Genom hela studien har de fyra forskningsetiska principerna tagits hänsyn till. Inga etiska komplikationer har uppstått förutom vissa reflektioner kring konfidentialitetskravet under urvalet. Under arbetsgruppsmötet presenterades de tre kommuner som valts att studera i studien. I och med detta erhölls endast förslag på lämpliga intervjupersoner i dessa
kommuner. För att uppnå högsta möjliga konfidentialitet för intervjupersonerna bör därför inte de tre kommunerna ha framgått, utan namn på lämpliga intervjupersoner bör ha erhållits från samtliga kommuner i länet. Det har även framgått att vissa intervjupersoner talat med varandra om intervjuerna och är därför medvetna om vilka vissa personer är som medverkar i studien. Detta ligger dock utanför författarens ansvar, då det är intervjupersonernas personliga ansvar att bevara sin anonymitet.
27 7 SLUTSATSER
• Inställningen till arbetet med SMADIT Västmanland upplevs vara positiv och arbetet anses meningsfullt bland polisen och personerna inom socialtjänsten. Det finns dock skilda åsikter kring hur implementeringen fungerade. Vissa upplever
implementeringen som bristfällig då det fanns ett behov av grundligare information om SMADIT som arbetsmodell. Andra upplevde att implementeringen var tillräcklig då arbetet med SMADIT inte innebar några nya arbetsuppgifter för aktörerna.
• Arbetet med SMADIT upplevs överlag fungera bra. Vissa praktiska problem har dock uppstått under arbetets gång och bör ses över i framtiden. De främsta styrkorna med SMADIT upplevs vara att rattfylleristerna får hjälp med sina eventuella
missbruksproblem vilket i sin tur leder till en tryggare och säkrare trafikmiljö. Styrkan med modellen ligger även i att arbetet är landsomfattande, att alla län arbetar på samma sätt med dessa frågor.
• Brist på resurser hos polis och socialtjänst upplevs vara en svaghet i modellen som medför oroligheter inför framtiden. Det framkommer även att arbetet med SMADIT hänger på eldsjälar vilket inte är hållbart i ett långsiktigt perspektiv. Arbetet med SMADIT behöver därför bättre förankring hos aktörerna.
• Samverkan inom SMADIT upplevs till stor del vara bristfällig. Tätare nätverksträffar och återkoppling mellan polis och socialtjänst är något som efterlyses och som bör förbättras för att arbetet med SMADIT ska fungera så bra som möjligt.
• Det finns en positiv uppfattning kring SMADITS fortlevnad i framtiden och
förhoppningarna är att modellen ska etablera sig i samhället och att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal.
28 REFERENSER
Ahlm, K., Björnstig, U. & Öström, M. (2009). Alcohol and drugs in fatally and non-fatally injured motor vehicle drivers in northern Sweden. Accident Analysis and Prevention vol. 41, ss. 129 - 136.
Ahlm, K. & Eriksson, A. (2006). Driver’s alcohol and passengers death in motor vehicle crashes. Traffic Injury Prevention vol. 7, ss. 219- 223.
Boman, U., Engdahl, B., Gustafsson, N., Hradilova – Sedin, K. & Ramstedt, M. (2006). Alkoholkonsumtionen i Sverige fram till år 2005. Stockholm: SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning).
BRÅ (Brottsförebyggande rådet) (2008). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Carlsson, G. (2008). Critical incident. I Granskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (red.).
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S. 27 – 39. Fell, J. & Voas, R. (2006). The effectiveness of reducing illegal blood alcohol concentration (BAC) limits for driving: Evidence for lowering the limit to .05 BAC. Journal of Safety Research vol. 37, ss. 233–243.
FHI (Statens folkhälsoinstitut) (u.å.). Grunderna i MI - Motiverande samtal, MI – en kunskapsöversikt. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Gomez- Talegon, M. & Alvarez, F. (2006). Road traffic accidents among alcohol-dependent patients: The effect of treatment. Accident Analysis and Prevention vol. 38, ss. 201 – 207. Holmgren, P., Holmgren, A., Ahlner, J. (2005). Alcohol and drugs in drivers fatally injured in traffic accidents in Sweden during the years 2000–2002. Forensic Science International vol. 151, ss.11–17.
