Etiska aspekter på studien har redan berörts i metodavsnittet. Till detta kan dock fogas att en viktig etisk princip i studien har varit att rekrytering av informanter endast skett via andra sjukgymnaster och att inga potentiella informanter som varit aktuella för behandling hos författaren tillfrågats. Detta för att potentiella informanter ej skulle komma i
beroendeställning till författaren. Tilläggas kan också att intervjuer och transkriptioner har förvarats på lösenordskyddad dator. Inga etisk problematiska situationer uppstod under studien eller uttrycktes av informanterna.
6
KONKLUSION
Den bild av hur det är att leva med subakut eller långvarig nacksmärta, som denne studie ger, visar hur smärtan i flera avseenden både begränsar och förändrar det dagliga livet samt ger upphov till många tankar som bland annat rädsla och oro men också acceptans. Ett brett spektrum av föreställningar kring besvärens orsak har framträtt i denna studie liksom tydliga förväntningar, men också erfarenheter, kopplade till kontakten med sjukvården och
sjukgymnasten. I många av de föreställningar och förväntningar som framkommit i denna studie så kan ett tydligt behov av mera information och ökad kunskap om smärtan ses. Smärtupplevelsens komplexitet och dess konsekvenser liksom föreställningarna kring
smärtans orsak och därtill kopplade förväntningar talar starkt för både en biopsykosocial syn på problematiken och lämpligheten i en beteendemedicinsk tillnärmning vid sjukgymnastisk bedömning och behandling av subakut och långvarig nacksmärta. Betydelsen av studiens resultat, för den som i sin kliniska vardag möter dessa patienter, är en ökad insikt i de upplevelser, tankar, föreställningar och förväntningar som dessa patienter kan ha vilket i sin tur skulle kunna främja en bättre kommunikation mellan patient och vårdgivare och därmed
29
ytterst även ge möjlighet till en bättre vård. Det problemområde som denna studie berört är mycket sparsamt utforskat varvid det finns ett stort behov av mera forskning för att
ytterligare belysa ämnet samt dess möjliga inverkan i en klinisk kontext.
7
TILLKÄNNAGIVANDE
Ett stort tack riktas till informanterna i denna studie som frikostigt tog av sin tid för att dela med sig av sina upplevelser, erfarenheter och tankar. Ett stort tack även till FOU Sörmland som möjliggjort studien genom kunskapsmässigt och ekonomiskt bidrag. Mitt varmaste tack även till de sjukgymnaster som var mig behjälplig med att rekrytera informanter till studien.
30
REFERENSLISTA
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Bunzli, S., Smith, A., Schütze, R. & O`Sullivan, P. (2016). Beliefs underlying pain-related fear and how they evolve: a qualitative investigation in people with chronic back pain and high pain-related fear. BMJ Open 2015;5:e008847. doi:10.1136/bmjopen-2015- 008847
Buitenhuis, J., de Jong, P., J., Jaspers, P., C. & Groothoff, J., W. (2008). Catastrophizing and Causal Beliefs in Whiplash. Spine, 33(22), 2427-2433.
Caroll, L., J., Hogg-Johnson, S., van der Velde, G., Haldeman, S., Holm, L., W., Carragee, E., J., Hurwiz, E., L., Côtè, P., Nordin, M., Peloso, P., M., Guzman, J., & Cassidy, J., D. (2008). Course and prognostic factors for neck pain in the general population. European Spine Journal, 17(suppl. 1), 75-82. doi: 10.1007/s00586-008-0627-8
Carter, R., E., Lubinsky, J., & Domholdt, E. (2011). Rehabilitation research: Principles and applications (4th ed.). St.Louise, MO: Elsevier Saunders.
