Efter den etiska egengranskningen som gjordes i början av studien (se 5.5 Etiska
ställningstaganden) har det inte uppstått några etiska dilemman som har påverkat arbetet i en större utsträckning. Det har uppkommit etiska ställningstagande gällande namn på städer och platser som nämnts under intervjuerna som vi valt att inte dokumentera under
transkriberingen av materialet. För att ytterligare ta hänsyn till eventuella etiska dilemman arbetade vi i studien utifrån vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2017) (se 5.5 Etiska ställningstaganden). Vi valde att i den tidigare forskningen ta med forskning som berör både barnens och socialarbetarnas perspektiv, dock så har vi i studien på grund av etiska
ställningstaganden valt att enbart undersöka yrkesverksammas perspektiv. Detta för att inte utsätta barn för skadliga situationer då vi inte har kunskaper att utföra intervjuer med barn.
8 SLUTSATSER
Avslutningsvis så är vårt intryck att socialsekreterarna som medverkade i vår studie aktivt arbetar med att främja barns delaktighet och bemöta både barn och familjer med respekt och förståelse i situationen. Ett annat intryck är att respondenterna har en stor kunskap kring hur arbetssätt kan anpassas för att bemöta barnets behov och få dem att känna sig trygga i kontakten med socialtjänsten. Dock är det viktigt att vidareutveckla arbetet och utökandet av resurser inom socialtjänsten för att hitta ett balanserat arbetssätt som möter barnens behov. Det finns utifrån resultatet både möjligheter och svårigheter med att göra barn delaktiga, där socialsekreterarna måste göra bedömningar i varje enskilt fall. En viktig slutsats som kan dras utifrån studien är att det läggs ett stort ansvar på socialsekreteraren i att samarbeta med föräldrar och familj för att de inte ska verka som ett hinder för barns delaktighet. Det går utifrån resultatet även att se hur det finns utrymme för barnen att vara delaktiga samt att de arbetsmodeller som barnutredare använder främjar detta genom att socialsekreteraren strävar efter att möta barnen där de befinner sig, samt att de kan anpassa arbetssätt efter barns behov. Det finns flera olika metoder och arbetssätt som används i arbetet för att kunna bemöta varje enskild individ där det inom organisationen ges utbildningar för att
socialsekreteraren ständigt ska utvecklas i sin yrkesroll. Dock så krävs det att utvecklingsarbetet ständigt fortsätter utvecklas efter barnets behov.
Utifrån studiens resultat skulle det vara intressant att forska vidare hur barnen själva upplever sina möjligheter att vara delaktiga. Det skulle även vara intressant att vidare utforska hur möjligheterna till delaktighet och bemötandet ser ut för barn med
REFERENSLISTA
Barnombudsmannen. (n.d.). Barnkonventionen. Stockholm: Barnombudsmannen. Hämtad den 27 januari 2019 från
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/
Bijleveld, G., Dedding, C., & Bunders-Aelen, J. (2013). Children's and young people's participation within child welfare and child protection services: a state-of-the-art review. Child and Family Social Work, 20(2), 129–138. Hämtad den 4 januari 2019 från https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/1700672354/A1B92EFB35D9499DPQ/5? accountid=12245
Björk Eydal, G., & Satka, M. (2006). Social work and Nordic welfare policies for children- present challenges in the light of the past. European Journal of Social Work, 9(3), 305–322. Hämtad den 6 februari 2019 från
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13691450600828358?needAccess=tr ue
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I M. Lindh (Red.), Vetenskap för profession (s. 15–34). Högskolan i Borås. Hämtad den 19 februari 2019 från http://portal.research.lu.se/portal/files/3875263/1496953.pdf
Bris. (n.d.). Barnperspektiv i samtal. Stockholm: Bris. Hämtad den 14 mars 2019 från https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/samtala-med-barn/barnperspektiv-i- samtal/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Delaktighet. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 22 januari 2019 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet
Dahlstrand, L. (2004). Barns deltagande i familjerättsliga processer. Uppsala: Uppsala universitet.
Enell, S., (2009). Barnet i utredningen - en uppföljningsstudie om barns ställning i
barnavårds- utredningar genomförda i BBIC. Jönköping: FoU Välfärd. Hämtad den 26 januari 2019 från https://www.fouvalfard.se/$2/2010-barnet-i-utredningen.pdf
Eriksson, M., & Näsman, E. (2009). Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier. Socialvetenskaplig tidskrift, 16(1) 1-21. Hämtad den 4 januari 2019 från https://journals.lub.lu.se/svt/issue/view/2291
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (34–54). Stockholm: Liber AB.
Heimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2017a). Rättighetsbärare eller problembärare? Barns rätt att komma till tals och socialtjänstens insatser. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 1–56. Hämtad den 19 mars 2019 från
http://www.allmannabarnhuset.se/seminarie/rattighetsbarare-eller-problembarare- barns-ratt-att-komma-till-tals-och-socialtjanstens-insatser/
Heimer, M., Näsman, E., & Palme, J. (2017b). Vulnerable children's rights to participation, protection, and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Child & Family Social Work, 23(2), 316–323. Hämtad den 4 januari 2019 från https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/2028870546/A1B92EFB35D9499DPQ/1?
accountid=12245
Hultman, E. (2013). Barnperspektiv i barnavårdsutredningar– med barns hälsa och barns upplevelser i fokus. Linköping Studies in Arts and Science, nr. 600. Hämtad den 26 januari 2019 från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:668992/FULLTEXT01.pdf
Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga? Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad den 22 januari 2019 från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter- 2014/tar-socialtjansten-sitt-ansvar-for-barn-och-unga-rapport.pdf
Kriz, K., & Skivenes, M. (2017). Child welfare workers' perceptions of children's participation: a comparative study of England, Norway and the USA (California). Child & Family Social Work., 22(S2), 11–22. Hämtad den 4 januari 2019 från
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/discovery/openurl?institution=46MH_INST& vid
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundström, T. (2013). Etik i den sociala barnavården. I U. Pettersson (Red.), Etik och socialtjänst. (47–61). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Mattsson, T. (2014). Delaktighet i vård, omsorg och forskning - barns beslutsförmåga i relation till ålder, mognad och hälsa. I H. Busch (Red.), Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv, 1, s. 51–76. Statens institutionsstyrelse. Hämtad den 31 januari 2019
http://portal.research.lu.se/ws/files/5836631/4387530.pdf
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A-L., Almqvist, A., Björk-Willén, P., Donohue, D., Enskär, K., Granlund, M., Huus, K. & Hvit, S. (2013). Children’s voices – Differentiating a child perspective from a child’s perspective. Developmental Neurorehabilitation, 18(3), 162–168. Hämtad den 9 februari 2019 från
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/17518423.2013.801529
Pettersson, U. (2014). Tre decennier med socialtjänstlagen: utopi, vision, verklighet. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Ponnert, L. (2013). Utredningsarbete i barnavården - centrala utgångspunkter. I L. Ponnert (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården. (13–33). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Ponnert, L., & Rasmusson. B. (2013). Att bedöma barns behov och föräldrars förmåga. I L. Ponnert (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården. (33–59). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Seim, S., & Slettebø, T. (2017). Challenges of participation in child welfare. European Journal of Social Work, 20(6), 882–893. Hämtad den 4 januari 2019 från
https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/1945081078/4603D907E3B4B73PQ/4?ac countid=12245
Shier, H. (2001). Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. Hämtad 5 februari 2019 från http://www.harryshier.net/docs/shier-vagar_till_delaktighet.pdf
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, SFS 1990: 52 (1990). Hämtad den 12
februari 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52
Socialtjänstlagen, SFS 2001: 453 (2001). Hämtad den 22 januari 2019 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Socialstyrelsen. (2014). Allt fler kommuner har BBIC-licens. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 1 februari 2010 från
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014april/alltflerkommunerharbbic-licens
Socialsekreterare. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 22 januari 2019 från https://www- ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialsekreterare
Socialstyrelsen. (n.d). Grunderna i BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 22 januari 2019 från http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grunderna
Socialstyrelsen. (2008). Social barnavård i förändring - Slutrapport från BBIC-projektet. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 16 januari 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9025/2007-110- 18_200711018.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Öppna jämförelser 2018 Social barn- och ungdomsvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 14 mars 2019 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20963/2018-6- 4.pdf
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme - utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (208–219). Stockholm: Liber AB.
Svenska dagbladet. (2018). ”Barns rättigheter bör stärkas i socialtjänstlagen”. Stockholm:
Svenska dagbladet. Hämtad den 12 februari 2019 frånhttps://www.svd.se/barns- rattigheter-bor-starkas-i-socialtjanstlagen
Sveriges kommuner och landsting. (2018). Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad den 26 januari 2019 från
https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsra ttigheter/barnkonventionenblirsvensklag.887.html
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Tregeagle, S., & Mason, J. (2008). Service user experience of participation in child welfare case management. Child and Family Social Work, 13(4), 391–401. Hämtad den 4 januari 2019 från https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/200554541/4603D907E3B4B73PQ/6?acc ountid=12245
Unicef. (2019). Barnkonventionen. Stockholm: Unicef. Hämtad den 22 januari 2019 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Vis, S., & Fossum, S. (2015). Organizational factors and child participation in decision-
making: differences between two child welfare organizations. Child and Family Social Work, 20(3), 277–287. Hämtad den 4 januari 2019 från https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/1735650578/A1B92EFB35D9499DPQ/2? accountid=12245
Vis, S., Holtan, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for Child Participation in Care and
Protection Cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child Abuse Review, 21, 7–23. Hämtad den 6 februari 2019 från https://onlinelibrary-wiley-
com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1002/car.1155
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 10 februari 2019 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (55–67). Stockholm: Liber AB.
BILAGA A: BBIC TRIANGEL
BILAGA B: SHIERS DELAKTIGHETSMODELL
BILAGA C: MISSIVBREV
Hej!
