Codex (2020a) skriver att forskningsfusk innebär att material har plagierats eller förvrängts. Den som skriver ett examensarbete har därför ett ansvar att hanteringen av de datamaterial som samlats in hanteras korrekt. I examensarbetet har referenshantering enligt American Psychological Association (APA) från Göteborgs Universitet använts för att åstadkomma tydlighet och korrekt referenshänvisning. Att tydliggöra för läsaren varifrån innehållet i examensarbetets text kommer anses stärka redligheten i arbetet. För att undvika
förvrängning av datamaterial har artiklar som varit skrivna på engelska noggrant översatts till svenska. Trots noggrannhet finns det dock en viss risk för feltolkning vid översättning mellan olika språk. Kjellström (2017) beskriver exempelvis att det förekommer engelska ord som inte kan översättas på ett korrekt sätt till det svenska språket.
Vid genomförandet av en systematisk litteraturstudie bör ingen tolkning förekomma och därför anses metoden för detta examensarbete som väl vald då utgångspunkten i arbetet varit att inte förvränga resultatet. Kjellström (2017) skriver att vid användning av en kvalitativ metod bör hänsyn visas mot de som medverkar i artiklarna genom att respektera dess självbestämmande och integritet. Eftersom det inte fanns möjlighet att fråga de som medverkar i artiklarna om tillåtelse att använda citat har därför citat uteslutits att använda som nyckelfynd i examensarbetet. Detta kan anses stärka de etiska hänsynstagande som tagits under arbetets process. Polit och Beck (2017) understryker vikten av att inta ett objektivt perspektiv genom att synliggöra såväl svagheter som styrkor i ett examensarbete. I examensarbetets resultat har därför både betydelsefulla och försvårande erfarenheter från vårdpersonalen inkluderats.
Förförståelse innebär att ha tidigare kunskap eller erfarenheter som behöver synliggöras i arbetet eftersom det stärker trovärdigheten (Polit & Beck, 2017). En av de som skrivit detta examensarbete är undersköterska med erfarenhet inom demensvård vilket innebär att det funnits viss förförståelse inför examensarbetet. På grund av tidigare erfarenheter fanns en möjlighet att materialet tolkades i analysen. Detta kan ses som en risk till att förvränga data. Däremot finns en styrka i att vara två som skrivit examensarbetet vilket har bidragit till diskussion kring förförståelsen under arbetets gång. Det har även bidragit till att kunna bortse från förförståelsen och transparens har kunnat bibehållas under examensarbetets process.
7
SLUTSATS
Syftet med examensarbetet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Slutsatsen är att det finns betydelsefulla och försvårande aspekter i samband med tillämpningen av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen genom att tillämpa personcentrerad vård som arbetssätt beskrevs som att skapa en relation till personen med demenssjukdom. Det var även betydelsefullt att ta del av personens livsberättelse och tidigare liv samt att se personen som unik. Detta för att kunna förstå personen men även för att anpassa vården utifrån dennes intressen och behov. Försvårande omständigheter som påverkade tillämpningen av personcentrerad vård framkom som tidsbrist, personalbrist, avsaknad av kunskap och arbetsuppgifter som tog fokus från
vårdandet. En slutsats som kan dras är att alla delar av resultatet påverkar varandra. Det går exempelvis inte att skapa en relation till en person om det inte finns tid att sitta ner och prata med denne. Det är också svårt att ta sig tid om det är ont om personal vilket ökar behovet av att prioritera. Slutligen kan det anses som svårt att anpassa aktiviteter utifrån individens intressen och behov om andra arbetsuppgifter står i vägen för planering och genomförande av dessa.
Slutsatsen som helhet är att resultatet i examensarbetet tydliggör vikten av att se personen bakom sjukdomen och att personcentrerad vård som arbetssätt borde vara utgångspunkten i vårdandet av personer med demenssjukdom. De omständigheter som försvårar
8
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Examensarbetets ursprungliga syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Det var dock svårt att hitta artiklar som enbart berörde sjuksköterskans erfarenheter och då ändrades perspektivet från sjuksköterska till vårdpersonal. Vidare forskning skulle därför kunna vara att undersöka sjuksköterskans erfarenheter eller upplevelser av personcentrerad vård i vårdandet av
personer med demenssjukdom genom empiriska studier. Detta för att lättare få ett
helhetsperspektiv av sjuksköterskans erfarenhet eller upplevelse kring personcentrerad vård vid demenssjukdom som skulle kunna bidra med ökad förståelse för ämnet.