Hrelja, R., Forsman, Å., Forsberg, I., Henriksson, P. & Wiklund, M. (2009). Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen. Linköping: VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut).
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren - Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S. 159 – 172.
Länsstyrelsen (2008). Trafiknykterhetspolicy för Västmanlands län. Västerås: Länsstyrelsen. Maraste, P., Persson, U. & Berntman, M. (2003). Long-term follow-up and consequences for severe road traffic injuries-/treatment costs and health impairment in Sweden in the 1960s and
29
Mayou, R. & Bryant, B. (2001). Outcome in consecutive emergency department attenders following a road traffic accident. British Journal of Psychiatry vol. 179, ss. 528-534. Nationalencyklopedin (1994). Andra bandet. Höganäs: Bra böcker.
Norström, T. (1999). Ökad alkoholkonsumtion av alkohol leder till ökat rattfylleri. Alkohol och Narkotika, vol. 3, ss. 27-30.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Andra upplagan. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Peck, R., Gebers, M., Voas, R., Romano, E. (2008). The relationship between blood alcohol concentration (BAC), age, and crash risk. Journal of Safety research vol. 39, ss. 311-319. Peden, M., Scurfield, R., Sleet, D., Mohan, D., Hyder, A., Jarawan, W. (2004). World report on road traffic injury prevention. Geneva: World Health Organization.
Peek-Asa, C. (1999). The effect of random alcohol screening in reducing motor vehicle crash injuries - evaluation of recent American policies. American Journal of Preventive Medicine vol. 16, ss. 57-67.
Regeringens proposition (1997). Nollvisionen och det trafiksäkra samhället. Stockholm: Kommunikationsdepartementet (Proposition 1996/97:137).
Regeringens proposition (2000). Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2000/01:20).
Regeringens proposition (2002). Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2002/03:35).
Regeringens proposition (2003). Fortsatt arbete för en säker vägtrafik. Stockholm: Näringsdepartementet (Proposition 2003/04:160).
Regeringens proposition (2008). En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2007/08:110).
Rikspolisstyrelsen (2006). Polisens trafiksäkerhetsarbete. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) (2007). Vägtrafikskador 2007 - Road Traffic Injuries 2007. Östersund: Statens institut för kommunikationsanalys.
SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) (2008). Vad kostar en vägtrafikolycka? Konsekvenser av vägtrafikolyckor i form av sjukskrivningar, arbetslöshet och
inkomstförluster. Östersund: Statens institut för kommunikationsanalys.
Skelleftemodellen (u.å). Opublicerat manuskript. Broschyr om Skelleftemodellen, en nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Borlänge: Vägverket.
30
SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) (2008). Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under år 2008 – En preliminär skattning av registrerad och oregistrerad alkohol. Stockholm: SoRAD.
SOU (Statens offentliga utredningar) (2006). Rattfylleri och sjöfylleri. Stockholm: Fritzes (SOU 2006:12).
Straff för vissa trafikbrott (1951). SFS 1951:649. Stockholm: Fritze.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vägverket (2008a). Alkohol, droger och trafik. Borlänge: Vägverket.
Vägverket (2008b). Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet - Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020. Borlänge: Vägverket (Publikation 2008:31).
Vägverket (2008c). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 1997–2007. Borlänge: Vägverket (Publikation 2008:5).
Vägverket (2009). Årsredovisning 2008. Borlänge: Vägverket (Publikation 2009:10). Wagenaar, AC., Maldonado-Molina, MM., Ma, L., Tobler, AL. & Komro, KA. (2007). Effects of Legal BAC Limits on Fatal Crash Involvement: Analyses of 28 States from 1976 through 2002. Journal of Safety Research vol. 38, ss. 493-499.
WHO (World Health Organisation) (1998). Health 21 – The Health For All Policy For The WHO European Region – 21 Targets for the 21:st Century. Köpenhamn: WHO:s
Europakontor.
WHO (World Health Organisation), FIA foundation for the Automobile and Society, Global Road Safety Partnership & The World Bank (2007). Drinking and Driving - A road safety manual for decision-makers and practitioners. Geneva: Global Road Safety Partnership.
