Samtliga 13 studier som är inkluderade har blivit godkända av en etisk kommitté. Inkluderade artiklar bör vara granskade av en etisk kommitté samt innefatta informerat samtycke hos deltagarna (Polit & Beck, 2017). Det visade sig att många artiklar som lästes inte förde några etiska resonemang, och föll då bort i urvalsprocessen. Endast artiklar med uppnådda krav i enlighet med granskningsfrågorna inkluderades i resultatet. Författarna har läst samtliga artiklar flertalet gånger med ett kritiskt förhållningssätt samt diskuterat text med varandra för att undvika feltolkningar. För att följa forskningsetiska riktlinjer och som CODEX (2017) menar med oredlighet i forskning gällande feltolkningar och förvrängning av resultat har genomgående referenshantering utförts enligt Referensguide för APA enligt Karolinska Institutet (u.å) använts. Engelska ord som förfölls obekanta har översatts i ordböcker för att erhålla en så korrekt översättning som möjligt. Centrala begrepp som har använts har beskrivits och förtydligats för att tydliggöra för läsaren vad som menas i den löpande texten och endast originalkällor har använts. Ett etiskt hinder som uppstod under utformandet av examensarbetet var att äldre personer med demenssjukdom oftast inte är kognitivt adekvata att tacka ja eller avböja medverkan till studierna som använts relaterat till sjukdomen. Istället har närstående eller vårdare i personernas ställe tagit ett
inte själva kan ta ett självständigt beslut och då närstående samt vårdare utan säkerhet endast kan förmoda hur personen i friskt tillstånd ställt sig till att medverka.
7
SLUTSATSER
Demenssjukdomar är en grupp obotliga, progressiva hjärnsjukdomar som drabbar allt fler äldre människor i Sverige, så många att sjukdomarna klassas som en folksjukdom. Att äldre personer med demenssjukdom kan uttrycka sig genom ett agiterat beteende är ett vanligt sjukdomsrelaterat symtom, vilket kan skapa ett lidande hos personerna samt ett hinder till en god omvårdnad. Genom utökad kunskap kan musikterapi i praktiken användas som ett alternativ till farmakologiska preparat för att lindra ett agiterat beteende hos personerna. Ett agiterat beteende är en form av lidande, och det är av stor vikt att vårdare bemöter det med ett personcentrerat förhållningssätt med en syn på människan som en helhet, för att lindra lidandet hos personerna. Resultatet visar att genom användning av musikterapi som en vårdform på särskilda boenden kan det ge följder som ett förbättrat initiativtagande av äldre personer med demenssjukdom, skapa förbättrade kommunikationsmöjligheter och
hälsofrämjande vårdrelationer. Möjligtvis kan utökad kunskap om musikterapins inverkan på ett agiterat beteende innebära att det kan komma att brukas mer i omvårdnaden, och motivera särskilda boenden att implementera musikterapi som en aktivitet i omvårdnad.
8
FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Kring berört intresseområde uppstod två olika förslag till vidare forskning som ansågs intressanta att se närmare på. Det ena förslaget är att tydliggöra musikterapins inverkan på andra symtom utav demenssjukdomen som nu inte har möjlighet att inkluderas i enlighet med syftet. I studierna som granskats har exempelvis god inverkan på att lindra depressiva tillstånd påvisats flertalet gånger. Även hur den kognitiva förmågan kan påverkas av
musikterapi har påträffats vilket betraktas som ett intressant och potentiellt viktigt område för utökad forskning. Det andra förslaget på vidare forskning berör farmakologi. I många av artiklarna nämns musikterapi som ett icke-farmakologiskt alternativ i omvårdnaden, vilket är ett perspektiv som vore intressant att se utökad forskning kring i och med den riskbild som finns för äldre människor med demenssjukdom gällande intag av till exempel antipsykotiska läkemedel. Om forskning utökas kring kopplingen mellan musikterapi och musikterapi som alternativ behandlingsform till farmakologisk behandling kan det eventuellt bespara många äldre personer med demenssjukdom att utsättas för riskfyllda biverkningar.
