För att stärka litteraturöversikten har etiska överväganden genomförts vid artikelurvalet och beaktande över tillstånd från etisk kommitté. Enligt Wallengren & Henricson (2012) ökar det vetenskapliga värdet avsevärt om inkluderade artiklar har tillstånd av etisk kommitté alternativt kan påvisa att etiska överväganden undergåtts. Endast
högkvalitativa artiklar, vilket innebär 80 % eller högre på procentuella ansatsen, har inkluderats för att öka litteraturöversiktens trovärdighet (Bilagor 10.3.1 och 10.3.2). Ett objektivt förhållningssätt har eftersträvats vid analys av valda artiklars innehåll.
Plagiering har inte förekommit och källorna har tydligt angivits i både löpande text samt i referenslista. Personliga uppfattningar har åsidosatts för att inte förvränga artiklarnas kontenta.
6 KLINISK BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET
Genom att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från student till yrkesverksam, kan svårigheter och brister synliggöras. Resultatet i aktuell
litteraturöversikt kan bidra till ökad insikt över utmaningar och risker som finns vid otillräckligt stöd, handledarskap och mentorskap, såsom försämrad omvårdnad och patientsäkerhet, men även hur bristande beredskap från sjuksköterskeutbildningen kan påverka övergångsperioden. Att det råder brist om sjuksköterskor är faktum. För att skapa bättre rekryteringsmöjligheter och vilja från nyutexaminerade sjuksköterskor att stanna kvar inom yrket, krävs omtanke över psykisk hälsa, attraktivare arbetsvillkor med en säkrare och mer stöttande övergångsperiod. Det krävs kunskap och förståelse kring övergångsperioden för att kunna uppmärksamma inverkande faktorer och konsekvenser för att kunna förbättra upplevelsen hos nyutexaminerade sjuksköterskor. För att kunna arbeta så patientsäkert och effektivt som möjligt i en trivsam miljö, krävs förändringar under övergångsperioden för att skapa trygghet, säkerhet och förbättrat psykiskt mående och arbetsglädje. Genom sådana förändringar skulle omvårdnaden och arbetsmoralen kunna förbättras samtidigt som det skulle kunna leda till ökad bemanning och medverka till en ökad trygghet för samhället.
7 KONKLUSION
Övergångsperioden är en komplex process och ett världsomfattande problem med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. I föreliggande litteraturöversikt framkom det att övergångschock dominerar hos merparten av nyutexaminerade sjuksköterskor och bottnar i gapet mellan utbildning och praxis, bristande stöd och handledning samt
arbetsmiljön vilket omfattades av kunskap och färdighet, tillhörande och acceptans, ansvar, självförtroende, kommunikation och utmaningar. Dåligt självförtroende och utmattning, upplevd stress, oro och ångest, sjukskrivningar samt karriärbyte präglar övergångsperioden. Litteraturöversikten belyser hinder, svårigheter och möjligheter att bemästra yrkesrollen. Ansvar för förberedelse och förståelse ligger ömsesidigt på
utbildningen och yrkesverksamheten. Genom att ombesörja föreliggande utmaningar kan gapet mellan utbildning och praxis minskas samt underlätta övergången vilket då kan främja självförtroende, kompetensen och psykiska samt fysiska hälsan hos
nyutexaminerade sjuksköterskor. Omvårdnadsmässigt kan det innebära att hälso- och sjukvården får trygga och kompetenta sjuksköterskor som effektivt kan leverera säker och högkvalitativ vård.
8 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Ett gap existerar mellan utbildning och yrkesverksamhet för sjuksköterskor. Bristande praktisk kompetens i kombination med bristfälligt stöd i en komplex arbetsmiljö framkallar upplevelser av stress, osäkerhet, rädsla och utmattning under
övergångsperioden. Konsekvenser av upplevelserna inverkar negativ på omvårdnaden och hotar patientsäkerheten samt får sjuksköterskor att lämna eller byta yrke. Under skapandeprocessen av litteraturöversikten insåg skribenterna komplexiteten och omfattningen av befintlig forskning inom det valda området. Forskningen varierar mellan olika aspekter och perspektiv för att studera och skapa förståelse kring
fenomenen. För att skapa säkrare hälso- och sjukvård, en trivsam och trygg arbetsmiljö samt attraktivt yrke och bibehållande av framtidens nyutexaminerade sjuksköterskor inom professionen, anser litteraturöversiktens skribenter att ytterligare forskning krävs. För att underlätta övergången och minska gapet mellan teori och praxis för
nyutexaminerade sjuksköterskor kan fler interventioner genomföras för att ta reda på hur och vilken metod som bidrar till en gynnsammare övergång. Framtida forskning bör ha i beaktande att lärosäten samt verksamhetkan skiljas mellan exempelvis upplägg, rutin
och förutsättning, något som även skulle vara av essens att veta om olika upplägg gynnar övergångsperioden mer eller mindre än andra. Förslag till vidare forskning är att
utforska om intervention liknande läkarutbildningens allmäntjänstgöring (AT) skulle underlätta övergångsperioden. Möjlighet att komplettera grundutbildningen med praktiska erfarenheter ges med stöd av ändamålsenligt handledarskap under en allmäntjänstgöringsperiod på ett och ett halvt år. Därmed skulle nyutexaminerade sjuksköterskors kliniska blick samt teoretiska och praktiska kompetens höjas ytterligare som vidare kan leda till en tryggare övergångsperiod med ökad arbetstrivsel och vilja att stanna kvar inom yrket. Ur ett samhällsperspektiv kan det innebära säkrare vård och ökad kostnadseffektivitet.