REFERENSLISTA
De 15artiklar som använts i examensarbetets resultat är markerade med asterisk (*).
*Aasgaard, H., Fagerstrom, L., & Landmark, B. (2014). Nurses’ Experiences of Providing Care to Dementia Patients Through Home Health Care. Home Health Care Management &
Practice., 26(4), 230–238. https://doi.org/10.1177/1084822314530992
Alsawy, S., Tai, S., McEvoy, P., & Mansell, W. (2020). “It”s nice to think somebody’s listening to me instead of saying “oh shut up”’. People with dementia reflect on what makes communication good and meaningful. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing., 27(2), 151–161. https://doi.org/10.1111/jpm.12559
*Baillie, L., & Thomas, N. (2020). Personal information documents for people with dementia: Healthcare staff ’s perceptions and experiences. Dementia: the International Journal
of Social Research and Practice., 19(3), 574–589.
https://doi.org/10.1177/1471301218778907
Barbosa, A., Sousa, L., Nolan, M., & Figueiredo, D. (2015). Effects of Person-Centered Care Approaches to Dementia Care on Staff: A Systematic Review. American Journal of
Alzheimer’s Disease & Other Dementias, 30(8), 713–722. doi:
10.1177/1533317513520213
*Brooke, J., & Semlyen, J. (2019). Exploring the impact of dementia-friendly ward environments on the provision of care: A qualitative thematic analysis. Dementia
(14713012), 18(2), 685–700. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1471301216689402
*Chenoweth, L., Jeon, Y., Stein-Parbury, J., Forbes, I., Fleming, R., Cook, J., … Tinslay, L. (2015). PerCEN trial participant perspectives on the implementation and outcomes of person-centered dementia care and environments. International
Psychogeriatrics., 27(12), 2045–2057. https://doi.org/10.1017/S1041610215001350
*Clifford, C., & Doody, O. (2017). Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long‐stay facilities. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 25(1), 26–36. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12436
Clissett, P., Porock, D., Harwood, R., & Gladman, J. (2013). The challenges of achieving person-centred care in acute hospitals: A qualitative study of people with dementia and their families. International Journal of Nursing Studies., 50(11), 1495–1503.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.03.001
Codex (2020a). Oredlighet i forskning. Hämtad 2020-04-30 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Codex (2020b). Peer reviewed. Hämtad 2020-04-30 från: http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
Coker, E. (1998). Does your care plan tell my story? Documenting aspects of personhood in long-term care. Journal of Holistic Nursing, 16(4), 435-452. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/089801019801600405
*Colomer, J., & de Vries, J. (2016). Person-centred dementia care: a reality check in two nursing homes in Ireland. Dementia: The International Journal of Social Research
and Practice., 15(5), 1158–1170. https://doi.org/10.1177/1471301214556132
*Cooney, A., & O’Shea, E. (2019). The impact of life story work on person-centred care for people with dementia living in long-stay care settings in Ireland. Dementia: The
International Journal of Social Research and Practice., 18(7/8), 2731–2746.
https://doi.org/10.1177/1471301218756123
De Rooij, A., Luijkx, K., Spruytte, N., Emmerink, P., Schols, J., & Declercq, A. (2012). Family caregiver perspectives on social relations of elderly residents with dementia in small- scale versus traditional long-term care settings in the Netherlands and
Belgium. Journal of Clinical Nursing., 21(21-22), 3106–3116. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2012.04110.x
Digby, R., Moss, C., & Bloomer, M. (2011). Transferring from an acute hospital and settling into a subacute facility: the experience of patients with dementia. International
Journal of Older People Nursing., 7(1), 57–64. https://doi.org/10.1111/j.1748-
3743.2011.00282.x
Digby, R., Lee, S., & Williams, A. (2017). The liminality of the patient with dementia in hospital. Journal of Clinical Nursing., 27(1-2), e70–e79.
https://doi.org/10.1111/jocn.13869
*Drageset, I., Normann, H-K., & Elstad, I. (2015). Identity-supportive nursing of patients with dementia in nursing homes. Nordic Nursing Research / Nordisk
Sygeplejeforskning, 5(3), 296–310.