REFERENSLISTA
* = Resultatartiklar
Alridge, D. (2011). Overture: It’s Not What You Do But the Way That You Do It. I D. Alridge (Red.), Music Therapy in Dementia Care. (s. 9-32). London/Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Batra, S., Sullivan, J., Williams, B. R., & Geldmacher, D S. (2016). Qualitative assessment of self-dignity in people with advanced dementia. Dementia, 15(5), 1260-1278.
doi:10.1177/141301215601619
Billhult, A. (2017). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod -
från idé till examination inom omvårdnad. (2:1. uppl., s. 275-283). Lund:
Studentlitteratur.
Burshnic, V L., Douglas, N F., & Barker, R M. (2018). Employee attitudes towards aggression in persons with dementia: Readiness for wider adoption of person‐centered
frameworks. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 25(3), 176–187. doi:10.1111/jpm.12452
*Chang, F.-Y., Huang, H.-C., Lin, K.-C., & Lin, L.-C. (2010). The effect of a music programme during lunchtime on the problem behaviour of the older residents with dementia at an institution in Taiwan. Journal of Clinical Nursing, 19(7-8), 939-948.
doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02801.x
CODEX (2017). Om forskningsetik. Hämtad från Vetenskapsrådet och Uppsala Universitets webbplats: http://www.codex.vr.se/forskningsetik.shtml
Ekwall, A., & Jansson, A M. (2016). Omvårdnad och medicin. (1:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1990). Pro caritate – en lägesbestämning av caritativ vård. (2. uppl.). Åbo: Åbo Akademi
Eriksson, K. (1991). Att lindra lidande. I K. Eriksson., & A. Barbosa da Silva (Red.),
Vårdteologi. (s. 204-220). Åbo: Åbo Akademi.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. (5. uppl.). Stockholm: Liber
Forsberg, P., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl., s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Fromholt Olsen, C., Wiken Telenius, E., Engedal, K., & Bergland, A. (2015). Increased self- efficacy: the experience of high-intensity excersise of nursing home residents with
dementia – a qualitative study. BMC Health Services Research, 15(1)., 1–12. doi:10.1186/s12913-015-1041-7
Førsund, L H., Grov, E K., Helvik, A S., Juvet, L K., Skovdahl, K., & Eriksen, S. (2018). The experience of lived space in persons with dementia: a systematic meta-synthesis. BMC
Geriatrics, 18, 1-N.PAG. doi:10.1186/s12877-010-0728-0
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod -
från idé till examination inom omvårdnad. (2:1. uppl., s. 411-420). Lund:
Studentlitteratur.
Henskens, M., Nauta., I M., van Eekeren, M. C. A., & Scherder, E. J. A. (2018). Effects of Physical Activity in Nursing Home Residents with Dementia: A Randomized Controlled Trial. Dementia & Geriatric Cognitive Disorders, 46(½),60-80. doi:10.1159/000491818
*Ho, S.-Y., Lai, H.-L., Jeng, S.-Y., Tang, C., Sung, H.-C., & Chen, P.-W. (2011). The effects of researcher-composed music at mealtime on agitation in nursing home residents with dementia. Archives of Psychiatric Nursing, 25(6), 249-255.
doi:10.1016/j.apnu.2011.08.006
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Karolinska Institutet. (u.å). Referensguide för APA. Hämtad från Karolinska Institutets webbplats: https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/#artiklar-
tidskriftsartiklar35forfattare
Kerns, J. W., Winter, J. D., Winter, K. M., Kerns, C. C., & Etz, R. S. (2018). Caregiver Perspectives About Using Antipsychotics and Other Medications for Symptoms of Dementia. Gerontologist, 58(2), e35–e45. doi:10.1093/geront/gnx042
Kleijer, BC., van Marum, R J., Egberts, A C., Jansen, P A., Frijters, D H M., Heerdink, E. R., & Ribbe, M W. (2009). The course of behavioral problems in elderly nursing home patients with dementia when treated with antipsychotics. International
Psychogeriatrics, 21(5), 931-940. doi:10.1017/S1041610209990524
Lee, K H., Boltz, M., Lee, H., & Algase, D L. (2017). Is an Engaging or Soothing Environment Associated With the Psychological Well-Being of People With Dementia in Long-Term Care?. Journal Of Nursing Scholarship, 49(2), 135-142. doi:10.1111/jnu.12263
*Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2010b). Reactions of persons with dementia to caregivers singing in morning care situations. The Open Nursing
Journal, (4), 35-41. doi:10.2174/1874434601004010035
*Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2011a). Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 160-168. doi:10.1111/j.1471-
6712.2010.00806.x
*Marmstål Hammar, L., Emami, A., Götell, E., & Engström, G. (2011c). The impact of caregivers' singing on expressions of emotions and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. Journal of
Clinical Nursing, 20(7-8), 969-78. doi:1111j/.1365-2702.2010.03386.c
*McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H. M. (2014). The importance of music for people with dementia: the perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists. Aging and Mental Health, 18(6), 706–716
Ochsner Ridder, H. M. (2005). Musik & Demens – Musikaktiviteter og musikterapi med
demensramte. (2:1. uppl.). Århus: Forlaget Klim.