9 REFERENSER
Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., Griffiths, P., Busse, R., … Sermeus, W. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. Lancet, 383 North American
Edition (9931), 1824–1830. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/S0140-
6736(13)62631-8
Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1723–1734. https://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009
Andersson P. L., & Edberg A. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. Journal of Continuing Education
in Nursing, 41(4), 186–192. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.3928/00220124-
20100326-05
Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet (T. Grundberg & B. Hedén, Övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1984)
Brisholt, B. K. M. (2012). The learning process of recently graduated nurses in professional situations — Experiences of an introduction program. Nurse Education
Today, 32(3), 289–293. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2011.04.008
Clark, C. M., & Springer, P. J. (2012). Nurse residents’ first-hand accounts on transition to practice. Nursing Outlook, 60(4), e2-8. https://doi-
Cope, V., Murray, M., & Sundin, D. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing
(John Wiley & Sons, Inc.), 28(13/14), 2543–2552. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jocn.14839
Dames, S. (2019). The interplay of developmental factors that impact congruence and the ability to thrive among new graduate nurses: A qualitative study of the interplay as students transition to professional practice. Nurse Education in Practice, 36, 47–53. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nepr.2019.02.013
Duchscher B. J. E. (2008). A process of becoming: the stages of new nursing graduate professional role transition. Journal of Continuing Education in Nursing, 39(10), 441– 450. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.3928/00220124-20081001-03
Duchscher, B. J. E. (2009). Transition shock: the initial stage of role adaptation for newly graduated Registered Nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103-1113. http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1111/j.1365-2648.2008.04898.x
Dyess S. M., & Sherman R. O. (2009). The first year of practice: new graduate nurses’ transition and learning needs. Journal of Continuing Education in Nursing, 40(9), 403– 410. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.3928/00220124-20090824-03
Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E. Dahlborg- Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne (s. 62–80). Studentlitteratur: Lund.
Flinkman, M., & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions - a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons,
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra en systematisk litteraturstudie. Stockholm: Författaren och Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund: Studentlitteratur
AB
Garside, J. R., & Nhemachena, J. Z. Z. (2013). A concept analysis of competence and its transition in nursing. Nurse Education Today, 33(5), 541-545. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2011.12.007
Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. G. (2019). Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(9/10), 1685–1694. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jocn.14733
Halpin, Y., Terry, L. M., & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(11), 2577–2586. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jan.13344
Hart, E. (2019). The experience of preparing for and transitioning to registered practice.
British Journal of Nursing, 28(6), 362–368. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.12968/bjon.2019.28.6.362
Hill, L., & Sawatzky, J-A. (2011). Transitioning into the Nurse Practitioner Role Through Mentorship. Journal of Professional Nursing. 27(3), s.161-167.
Hussein, R., Everett, B., Ramjan, L. M., Hu, W., & Salamonson, Y. (2017). New graduate nurses’ experiences in a clinical specialty: a follow up study of newcomer perceptions of transitional support. BMC Nursing, 16, 1–9. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1186/s12912-017-0236-0
Hylen Ranhoff, A. (2010). Vård- och omsorgsförlopp. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatriska omvårdnad: God omsorg till den äldre patienten (s. 73-74). Stockholm: Författarna och Liber AB
Kapborg, I.D., & Berterö, C.M. (2009). Swedish student nurses’ knowledge of health statutes: a descriptive survey. International Nursing Review, 56(2), 222-229. http://doi- org.www.bibproxy.du.se/10.1111/j.1466-7657.2008.00686.x
Kumaran, S., & Carney, M. (2014). Role transition from student nurse to staff nurse: Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice, 14(6), 605–611. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nepr.2014.06.002
Lea, J., & Cruickshank, M. (2015). The support needs of new graduate nurses making the transition to rural nursing practice in Australia. Journal of Clinical Nursing (John
Wiley & Sons, Inc.), 24(7-8), 948-960. http://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jocn.12720
McCaughey C. S., & Traynor M. K. (2010). The role of simulation in nurse education.