Edvardsson, D., Ekwall, A., Hällgren Graneheim, U., Meidell, L., Norberg A., Santamäki Fischer, R., … Wijk, H. (2009). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
*Ericson-Lidman, E., Larsson, L. F., & Norberg, A. (2013). Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 337–346. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12063
Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2). 22–26. Hämtad 2020-04-16 från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf
*Foster, S., Balmer, D., Gott, M., Frey, R., Robinson, J., & Boyd, M. (2018). Patient‐centred care training needs of health care assistants who provide care for people with
dementia. Health & Social Care in the Community., 27(4), 917–925. https://doi.org/10.1111/hsc.12709
Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 83–96). Studentlitteratur:
Lund.
*Hayajneh, F. A., & Shehadeh, A. (2014). The impact of adopting person-centred care approach for people with Alzheimer’s on professional caregivers’ burden: An
interventional study. International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons,
Inc.), 20(4), 438–445. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/ijn.12251
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 376–387). Lund:
Studentlitteratur.
Hung, L., Phinney, A., Chaudhury, H., Rodney, P., Tabamo, J., & Bohl, D. (2017). “Little things matter!” Exploring the perspectives of patients with dementia about the hospital environment. International Journal of Older People Nursing., 12(3).
https://doi.org/10.1111/opn.12153
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–77). Lund: Studentlitteratur.
Lövheim, H., Sandman, P., Karlsson, S., & Gustafson, Y. (2008). Behavioral and psychological symptoms of dementia in relation to level of cognitive impairment.
International Psychogeriatrics. 20(4). 777-789. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1041610208006777
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I A. J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 81–111). Stockholm: Liber. *Møller Jensen, A., Pedersen, B., Wilson, R., Bang Olsen, R., & Hounsgaard, L. (2019).
Nurses’ experiences of delivering acute orthopaedic care to patients with dementia. International Journal of Older People Nursing., 14(4). https://doi.org/10.1111/opn.12271
Nicholson, L. (2017). Person-centred care: experiences of older people with
*Pinkert, C., Faul, E., Saxer, S., Burgstaller, M., Kamleitner, D., & Mayer, H. (2017). Experiences of nurses with the care of patients with dementia in acute hospitals: A secondary analysis. Journal of Clinical Nursing., 27(1-2), 162–172.
https://doi.org/10.1111/jocn.13864
Polacsek, M., Goh, A., Malta, S., Hallam, B., Gahan, L., Cooper, C., … Dow, B. (2020). “I know they are not trained in dementia”: Addressing the need for specialist dementia training for home care workers. Health & Social Care in the Community., 28(2), 475–484. https://doi.org/10.1111/hsc.12880
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Reilly, J., & Houghton, C. (2019). The experiences and perceptions of care in acute settings for patients living with dementia: A qualitative evidence synthesis. International
Journal of Nursing Studies., 96, 82–90.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.04.018
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I A. M. Henricson (red.) Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 376–387). Lund:
Studentlitteratur.
Scales, K., Zimmerman, S., & Miller, S. J. (2018). Evidence-Based Nonpharmacological Practices to Address Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia.