Oddy, R. (2011). Aktivitet vid demenssjukdom. En praktisk vägledning. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad från riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and essessing evidence for
nursing practice. (9. uppl.). Philiadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
*Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Zanacchi, E., Granieri, E., Imbriani, M., & Stramba-Badiale, M. (2015). Effect of active music therapy and individualized listening to music in dementia: A multicenter randomized controlled trial. Journal of the American Geriatrics Society, 63(8), 1534-1539.
doi:10.1111/jgs.13558
Ragneskog, H. (2011). Omvårdnad och omsorg vid demens. (2. uppl.). Göteborg: Printema Förlag.
*Ray, K., & Mittelman, M. (2017). Music therapy: A nonpharmacological approach to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents. Dementia, 16(6), 689-710. doi:10.1177/1471301215613779
*Ridder, HM., Stige, B., Qvale, LG., & Gold, C. (2013). Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial. Informa Healthcare, 17(6), 667-78. doi:10.1080/13607863.2013.790926
Ruud, E. (1980). Vad är musikterapi? En introduktion. Stockholm: P A Norstedt & Söners Förlag.
*Sánchez, A., Maseda, A., Marante-Moar, M. P., de Labra, C., Lorenzo-López, L., & Millán- Calenti, JC. (2016). Comparing the effects of multisensory stimulation and
individualized music sessions on elderly people with severe dementia: A randomised controlled trial. Journal of Alzheimer's Disease, 52(1), 303-315. doi:10.3233/JAD- 151150
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2013). Person- centeredness and its association with resident well-being in dementia care units.
Journal Of Advanced Nursing, 69(10), 2196-2206. doi:10.1111/jan.12085
Socialstyrelsen. (2014). Nationell utvärdering - Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Hämtad från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19322/2014-2- 1.pdf
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
*Sung, HC., Lee, WI., Li, TL., & Watson, R. (2011). A group music intervention using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of institutionalized older adults with dementia. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 27(6), 621-627. doi:10.1002/gps.276
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2018-11-26 från https://www.swenurse.se/Sa- tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2018-11-26 från
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/
*Särkämö, T., Tervaniemi, M., Laitinen, S., Numminen, A., Kurki, M., Johnson, JK., & Tantanen, P. (2014). Cognitive, emotional, and social benefits of regular musical activities in elderly dementia: randomized controlled study. The Gerentologist, 54(4), 634-50. doi:10.1093/geront/gnt.100
Telenius, E.W., Engedal, K., & Bergland, A. (2015). Long –term effects of a 12 weeks high- intensity functional exercise program on a psychical function and mental health i nursing home residents with dementia: a single blinded randomized controlled trial.