Childs, J., D., Cleland, J., A., Elliott, J., M., Teyhen, D., S., Wainner, R., S., Whitman, J., L., Sopky, B., J., Godges, J., J. & Flynn, T., W. (2008). Neck pain: Clinical practice guidelines linked to international classification of functioning, disability, and health from the orthopaedic section of the american physical therapy association. Journal of Orthopaedic Sports Physical Therapy, 38(9), A1-A34. doi: 10.2519/jospt.2008.0303
Codex (2015). Forskningsetisk prövning. Hämtat den 21 november 2015 från http://codex.vr.se/manniska5.shtml
Denison, E., & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur.
De Ruddere, L., Goubert, L., Vervoort, T., Prkachin, K. M. & Crombez, G. (2012). We discount the pain of others when pain has no medical explanation. The Journal of Pain,
31
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Elo, S., Kääriäinen, M., Kantse, O., Pölki, T., Utriainen, K, & Kyngäs, H. (2014). Qualitative content analysis: A focus on trustworthiness. Sage Open, january-march, 1-10. doi: 10.1177/2158244014522633
Fejer, R., Kyvik, K.O., Hartvigsen, J. (2006). The prevalence of neck pain in the world population: a systematic critical review of the literature. European Spine Journal,
15(6), 834-848. doi: 10.1007/s00586-004-0864-4
Ferrari, R., & Russell, A., S. (2003). Neck pain. Best Practice & Research Clinical Rheumatology, 17(1), 57-70. doi: 10.1053/yberh.2003.269
Foster, N. F., Thomas, E., Bishop, A., Dunn, K. M., & Main, C. J. (2010). Distinctiveness of psychological obstacles to recovery in low back pain patients in primary care. Pain, 148, 398-406. doi:10.1016/j.pain.2009.11.002
Graneheim, U.H., & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedurs and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grant, A. (2005). The use of qualitative research methodologies within musculoskeletal physiotherapy practice. Manual Therapy, 10(1), 1-3. doi:10.1016/j.math.2004.07.001
Hoving, J., l., Gross, A., R., Gasner, D., Kay, T., Kennedy, C., Hondras, M., A., Haines, T., & Bouter, L., M. (2001). A critical appraisal of review articles on the effectiveness of conservative treatment of neck pain. Spine, 26(2), 196-205.
Hoy, D., March, L., Woolf, A., Blyth, F., Brooks, P., Smith, E., Vos, T., Barendregt, J., Blore, J., Murray, C., Burstein, R., & Buchbinder, R. (2014). The global burden of neck pain: estimates from the Global Burden of Disease 2010 study. Annals of the Rheumatic Diseases, 73, 1309-1315. doi:10.1136/annrheumdis-2013-204431
32
International Association for the Study of Pain (2015): IASP Taxonomy – Pain Terms. Hämtat den 26 mars 2015 från
http://www.iasp-pain.org/Taxonomy#Pain
Kvale, S., & Brinkmann, S. (20014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Landers, M., R., Creger, R., V., Baker, C., V. & Stutelberg, K., L. (2008). The use of fear- avoidance beliefs and nonorganic signs in predicting prolonged disability in patients with neck pain. Manual Therapy, 13(3), 239-248. doi:10.1016/j.math.2007.01.010
Leaver, A., M., Maher, C., G., McAuley, J., H., Jull, G., A., & Refshauge, K., M. (2013). Characteristics of a new episode of neck pain. Manual Therapy, 18(3), 254-257. doi: doi:10.1016/j.math.2012.05.008
Linton, S., J. (2000). A review of psychological risk factors in back and neck pain. Spine, 25(9), 1148-1156.
Linton, S. J., (2005). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur.