Gerontologist, 58, S88–S102. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1093/geront/gnx167
Seiger Cronfalk, B., Norberg, A., & Ternestedt, B. (2018). They are still the same - family members’ stories about their relatives with dementia disorders as residents in a nursing home. Scandinavian Journal of Caring Sciences., 32(1), 168–176.
https://doi.org/10.1111/scs.12442
Seiger Cronfalk, B., Ternestedt, B., & Norberg, A. (2017). Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home. Journal of Clinical Nursing., 26(21- 22), 3519–3528. https://doi.org/10.1111/jocn.13718
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Riksdagens webbplats. Hämtad 2020-04-06 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2014:821. Patientlagen. Riksdagens webbplats. Hämtad 2020-04-06 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2013). Person- centredness and its association with resident well-being in dementia care
*Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P., & Oyebode, J. (2016). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today, 50, 119–123. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nedt.2016.12.015
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2020-04-01 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2020-04-17 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-1.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2007). Demenssjukdomar. Hämtad 2020-04-06 från
https://www.sbu.se/contentassets/2c12ea9230ef419a84a0078c5fa48ae7/demens_sa mmanfattning.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2018). Demenssjukdomar – faktablad från svenskt
demenscentrum. Hämtad 2020-04-20 från
https://www.demenscentrum.se/sites/default/files//dokument/PUBLICERAT/Faktab lad/fakta_demsjukdomar_low.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2020a). Demenssjukdomar. Hämtad 2020-04-18 från https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna
Svenskt Demenscentrum. (2020b). Sekundära demenssjukdomar. Hämtad 2020-04-20 från https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Sekundara- sjukdomar
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård. Hämtad den 2020-04-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_20 16.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2020-04-17 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2020-04-24 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2020- 04-24 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
*Toivonen, K., Charalambous, A., & Suhonen, R. (2018). Supporting spirituality in the care of older people living with dementia: a hermeneutic phenomenological inquiry into nurses’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences., 32(2), 880–888. https://doi.org/10.1111/scs.12519
Tom Kitwood. (1997). Dementia Reconsidered – the person comes first. Buckingham Philadelphia: Open university press.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-04-06 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organization. (2019). Dementia. Hämtad 2020-04-06 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.) Dags för uppsats - vägledning
BILAGA A SÖKMATRIS
Databas
Datum Sökord Urval Träffar Samman fattningar Hela artiklar Valda artiklar PsycINFO
19-04-10 nurs* AND person centred care AND dementia AND experienc* Peer-review, qualitative study, 2009–2019 37 37 4 Nr 1 Cinahl PLUS 19-04-10
nurses experienceAND dem entia or alzheimers AND person care
Peer review, qualitative - best balance, 2009–2019 13 12 4 Nr 2 och 3 Manuell sökning 19-04-16 Referens i artikel 1 1 1 Nr 4 Pubmed
20-04-01 "Dementia" [Mesh] AND nurs* AND experience AND person centred care
Full text, 2010–2020 57 57 16 Nr 5
Pubmed
20-04-01 "Nurse-Patient Relations" [Mesh] AND "Dementia" [Mesh] AND qualitative
Full text, 2010 - 2020,
sort by: best match 31 31 11 Nr 6 Pubmed
20-04-01 person centred care AND dementia AND hospital Full text, 2016-2020, sort by: best match 108 108 25 Nr 7 SveMed+
20-04-01 Dementia [MeSH] AND Nursing staff [MeSH] Peer review tidskrifter, english 20 20 19 Nr 8 och 9 Cinahl PLUS
20-04-02 (MH "Dementia/NU") AND experience AND person centred care
Manuell sökning
20-04-02 Artikel i referens 2 2 2 Nr 11 och 12
Cinahl PLUS
20-04-03 nurse experience OR perception OR attitude AND dementia AND patient centred care AND
qualitative study
Peer-review, 2010–2020 93 10 5 Nr 13 och 14
Cinahl PLUS
20-04-03 person-centred care AND dementia AND nursing assistant*
BILAGA B KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
Kvalitetsgranskningstabell utifrån Friberg (2017) granskningsfrågor, Bilaga III s. 187. Artiklar Finns en tydlig
problemformulering? Finns ett tydligt beskrivet syfte? Finns en tydlig beskriven metod? Finns en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet tydligt? Förs en diskussion kring metoden? Förs en diskussion kring resultatet? Först ett etiskt resonemang? 1. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 3. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 5. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 6. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 11. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 12. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 13. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 14. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 15. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
BILAGA C ARTIKELMATRIS
Artikelnummer Författare, Årtal, Tidskrift &
Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalitetspoäng
1. Författare:
Clifford, C., & Doody, O.