BMC Geriatrics, 15, 1-11. doi:10.1186/s12877-015-0151-8
Traynor, V., Veerhuis, N., Johnson, K., Hazelton, J., & Gopalan, S. (2018). Evaluating the effects of a physical activity on agitation and wandering (PAAW) experienced by individuals living with dementia in care homes. Journal of Research in Nursing, (23
(2/3), 125-138. doi:10.1177/1744987118756479
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (SOU 1994:4). Hämtad från regeringens webbplats:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vink, A. (2000). The Problem of Agitation in Elderly People and the Potential Benefit of Music Therapy. I D. Alridge (Red.), Music Therapy in Dementia Care. (s.102-118). London/Philadelphia: Jessica Kingston Publishers
*Vink, A C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidema, S U., & Slaets, J P J. (2012). The effect of music therapy compared with recreational activities in reducing agitation in people with dementia: A randomized controlled trial. International Journal of
Geriatric Psychiatry, 28(10), 1031-1038. doi:10.1002/gps.3924
World Health Organization. (2002). Proposed working definition of an older person in Africa for the MDS project. Hämtad 2018-11-06 från World Health Organisations webbplats: www.who.int/healthinfo/survey/ageingdefnolder/en/
BILAGA A SÖKMATRIS
Databas/ Sökdatum
Sökord Avgränsningar Antal
träffar/ Antal lästa abstracts Antal lästa artiklar i fulltext
Urval till kvalitetsgranskning
MEDLINE 2018-11-16 "communication" AND "dementia" AND "music therapy" Abstract available, English language, Year: 2010-2018
22/22 5 Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Zanacchi, E., Granier, E., Imbriani, M., &
Stramba-Badiale, M. (2015). Effects of active music therapy and
individualized listening to music on dementia: A multicenter randomized controlled trial. Journal of the
American Geriatrics Society, 63(8),
1534-9. doi:10.1111/jgs.13558
Hsu, MH., Flowerdew, R., Parker, M., Fachner, J., & Odell-Miller, H. (2015). Individual music therapy for
managing neuropsychiatric symptoms for people with dementia and their carers: a cluster randomised
controlled feasibility study. BioMed
Central, 18(15), 84.
doi:10.1186/s12877-015-0082-4
Ridder, HM., Stige, B., Qvale, LG., & Gold, C. (2013). Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial. Informa Healthcare, 17(6), 667- 78.
doi:10.1080/13607863.2013.790926 MEDLINE
2018-11-16
singing AND agitation AND dementia
Abstract available, English language, Year: 2010-2018
5/5 1 -
CINAHL Plus 2018-11-16
“music therapy” AND “dementia” AND “agitation”
Abstract available, Peer reviewed, English language, Published year: 2010-2018
30/30 9 Ray, K., & Mittelman, M. (2017). Music therapy: A nonpharmacological approach to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents. Dementia, 16(6), 689-710.
doi:10.1177/1471301215613779
Vink, A C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, p., Zuidema, S U., &
Slaets, J P J. (2012). The effect of music therapy compared with recreational activities in reducing agitation in people with dementia: a randomised controlled trial.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 28(10), 1031-1038.
doi:10.1002/gps.3924
Sung, HC., Lee, WI., Li, TL., & Watson, R. (2011). A group music intervention using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of institutionalized older adults with dementia. International Journal of
Geriatric Psychiatry, 27(6), 621-627.
doi:10.1002/gps.276
Sánchez, A., Maseda, A., Marante- Moar, M. P., de Labra, C., Lorenzo- López, L., & Millán-Calenti, JC. (2016). Comparing the effects of multisensory stimulation and individualized music sessions on
elderly people with severe dementia: a randomized controlled trial. Journal
of Alzheimer’s Disease, 52(1), 303-
315. doi:10.3233/JAD-151150
Lin, Y., Chu, H., Yang, CY., Chen, CH ., Chen, SG., Chang, HJ., & Chou, KR. (2011). Effectiveness of group music intervention against agitated
behaviour in elderly persons with dementia. International Journal of
Geriatric Psychiatry, 26(7), 670-678.
doi:10.1002/gps.2580
Raglio, A., Bellelli, G., Traficante, D., Gianotti, M., Ubezio, M., Gentile, S., & Trabucchi, M. (2010). Efficacy of music treatment based on cycles of sessions: a randomised controlled trail. Aging & Mental Health, 14(8), 900-904.
doi:10.1080/13607861003713158 CINAHL Plus “music therapy” AND
“dementia” AND
Abstract available, Peer reviewed, English
2018-11-19 “facilities” language, Published year: 2010-2018 PsychINFO
2018-11-19
“dementia” AND “music therapy” AND “agitation”
Abstract available, English, Reviewed, Published year: 2010- 2018
43/43 5 Raglio, A, Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., &
Granieri, E. (2013). Listening to music and active music therapy in behavioral disturbances in dementia: a crossover study. Journal of the American
Geriatrics Society, 61(4), 645-647.