31
Bilaga 1
Missivbrev
Hej,Mitt namn är Malin Jonsson och vi har tidigare varit i kontakt då Du tackat ja till att delta i min studie. Här kommer viktig information om intervjutillfället. Om något är oklart eller om Du har andra frågor innan eller efter intervjutillfället är Du välkommen att kontakta mig. Jag studerar det tredje året på det folkhälsovetenskapliga programmet på Mälardalens
Högskola i Västerås. Jag skriver nu mitt examensarbete i samverkan med Vägverket och min studie handlar om arbetsmodellen SMADIT Västmanland. Syftet med studien är att studera erfarenheter av att arbeta med modellen bland nyckelpersoner i Västmanlands län. Studien kommer att innefatta intervjuer med Dina och andra nyckelpersoners upplevelser kring arbetsmodellen. Du och de andra intervjupersonerna får detta informationsbrev.
Intervjun är frivillig och Du får avbryta din medverkan när Du vill. Jag hoppas dock att Du vill fullfölja intervjun då Dina åsikter och upplevelser är av mycket stor vikt för studien. Intervjun kommer att pågå i cirka 30- 45 minuter och den kommer att spelas in på band. Det är bara jag som kommer att ha tillgång till materialet och efter behandling av materialet kommer det att förstöras. Dina personuppgifter behandlas konfidentiellt och inga namn kommer att publiceras i studien.
Om Du har ytterligare frågor kring intervjun eller min studie är Du välkommen att kontakta mig när Du vill.
Med vänliga hälsningar Malin Jonsson
Malin Jonsson
Student Mälardalens Högskola Mobil: 0739- 37 14 94
32
Bilaga 2
Intervjuguide
Skriver mitt examensarbete i folkhälsovetenskap. Syftet med studien; Undersöka erfarenheter kring SMADIT Västmanland. Detta är frivilligt, Du har rätt att avbryta när Du vill, men dina åsikter är väldigt viktiga och betydelsefulla för studien. Alla uppgifter behandlas
konfidentiellt. Detta spelas in på band, är det okej? Är det något Du undrar över innan vi börjar? (Bandspelare sätts på…)
Inledande frågor
- Hur länge har Du arbetet här?
- Kan du berätta lite om Dig själv och Din yrkesroll?
- Är det något speciellt som gör Dig intresserad av att arbeta med ratt -drogfylleri? - Är ratt- och drogfylleri ett stort problem i kommunen?
Arbetsprocessen/implementering
1. Hur fick Du vetskap om arbetsmodellen SMADIT Västmanland?
2. Hur blev Ni informerade på arbetsplatsen om att Ni skulle börja arbeta efter modellen? 3. Hur kände Du för att börja arbeta med modellen?
4. Hur upplever Du att den övriga personalen tog emot förslaget om att ni skulle börja arbeta efter modellen?
5. Hur upplever Du att implementeringen av modellen fungerade på Er arbetsplats? o Något som kunde göras annorlunda?
o Behövs vidare utbildning?
Användandet av modellen
6. Hur tycker Du att det fungerar att arbeta med modellen? o Upplever Du att modellen medför extra arbetsuppgifter? o Rutiner?
7. Hur upplever Du att delaktigheten ser ut på Er arbetsplats inom modellen?
8. Hur bemöts Ni av de klienter som Ni kommer i kontakt med/som blir hänvisade till Er?
o Har SMADIT – modellen underlättat kontakten med klienterna? 9. Upplever Du att det finns det några brister med modellen? (vilka)?
o Hinder och svagheter?
10. Vilka är de största fördelarna med att arbeta efter modellen? o Möjligheter och styrkor?
33
11. Vilken nytta anser Du att arbetet med modellen medför?
Samverkan
12. Hur upplever Du att samverkan fungerar mellan de olika aktörerna? 13. Upplever Du att det finns några hinder i samarbetet?
o Vad kan göras bättre?
14. Hur upplever Du Vägverkets roll i SMADIT? o Stöd?
o I framtiden?
15. Får ni stöd från annat håll? (Vilka)?
16. Finns det några andra aktörer enligt Dig som bör vara delaktiga i arbetet med SMADIT? (Vilka)?
Framtid
17. Hur ser Du på det framtida arbetet med SMADIT? o Hur kan modellen hållas levande?
18. Vad har Du för förväntningar på modellen i framtiden?
19. Är det något Du skulle vilja ändra på i upplägget av SMADIT?
Sammanfattande avslutning, vill du tillägga något?