Årtal:
2017
Tidskrift:
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing Land: Irland Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities Att utforska vårdpersonals syn på att stödja personer med demens och deras beteenden inom långtidsvård Ansats: Kvalitativ Datainsamling: Djupgående intervjuer Medverkande: 9 Sjuksköterskor I resultatet framkom att livsberättelsen sågs som viktig för att kunna tillämpa personcentrerad vård. Även
sjuksköterskornas empatiska förmåga ökade i samband med att arbeta
personcentrerat. Brist på tid och personal ledde till att behöva prioritera arbetet som gjorde att personcentrerad vård uteblev. Hög 9/9 2. Författare:
Brooke, J., & Semlyen, J.
Årtal: 2019 Tidskrift: Dementia Land: Storbritannien
Exploring the impact of dementia-friendly ward environments on the provision of care: A qualitative thematic analysis
Syftet med denna studie var att utforska hur demensvänliga avdelningar på akutsjukhus påverkade hur vårdarna tog hand om sina patienter med demenssjukdom Ansats: Kvalitativ Datainsamling: Fokusgrupps- intervjuer Medverkande: 17 Sjuksköterskor & 21 undersköterskor I resultatet framkom vikten av att individen som en egen person vilket hjälpte vården bli individualiserad och därmed personcentrerad. Det framkom även att sjukhusmiljön behövde förändras för att främja
personcentrerad vård genom tillämpning av att anpassa miljön.
Hög 9/9
3. Författare:
Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Benthamc, P., & Oyebode, J.
Årtal:
2016
Tidskrift:
Nurse Education Today
Land: Storbritannien A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes
Att utforska utbildnings-behovet hos sjuksköterskor som arbetar med personer som har demenssjukdom för att utveckla ett arbetssätt som minskar risken för utbrändhet och förbättrar den personcentrerade vården Ansats: Kvalitativ Datainsamling Fokusgrupps- intervjuer Medverkande: 11 Sjuksköterskor Sjuksköterskorna identifierade vikten av personcentrerad vård genom kommunikation och praktiska färdigheter. Sjuksköterskan beskrev även att personcentrerad vård uteblev på grund av arbetsuppgifter som tog tid från vårdandet.
Hög 9/9
4. Författare:
Hayajneh, F.A., & Shehadeh, A. Årtal: 2014 Tidskrift: International Journal of Nursing Practice Land: Jordanien The impact of adopting person-centred care approach for people with Alzheimer’s on professional caregivers’ burden: An
interventional study
Att utforska hur man tillämpar
personcentrerad vård i vårdandet av personer med Alzheimers sjukdom och hur det påverkar vårdarnas arbetsbörda. Ansats: Kvalitativ Datainsamling: Frågeformulär och intervjuer Medverkande: 5 Sjuksköterskor, 2 läkare, 1 fysioterapeut, 1 dietist och 1 psykiatriker
Resultatet visar att sjuksköterskorna hade ett annat förhållningssätt och synsätt gentemot personen med demenssjukdom vid tillämpning av personcentrerad vård och att arbeta personcentrerat minskade arbetsbördan. Hög 9/9 5. Författare:
Pinkert, C., Faul, E., Saxer, S., Burgstaller, M., & Kamleitner, D.
Årtal:
2017
Experiences of nurses with the care of patients with dementia in acute hospitals: A secondary analysis Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter att ta hand om personer med demens på akutsjukhus Ansats Kvalitativ Datainsamling: Ljudinspelade fokusgrupps- diskussioner Medverkande: 68 Sjuksköterskor I resultatet beskriver sjuksköterskan att sjukhusmiljön bidrar till kontextuella begränsningar som exempelvis brist på tid som gjorde att sjuksköterskor såg personer med demenssjukdom utifrån fokus från Hög 9/9
Tidskrift:
Journal of Clinical Nursing
Land:
Tyskland och Österrike
sjukdomen och arbetade därmed inte personcentrerat.
6. Författare:
Toivonen, K., Charalambous, A., & Suhonen, R. Årtal: 2018 Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences Land: Finland Supporting
spirituality in the care of older people living with dementia: a hermeneutic phenomenological inquiry into nurses’