doi:10.1111/jgs.12187
Ho, S.-Y., Lai, H.-L., Jeng, S.-Y., Tang, C., Sung, H.-C., & Chen, P.-W. (2011). The effects of researcher-composed music at mealtime on agitation in nursing home residents with dementia. Archives of Psychiatric
Nursing, 25(6), e49-e55.
doi:10.1016/j.apnu.2011.08.006
Chang, F.-Y., Huang, H.-C., Lin, K.-C., & Lin, L.-C. (2010). The effect of a music programme during lunchtime on the problem behaviour of the older
residents with dementia at an institution in Taiwan. Journal of
Clinical Nursing, 19(7-8), 939-948.
doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02801.x MEDLINE
2018-11-19
dementia AND
caregiver AND singing
Abstract available, English language, Year: 2010-2018
20/20 6 Osman, SE., Tischler, V., & Schneider, J. (2014). ‘Singing for the brain’: a qualitative study exploring the health and well-being benefits of singing for people with dementia and their carers.
Dementia, 15(6), 1326-1339.
doi:10.1177/1471301214556291
Hammar, L.M., Emami, A., Götell, E., & Engström, G. (2011). The impact of caregivers’ singing on expressions of emotions and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. Journal of Clinical
Nursing, 20(7-8), 969-78.
doi:1111j/.1365-2702.2010.03386.c
Hammar, L.M., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2010). Reactions of
persons with dementia to caregivers singing in morning care situations.
The Open Nursing Journal, (4), 35-41.
doi:10.2174/1874434601004010035
Särkämö, T., Tervaniemi, M., Laitinen, S., Numminen, A., Kurki, M., Johnson, JK., & Tantanen, P. (2014). Cognitive, emotional, and social benefits of regular musical activities in elderly dementia: randomized controlled study. The
Gerentologist, 54(4), 634-50.
doi:10.1093/geront/gnt.100
Lyu, J., Zhang, J., Mu, H., Li, W., Xiong, Q., Gao, T., Xie, L., Jin, W., Yang, W., Cui, M., Gao, M., & Li, M. (2018). The effects of music therapy on cognition, psychiatric symptoms, and activities of daily living in patients with Alzheimer’s disease. Journal of
Alzheimer’s Disease, 64(4), 1347-
Hammar, L.M., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2011).
Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 160-168.
doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00806.x CINAHL Plus
2018-11-23
dementia AND “music therapy” AND “long term care”
Abstract available, Peer reviewed, English language, Published year: 2010-2018
21/21 1 Sung, H., Lee, W., Chang, S., & Smith, G.D. (2011). Exploring nursing staff’s attitudes and use of music for older people with dementia in long-term care facilities. Journal of Clinical
Nursing, 20(11/12), 1776-1783.
doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03633.x CINAHL Plus
2018-11-23
“dementia care” AND “music therapy”
Abstract available, Peer reviewed, English language, Published year: 2010-2018 25/25 2 - CINAHL Plus 2018-11-23
Dementia AND music therapy AND well- being
Abstract available, Peer reviewed, English language, Published year: 2010-2018
35/35 1 McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H M. (2014). The importance of music for people with dementia: the
perspectives of people with dementia, family carers, staff and music
therapists. Aging and Mental Health,
18(6), 706-716.
Granskningsfrågor av kvalitativa studier enligt Fribergs (2017, s.187) förslag. 1. Finns det ett tydligt och avgränsat problem formulerat?
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 4. Är syftet tydligt formulerat?
5. Är metoden väl beskriven?
6. Är undersökningspersonerna väl beskrivna? 7. Framkommer det hur data har analyserats?
8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop på ett tydligt sätt? 9. Är det som framkommer i resultatet tydligt beskrivet?
10. Framkommer det hur författarna har tolkat studiens resultat? 11. Förs argument fram på ett adekvat sätt?
12. Förs det några etiska resonemang?
13. Finns det en metoddiskussion som även diskuteras på ett tydligt sätt? Om ja, diskuteras den på ett tydligt sätt?
14. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?