Linton, S. J., (2013). Att förstå patienter med smärta (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Linton, S., J. & Bergbom, S. (2011). Understanding the link between depression and pain. Scandinavian Journal of Pain, april(2), 47-54. doi:10.1016/j.sjpain.2011.01.005
Linton, S., J. & Shaw, W., S. (2011). Impact of psychological factors in the experience of pain. Physical Therapy, 91(5), 700-711. doi: 10.2522/ptj.20100330
33
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ Innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvården. (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Main, C.J., Buchbinder R., Porcheret, M., & Foster, N. (2010). Adressing patient beliefs and expectations in the consultation. Best Practise & Clinical Rheumatology (24), 219- 225. doi:10.1016/j.berh.2009.12.013
Main, C.J., Foster, N., & Buchbinder R. (2010). How important are back pain beliefs and expectations for satisfactory recovery from back pain? Best Practise & Clinical Rheumatology (24), 205-217. doi:10.1016/j.berh.2009.12.012
Mannion, A., F., Wieser, S. & Elfering, A. (2013). Association between beliefs and care- seeking behavior for low back pain. Spine, 38(12), 1016-1025. doi:
10.1097/BRS.0b013e31828473b5
Miller, J., Gross, A., D`Sylva, J., Burnie, S., J., Goldsmith, C., H., Graham, N., Haines, T., Bronfort, G., & Hoving, J., L. (2010). Manual therapy and exercise for neck pain: A systematic review. Manual Therapy, 15(4), 334-354. doi:10.1016/j.math.2010.02.007
Moseley, G.L., & Butler, S., D. (2015): Fifteen years of explaining pain: The past, present and future. The Journal of Pain, September 16(9): 807-813. doi:
10.1016/j.jpain.2015.05.005
Nijs, J., van Wilgen, C.P., van Oossterwijck, J., van Ittersum, M., & Meeus, M. (2011). How to explain central sensitization to patients with”unexplained” chronic musculoskeletal pain: Practice guidelines. Manual Therapy, October 16(5): 413-418.
doi:10.1016/j.math.2011.04.005
Nisell, R., & Lundeberg, T. (1999). Smärta och inflammation. Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Lund: Studentlitteratur.
Nordemar, L. (2011). Direct access. Sjukgymnasten som första bedömare vid remissfri mottagning. Fysioterapi. 10, 34-39.
34
Norrbrink, C., & Lundeberg T (Red.). (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv: Lund. Studentlitteratur.
Overmeer, T., & Boersma, K. (2016). What messages do patients remember? Relationships among patients´ perception of physical therapists´ messages, patient characteristics, satisfaction and outcome. Physical Therapy, March (96)3: 275-283. doi:
10.2522/ptj.20140557
Polit, D., F., & Beck, C., T. (2004). Nursing Research. Principles and Methods (7th ed.). Philadelphia, PA: Lippincott, Williams & Wilkins.
Polit, D., F., & Beck, C., T. (2013). Essentials of nursing research. Appraising evidence for nursing practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Wolters Kluwer Health. Lippincott, Williams & Wilkins.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2000). Ont ryggen, ont i nacken. (SBU- rapport, 145/1). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, 177). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, 198). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar. Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk
litteraturöversikt. (SBU-rapport, 210). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. En handbok. 2 uppl. Stockholm. Statens beredning för medicinsk
35 utvärdering. Hämtad 24 november 2015 från
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Thompson, D., P., Urmston, M., Oldham, J., O., & Woby, S., R. (2010). The association between cognitive factors, pain and disability in patients with idiopathic chronic neck pain. Disability and Rehabilitation, 32(21): 1758-1767. doi:
10.3109/09638281003734342
Vetenskapsrådet. (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 21 november 2015 från
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vlaeyen, J., W., S., & Linton, S., J. (2000). Fear-avoidance and its consequences in chronic musculoskeletal pain: a state of the art. Pain, Apr;85(3):317-332.
BILAGA A
Information om studiens inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier:
• Person med subakut (4-12v) eller kronisk (> 12v) nacksmärta som söker vård hos sjukgymnast i primärvården med eller utan remiss från läkare.
• Smärta primärt lokaliserad till nacken med eller utan smärtspridning till huvud, skuldror eller övre extremitet.