Vi är två studenter från Socionomprogrammet på Mälardalens Högskola som är inne på vår
sjätte termin och som nu arbetar med att skriva vårt självständiga arbete om Barnutredningar.
Syftet med vårt arbete är att få en fördjupad förståelse på vilket sätt barn görs delaktiga i
utredningar och hur det arbetas för att ge dem utrymme till att höras. I arbetet har vi fördjupat
oss i tidigare forskning, litteratur och teorier och vi har även förhoppningen om att få ta del av
just er erfarenhet när det kommer till det berörda ämnet. Intervjun kommer ta ungefär 45
minuter att genomföra.
Vid intervjun kommer vi att förhålla oss till vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket
innebär att ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta intervjun och ditt
deltagande. Intervjun önskas spelas in. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt
och intervjumaterialet kommer enbart i uppsatsform att användas i undervisningssyfte.
Om ni har frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss!
Med vänliga hälsningar,
Erika Nyqvist
Shanya Said
Handledare:
Anna-Lena Almqvist
BILAGA D: SAMTYCKESFORMULÄR
Jag har blivit informerad om studiens syfte och problemområde. Jag har fått tagit del av hur
studien kommer att genomföras samt att jag har fått information om vetenskapsrådets
forskningsetiska principer samtyckeskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet och
informationskravet som berörs i uppsatsen. Jag har givit mitt samtycke till att delta i studien
samt till att intervjun kommer att spelas in och användas som en del av uppsatsen. Uppsatsen
kommer att publiceras på Mdh:s Divaportal.
Datum Ort Namnteckning
Namnförtydligande
Uppsatsförfattare
_____________________ ______________________
Erika Nyqvist Shanya Said
BILAGA E: INTERVJUGUIDE
Bakgrund
Vilka skulle du säga är dina huvudsakliga arbetsuppgifter idag?
Hur länge har du arbetet med dina aktuella arbetsuppgifter?
Hur gamla är de barn som du träffar i ditt arbete?
Har du tidigare erfarenheter av att arbeta med barn?
-
Om ja, vilka?
Vad har du för utbildning som är relevant för ditt arbete idag?
Metoder/Arbetssätt
Vilka metoder och arbetssätt använder ni när det kommer till att arbeta med barn?
-
Får ni kontinuerlig utbildning kring de metoderna och arbetssätten?
-
Finns det några för- och nackdelar med de metoder och arbetssätt som ni använder?
Finns det några andra arbetssätt, utöver de metoder ni använder, som just du använder för att
göra barn delaktiga?
Det finns många olika definitioner av vad begreppet delaktighet gällande barn i utredningar
innebär. Kan du berätta vad barns delaktighet i utredningar innebär för dig?
-
Får barnet återkoppling från er? Information, feedback.
Upplever du att sättet att göra barn delaktiga har förändrats över den tiden som du har arbetat
här?
-
Om ja, på vilket sätt?
Fokus på barn
Upplever du att barns möjlighet till delaktigheten kan skilja sig åt beroende på deras ålder?
-Om ja, på vilket sätt?
Hur många gånger brukar ni träffa de barn som ni utreder?
-
Vart brukar de besöken ske?
- Brukar några av de samtalen vara enskilt med barnen, och var sker då de enskilda
samtalen?
Är det viktigt att socialsekreterare bygger en relation till barnet?
Upplever du att ni tar hänsyn till barnets perspektiv, hur de ser på sin situation?
-
Om ja, på vilket sätt?
Hur arbetar ni, efter vems beskrivning, om barnens beskrivning av problemet skiljer sig från
föräldrarnas?
- Kan det skilja sig beroende på vilken situation det handlar om?
- Hur arbetar ni för att stärka de beskrivningar av problemet som framkommer under
utredningen?
Ser du några svårigheter eller möjligheter till att göra barn delaktiga i utredningar?
-
I en utredning finns det olika nivåer. Kan det påverka barnets delaktighet i
utredningen?
Föräldrar, professionella och andra aktörer
Utifrån den tidigare forskning som vi har tagit del av, visas det att det sociala arbetet gällande
barn i Sverige till stor del bygger på föräldrarnas frivilliga deltagande, hur ser du på det?
-
Svårigheter, fördelar etc.
-
Hur arbetar ni om föräldrarna inte vill delta?
-
Hur bemöter ni barn som är processbehöriga? exempelvis om deras vilja skiljer sig
från föräldrarnas?
-
Hur ser du på föräldrarnas roll, vikten av att träffa biologiska föräldrar etc.
-
Hur ser du på bedömningen kring barns rättighet till delaktighet samtidigt som ni
arbetar med att skydda barnet?
- Hur ser du på bedömningen kring barns rättighet till delaktighet samtidigt som ni ska
väga in föräldrarnas roll?
Avslutande frågor
Är det någonting mer som du tänker på som kan vara relevant för oss att veta och ta del av till
uppsatsen?
Finns det möjlighet för oss att återkomma till dig vid eventuella frågor?
Om det är någon information eller fundering som du kommer på i efterhand så får du gärna
höra av dig till oss.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00