Poängindelning Artikelkvalitét
0 – 6 poäng Låg kvalitét
7 – 9 poäng Medel kvalitét
10 – 14 poäng Hög kvalitét
Granskningsfrågor av kvantitativa studier enligt Fribergs (2017, s.187-188) förslag. 1. Finns det ett tydligt och avgränsat problem formulerat?
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 4. Är syftet tydligt formulerat?
5. Är metoden väl beskriven?
6. Har urvalet gjorts på ett tydligt sätt med inklusions- och exklusionskriterier? 7. Har analysen av data beskrivits adekvat?
8. Är resultatet tydligt beskrivet? 9. Förs det några etiska resonemang? 10. Förs det fram några tydliga argument? 11. Finns det en metoddiskussion?
12. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?
Poängindelning Artikelkvalitét
0 – 6 poäng Låg kvalitét
7 – 8 poäng Medel kvalitét
Titel/ Författare/ Tidskrift/ År/ Land
Syfte Metod/ n= antal deltagare Resultat Kvalitét
Effect of active music therapy and individualized listening to music on dementia: a
multicenter randomized controlled trial.
Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Zanacchi, E., Granieri, E., Imbriani, M., & Stramba-Badiale, M.
Journal of the American Geriatrics Society 2015
Italien
Att uppskatta effekter av aktiv musikterapi och
individualiserat lyssnande av musik på psykologiska och beteenderelaterade problem hos personer med
demenssjukdom.
Kvantitativ studie. En randomiserad
kontrollstudie innefattande personer med demenssjukdom uppdelade i tre grupper: musikterapi, lyssnande på musik samt en grupp med vanliga dagliga aktiviteter. Data har analyserats med variansanalys (ANOVA), intention to treat (ITT)
analysmetod vilket innebär att resultat från alla deltagare inkluderas och last observation carried forwrd (LOCF)
analysmetod som innebär att medeltalsberäkning utförs på det senast observerade värdet per individ under vald period. n=120
Allt eftersom förbättrades beteenden som exempelvis agitation avsevärt i alla tre grupper.
7/12 Medel
Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized
Att undersöka effekten av individuell musikterapi hos personer med demenssjukdom
Kvantitativ studie.
En korsstudie innefattande deltagare som har en
Agitation hos personerna med demenssjukdom ökade vid ordinär omvårdnad och
Ridder, H. M., Stige, B., Qvale, LG., & Gold, C. Informa Healthcare 2013 Danmark/Norge undersöka musikterapins effekt på psykofarmaka och livskvalitén.
6 veckor med ordinär
omvårdnad och 6 veckor med omvårdnad inkluderande musikterapi. Data har analyserats utifrån ITT och LOCF analysmetod.
n=42
musikterapi.
Music therapy: a
nonpharmacological approach to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents. Ray, K., & Mittelman, M. Dementia.
2017 USA
Att undersöka om musikterapi kan användas som behandling mot symtomen depression, agitation och vandrande beteende hos personer med demenssjukdom på särskilda boenden.
Kvantitativ studie. En undersökningsstudie innefattande deltagare med demenssjukdom. Under en 2 veckorsperiod fick personerna ordinär omvårdnad och under en annan 2 veckorsperiod fick personerna omvårdnad med musikterapi. Resultaten
kartlagdes utifrån påvisande av symtom direkt efter given vård, samt påvisande av symtom 2 veckor efter given vård. Data har analyserats med hjälp av IBM SPSS
analysprogram. n=132
Resultatet visade att
musikterapi lindrar symtom som agitation direkt efter musikterapi givits till personer med
demenssjukdom, men även att det har en långvarig lindrande inverkan, om än inte lika markant som den kortvariga.
8/12 Medel
compared with recreational activities in reducing agitation in people with dementia: a randomised controlled trial. Vink, A C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidema, S U., & Slaets, J P J. International Journal of Geriatric Psychiatry. 2012
Nederländerna
musikterapi med effekter av fritidsaktiviteter gällande att minska agitation hos personer med demenssjukdom.
Randomiserad kontrollerad studie. 43 boende med demenssjukdom i grupp med musikterapi (fem personer åt gången i sessionerna) och 37 i grupp med andra aktiviteter såsom pussel och färgläggning. Data har analyserats med en analytisk statistisk modell.