Nurse Education Today, 30(8), 827–832. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2010.03.005
Monagle, J. L., Lasater, K., Stoyles, S., & Dieckmann, N. (2018). New Graduate Nurse Experiences in Clinical Judgment: What Academic and Practice Educators Need to Know. Nursing Education Perspectives (Wolters Kluwer Health), 39(4), 201–206. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1097/01.NEP.0000000000000336
Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019). Benner’s model and Duchschers’s theory: Providing the framework for understanding new graduate nurses’ transition to practice.
Nurse Education in Practice, 34, 199-203. http://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nepr.2018.12.003
Myers, s., Reidy, P., French, B., McHale, J., Chisholm, M., & Griffin, M. (2010). Safety concerns of hospital based new to practice registered nurses and their preceptors. The journal of continuing education in nursing, 41 (4), 163-171. doi:10.3928/00220124- 20100326-02
Nevin, M., Neill, F., & Mulkerrins, J. (2014). Preparing the nursing student for
internship in a pre-registration nursing program: Developing a problem based approach with the use of high fidelity simulation equipment. Nurse Education in Practice, 14(2), 154–159. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nepr.2013.07.008
Newton, J. M., Henderson, A., Jolly, B., & Greaves, J. (2015). A contemporary examination of workplace learning culture: An ethnomethodology study. Nurse
Education Today, 35(1), 91–96. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2014.07.001
Parker, V., Giles, M., Lantry, G., & McMillan, M. (2014). New graduate nurses’ experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), 150–156. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2012.07.003
Pennbrant, S., Nilsson, M. S., ÃhlÃ, n, J., & Rudman, A. (2013). Mastering the
professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today, 33(7), 739–745. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nedt.2012.11.021
Regan, S., Wong, C., Laschinger, H. K., Cummings, G., Leiter, M., MacPhee, M., … Read, E. (2017). Starting Out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse
leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons,
Inc.), 25(4), 246–255. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jonm.12456
Romyn, D. M., Linton, N., Giblin, C., Hendrickson, B., Limacher, L. H., Murray, C., … Zimmel, C. M. (2009). Successful transition of the new graduate nurse. International
Journal of Nursing Education Scholarship, 6(1), 17p. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.2202/1548-923X.1802
Rossler, K. L., Hardin, K., Hernandez-Leveille, M., & Wright, K. (2018). Newly
licensed nurses’ perceptions on transitioning into hospital practice with simulation-based education. Nurse Education in Practice, 33, 154–158. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.nepr.2018.10.004
Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses’ intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden.
International Journal of Nursing Studies, 51(4), 612–624. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.09.012
Sawatzky, J. V., Enns, C. L., Ashcroft, T. J., Davis, P. L., & Harder, B. N. (2009). Teaching excellence in nursing education: A caring framework. Journal of Professional Nursing, 25(5), 260-266. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.profnurs.2009.01.017
Socialstyrelsen. (2018). Bedömning av tillgång och efterfrågan på personal i hälso- och
sjukvård och tandvård. (Artikelnummer 2018-2-23). Hämtad 9 september, 2019, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20880/2018-2-23.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Legitimation och särskilt förordnande. Hämtad 9 september, 2019, från https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/legitimation-och-sarskilt- forordnande
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Omvårdnad och god vård [broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Suresh, P., Matthews, A., & Coyne, I. (2013). Stress and stressors in the clinical environment: a comparative study of fourth-year student nurses and newly qualified general nurses in Ireland. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 22(5– 6), 770–779. https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04145.x
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska [broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
ten Hoeve, Y., Kunnen, S., Brouwer, J., & Roodbol, P. F. (2018). The voice of nurses: Novice nurses’ first experiences in a clinical setting. A longitudinal diary study. Journal
of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(7–8), e1612–e1626. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1111/jocn.14307
Ulander, A. K., Vallgårda, J., Carlström, E., Both, S., & Frank, G. (2016).
Verksamhetsförlagd utbildning: Vårdförbundet Students VFU-ranking 2016. Hämtad 3
januari, 2020, från http://www.vardforbundet.se/siteassets/student/vardforbundet- student-vfu-ranking-2016.pdf
Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Walton, J-A., Lindsay, N., Hales, C., & Rook, H. (2018). Glimpses into the transition world: New graduate nurses ́ written reflections. Nurse Education Today. 60 (2018), 62- 66. doi: 10.1016/j.nedt.2017.09.022
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2006). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
AB
Wilson, B., Harwood, L., & Oudshoorn, A. (2015). Understanding skill acquisition among registered nurses: The ‘perpetual novice’ phenomenon. Journal of Clinical
Nursing, 24(23-24), 3564-3575. doi:http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12978
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki – Ethical principles
for medical research involving human subjects. Hämtad 13 september, 2019, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: