–1327
Chen Pichler, D. & Koulidobrova, H. (2015): Acquisition of Sign Language as a Second Language. I: M. Marschark & P. E. Spencer (red.), The Oxford Handbook of Deaf Studies in Language. Oxford: Oxford Handbooks Online.
Cormier, K., Smith, S., & Sevcikova-Sehyr, Z. (2015). Rethinking constructed action. Sign Language
& Linguistics, 18(2), ss. 167–204
Dudis, P. (2004). Body partitioning and real-space blends, Cognitive Linguistics, 15(2), ss. 223–238.
Earis, H., & Cormier, K. (2013). Point of view in British Sign Language and spoken English narrative discourse: the example of “The tortoise and the hare”. Language and Cognition, 5(4), ss. 313–343.
ELAN, The Language Archive: https://tla.mpi.nl/tools/tla-tools/elan/download/ (2019-01-19)
Emmorey, K. (1999). Do signers gesture? Gesture, speech, and sign, ss. 133–159.
Emmorey. K. & Falgier, B. (1999). Talking about space with space. I: Winston, E.A. (red.), Story Telling and Conversation: Discourse in Deaf Communities. Washington, DC: Gallaudet University Press, ss. 3–26.
Forskningsetiska principer (2002). Vetenskapsrådet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
(2019-05-02)
Granger, S. (2015). Constrastive interlanguage analysis: A reappraisal. International Journal of
Learner Corpus Research, 1(1), ss. 7–24.
Gärdenfors, M. (2017). Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare. Examensarbete. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
32
Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: K. Hyltenstam, I. Lindberg (red.)
Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (2:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Hammarberg, B. (2010). Introduktion till ASU-korpusen: En longitudinell muntlig och skriftlig
textkorpus av vuxna inlärares svenska med en motsvarande del från infödda svenskar. (http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:778194/FULLTEXT01.pdf) (2010-11-16).
Holmström, I. (2018). Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk. En rapport från UTL2– projektet. Forskning om teckenspråk XXVI (FOT-rapport). Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Johnston, T., & de Beuzeville, L. (2014). Auslan corpus annotation guidelines. Centre for Language Sciences, Department of Linguistics, Macquarie University.
Korpus i svenskt teckenspråk som andraspråk:
https://www.ling.su.se/teckenspråksresurser/teckenspråkskorpusar/korpus-i-svenskt-teckenspråk-som-andraspråk/korpus-i-svenskt-teckenspråk-som-andraspråk-1.333241
(2019-01-18)
Liddell, S. (2003). Grammar, Gesture and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press.
Linnarud, M. (1993). Språkforskning för språklärare. Lund: Studentlitteratur.
Mayberry, R. I. (2006). Learning sign language as a second language. I: K. Brown (red.),
Encyclopedia of Language and Linguistics. Elsevier. ss. 743–746.
McKee, R. L. & McKee, D. (1992). What´s So Hard About Learning ASL?: Students´ & Teachers´ Perceptions. I: Sign Language Studies, ss. 129–158.
Mesch, J. (2015). Svensk teckenspråkskorpus – dess tillkomst och uppbyggnad. Forskning om teckenspråk XXIV. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 1–26.
Mesch, J. & Schönström, K. (2018). From Design and Collection to Annotation of a Learner Corpus of Sign Language. I: Bono, M, Efthimiou, E, Fotinea, S-E, Hanke, T, Hochgesang, J, Kristoffersen, J, Mesch, J & Osugi, Y (red.), Proceedings of the 8th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Involving the Language Community [Language Resources and Evaluation Conference (LREC), ss. 121–126. Paris: European Language Resources Association (ELRA).
Mesch, J., Schönström, K., Gärdenfors, M., Riemer Kankkonen, N., Larsson, Y. & Bark, J. (2019).
Annoterade filer för Korpus i svenskt teckenspråk som andraspråk. Version 2.
Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Metzger, M. (1995). Constructed dialogue and constructed action in American Sign Language. I: C. Lucas (red.), Sociolinguistics in Deaf Communities. Washington, DC: Gallaudet University Press, ss. 255–271
McNeill, D. (1992). Hand and mind: what gestures reveal about thought. Chicago: University of Chicago Press.
Morgan, G. (1999). Event packaging in British Sign Language discourse. I: Winston, E. (red.), Story
Telling and Conversation: Discourse in Deaf Communities. Washington, DC: Gallaudet
33
Nationalencyklopedin: https://www.ne.se (2019-08-07)
Nilsson, A. L., & Ferrara, L. (2016). Meaningful use of space: Easy or hard for hearing L2 learners. Poster presented at Theoretical Issues in Sign Language Research,12.
Ortega, G. & Morgan, G. (2015). Phonological Development in Hearing Learners of a Sign Language: The Influence of Phonological Parameters, Sign Complexity, and Iconicity. Language
Learning, A journal of research in language studies. Language Learning Research Club,
University of Michigan, ss. 660–688.
Parrill, F. (2009). Dual viewpoint gestures. Gesture 9(3), ss. 271–289.
Parrill, F. (2010). Viewpoint in speech–gesture integration: Linguistic structure, discourse structure, and event structure. Language and Cognitive Processes, 25(5), ss. 650–668.
Perniss, P. M. (2007). Space and iconicity in German sign language (DGS) (Doktorsavhandling, Radboud University, Nijmegen Nijmegen).
Perniss, P. M. (2012). Use of sign space. I: Sign language: An international handbook (ss. 412–431). Mouton de Gruyter.
Quinto-Pozos, D. (2007). Can constructed action be considered obligatory? Lingua 117, ss. 1285–1314.
Quinto-Pozos, D., & Parrill, F. (2015). Signers and Co-speech Gesturers Adopt Similar Strategies for Portraying Viewpoint in Narratives. Topics in cognitive science, 7(1), ss. 12–35. Rosen, R. S. (2004). Beginning L2 production errors in ASL lexical phonology: A cognitive
phonology model. Sign Language & Linguistics, 7(1), ss. 31–61.
Schick, B. (1990). Classifier Predicates in American Sign Language. International Journal of Sign
Linguistics 1, ss. 15–40.
Selinker, L. (1972). Interlanguage. I: International Review of Applied Linguistics in Language
Teaching, 10:3, ss. 209–231.
Schönström, K. & Mesch, J. (2017): Datamängd. Projektet Från tal till tecken – att lära sig svenskt teckenspråk som andraspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Simper-Allen, P. (2016). "Cut and Break"-beskrivningar i svenskt teckenspråk: Barns och vuxnas
avbildande verbkonstruktioner. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik,
Stockholms universitet.
Stenberg, D.M. (2009). Interimspråk hos hörande inlärare av svenskt teckenspråk. Examensarbete. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Svenskt teckenspråkslexikon: https://teckensprakslexikon.su.se (2019-08-05)
Wallin, L., & Mesch, J. (2018). Annoteringskonventioner för teckenspråkstexter. Version 7 (januari 2018). Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, ss. 29–74.
(http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177876/FULLTEXT01.pdf)
Winston, E. A. (1991). Spatial referencing and cohesion in an American Sign Language text. Sign Language Studies, 73(1), ss. 397–410.
34
Woll, B. (2013). Second Language Acquisition of Sign Language. Encyclopedia Applied Linguistics, 1–6.
Özyürek, A., & Perniss, P.M. (2011). Event representations in signed languages. Event representations
35
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se