• Personen skall ha förmåga att förstå och uttrycka sig på nyanserad vardagssvenska och ej vara i behov av tolk.
• Ålder 18-70 år. Exklusionskriterier:
• Malignitet eller misstanke om malignitet som orsak till nacksmärtan.
• Generaliserat smärttillstånd typ fibromyalgi.
• MR verifierat cervikalt diskbråck som tros vara symptomgivande.
BILAGA B
Förfrågan och information om deltagande i studien ”Smärtmodeller hos personer med nacksmärta”
Jag heter Thomas Persson och är Legitimerad Sjukgymnast och verksam på Vårdcentralen City i Eskilstuna. Under vårterminen 2015 kommer jag att göra ett magisterarbete vid Mälardalens Högskola som syftar till att undersöka hur personer som har nacksmärta ser på sina besvär samt kontakten med sjukgymnast. Anledningen till att jag vill göra denna studie är att forskning visat att de tankar som man har kring sina besvär kan vara en betydelsefull faktor bl.a. för att det skall bli en bra kommunikation mellan patient och behandlare samt att det också kan vara viktigt för behandlingsresultatet.
Detta är en förfrågan om Du vill medverka i en intervjustudie som jag hoppas skall kunna ge mer kunskaper om hur personer med nacksmärta tänker kring sina besvär. Att just Du tillfrågas beror på att Du sökt för nackbesvär hos sjukgymnast på vårdcentral i Eskilstuna. Om Du väljer att delta i studien så kommer jag att intervjua dig under 45 min – 1 timme vid ett tillfälle. Intervjun sker förslagsvis på Vårdcentralen City eller om du så vill på annan plats enligt överenskommelse. Jag kommer att använda diktafon för att spela in samtalet.
Ljudupptagningen kommer att förvaras oåtkomligt för andra än mig, min handledare samt examinator. Intervjun kommer att omarbetas till text som sedan analyseras av mig. All information behandlas så att inga resultat kan kopplas tillbaka till Dig. Då studien godkänts av examinator kommer ljudinspelningen att raderas.
Att delta i studien är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan att ange skäl. Oavsett om Du väljer att medverka eller avstår från att delta i denna studie så kommer det inte att påverka den vård Du får. Informationen från intervjun kommer att redovisas helt anonymt så att ingen kommer att kunna läsa ut vad just Du har svarat. Studien kommer att publiceras i form av en uppsats vid Mälardalens Högskola och kommer sedan att finnas tillgänglig via Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Eventuellt kan framtida publicering i vetenskaplig tidskrift bli aktuell
Kontaktuppgifter Handledare
Thomas Persson Thomas Overmeer
Leg Sjukgymnast Universitetslektor
VC City Eskilstuna Sjukgymnastik och medicinsk vetenskap
Kungsgatan 39 Akademin för hälsa, vård och välfärd
631 88 Eskilstuna Mälardalens Högskola
016-104085 Box 883
tpn07001@student.mdh.se 721 21 Västerås
thomas.overmeer@mdh.se Tel; 073-0258393
BILAGA C
Samtycke till studien ” Smärtmodeller hos personer med nacksmärta”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag har också fått en kopia på den skriftliga informationen och mitt givna samtycke.
Genom min underskrift samtycker jag till: Att delta i studien.
Att resultaten publiceras enligt beskrivning
……….. Datum och ort
……….. Namnteckning
……….. Namnförtydligande
BILAGA D
IntervjuguideInledningsfråga:
Berätta om dina nackbesvär
Teman: • Orsak • Förklaringar • Åtgärder • Förväntan Avslutningsfråga:
BILAGA E
Bakgrundsdata Ålder ………. År Kön □ Kvinna □ Man Sysselsättning □ Yrkesverksam □ Studerande □ Arbetssökande □ Pensionär □ Annat ……… Nackbesvär □ 4-12 veckor □ Mer än 12 veckorBox 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00