Alla artiklar som analyserats har kommit från tidskrifter som i sin tur har granskats genom att sökningen har varit peer review samt att alla artiklarna har blivit godkända för forskning i sin bedömning. Examenarbetet har utförts enligt CODEX (2018) med god vetenskaplig praxis och forskningsetik. Statens offentliga utredning (SOU 2017:10) har kartlagt en ny ordning för att utreda behovet av förändring av metoderna att hantera
oredlighetsutredningar samt att undersöka hur andra länders hantering av oredlighet i forskning ser ut samt hur universitet och högskolor agerar för att främja god forskningssed. Därför har valet fallit på databaserna Cinahl och PubMed som rekommenderats då det ska vara god kvalité av vetenskapliga artiklar. I examensarbetets refererat har APA använts för att med god forskningssed få god information. För att få tillförlitlighet har enligt
rekommendation av Evans (2002) citat från originalartiklarna medtagits.
7
SLUTSATS
I resultat presenterades sjuksköterskeperspektivet där sjuksköterskor berättade om sina erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Det var spännvidd av känslor på deras berättelser och erfarenheter om att vårda i livets slutskede då det var både erfarna och oerfarna sjuksköterskor. Oerfarna sjuksköterskor kände ibland att de kanske hade valt fel yrke. Samtidigt kände en del att det var berikande att möta döende patienter och att det ledde till personlig och yrkesmässig utveckling. Sjuksköterskorna bedömde att det ibland var svårt att möta döende patienter och att det kunde vara svårt att lämna känslorna och problemen
ifrån sig efter arbetspassets slut. Patienten var i behov av stöd från kunnig personal som hade förmåga att ge empati. Det visade sig att det behövdes erfarenheter för att vårda patienter i livets slutskede för att få behållning och bli berikad. Samtidigt visade det sig att erfarna sjuksköterskor hade mer inflytande i vården och att den medicinska personalen värdesatte deras erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.
8
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING
Det behövs fler studier att jämföra med för att få mer bekräftelse av kvalité för detta
examensarbete. Det berättades att tal om döden var tabubelagt. Detta skulle det behövas mer forskning på för att både patienten och också personalen hade svårigheter med att prata om döden. I en av artiklarna hade de utbildning på arbetsplatsen av sjuksköterskor som hade erfarenhet och kunskap om palliativ vård. Det visade sig att utbildning på arbetsplatsen gav bättre resultat. Detta skulle det vara mer forskning på. Det skulle även vara mer forskning ur sjuksköterskeperspektivet i möte med patienten i livets slutskede för att få förståelse för deras arbetsbörda.
REFERENSLISTA
Avanserad sjukvård i hemmet. Asih.sll.se. Hämtad 2017-05-13 från: http://asih.sll.se/avancerad-sjukvard-i-hemmet/
Beckstrand, R. L., Collette, J., Callister, L., & Luthy, K. E. (2012). Oncology Nurses' Obstacles and Supportive Behaviors in End-of-Life Care: Providing Vital Family Care. Oncology Nursing Forum, 39(5), E398-406.
Brogaard, T., Jensen, A, B., Solovowski, I., Olsenen, F., Neergaard, M, A. (2011). Who is the key worker in palliative home care?Scandinavian Journal of Primary Health Care. 29(3), 150- 156, doi: 10.3109/02813432.2011.603282
Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J. H. (2016). They know!—Do they? A qualitative study of residents and relatives views on advance care planning, end-of-life care, and decision-making in nursing homes. Palliative Medicine, 30(5), 456-470 15p. doi:10.1177/0269216315605753
CODEX (2018). Hämtad 2018-06- 06 från; Codex, forskarensetik.
Coombs, M. A., Addington-Hall, J., & Long-Sutehall, T. (2012). Challenges in transition from intervention to end of life care in intensive care: A qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 49(5), 519-527. doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.10.019 Devik, S. A., Enmarker, I., & Hellzen, O. (2013). When expressions make impressions—
Nurses’ narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: A
phenomenological-hermeneutic approach to understanding. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 8, 10.3402/qhw.v8i0.21880.
http://doi.org.ep.bib.mdh.se/10.3402/qhw.v8i0.21880
Donnelly S, Psirides A. (2015). Relatives' and staff's experience of patients dying in ICU. QJM. 2015 Dec;108(12):935-42. doi: 10.1093/qjmed/hcv059. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1093/qjmed/hcv059
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal Of Advanced Nursing, 20(2), 22–26.
Ekman, I. (2009). Symtom och tecken på ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss. 207-223). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (Red.). (2013). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Gallagher, A., Bousso, R. S., McCarthy, J., Kohlen, H., Andrews, T., Paganini, M. C., & ... Padilha, K. G. (2015). Negotiated reorienting: A grounded theory of nurses’ end-of-life decision-making in the intensive care unit. International Journal of Nursing
Studies, 52(4), 794-803. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2014.12.003
Gardiner, C., Gott, M., & Ingleton, C. (2012). Factors supporting good partnership working between generalist and specialist palliative care services: a systematic review. The
British Journal of General Practice, 62(598), e353–e362. http://doi.org.ep.bib.mdh.se/10.3399/bjgp12X641474
Hall, S., Goddard, C., Stewart, F., & Higginson, I. J. (2011). Implementing a quality improvement programme in palliative care in care homes: a qualitative study. BMC Geriatrics, 11(1), 31. http://doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1186/1471-2318-11-31
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hämtad 2018-06-07 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Ingebretsen, L. P., & Sagbakken, M. (2016). Hospice nurses' emotional challenges in their encounters with the dying. International Journal of Qualitative Studies On Health & Well-Being, 11(1)-13. doi:10.3402/qhw. v11.31170. Available from: CINAHL Plus, Ipswich, MA. Accessed June 8, 2018.
International Council of Nurses, ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm. Hämtad 2017-11-12 från:
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf
Jakobsson, E., Andersson, M., & Öhlén, J. (2011). Livets slutskede – välbefinnande och död. Friberg, F. & Öhlén, J. I Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (ss.327–354). Lund: Studentlitteratur AB
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2014). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB. Leite de Almeida, C. S., Aparecida Sales, C., & Silva Marcon, S. (2014). The existence of
nursing in caring for terminally ills'life: a phenomenological study. Revista Da Escola De Enfermagem Da USP, 48(1), 34-40. doi:10.1590/S0080-623420140000100004 Lenherr, G., Meyer-Zehndera, B., Kressigd, R. W., Reiter-Theil, S. (2012). To speak, or not to
speak – do clinicians speak about dying and death with geriatric patients at the end of life?Swiss Med Wkly. 2012 Apr 5; 142: w13563. Published online 2012 Apr
5. doi: 10.4414/smw.2012.13563 DOI: https://doi.org/10.4414/smw.2012.13563 Leung, D., Esplen, M. J., Peter, E., Howell, D., Rodin, G., Fitch, M. (2012). How
haematological cancer nurses experience the threat of patients’mortality.J Adv Nurs. 2012 Oct; 68(10): 2175–2184. Published online 2011 Dec 11. doi: 10.1111/j.1365- 2648.2011. 05902.x
Lindqvist, O., & Rasmusson, B., H. (2011). Omvårdnad i livets slutskede. Edberg, A., Wijk, H. I Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa (ss.793–835). Sweden: Studentlitteratur AB.
Mahon, M. M., & McAuley, W. J. (2010, May). Oncology nurses' personal understandings about palliative care. In Oncology nursing forum (Vol. 37, No. 3).
Mason, B., Epiphaniou, E., Nanton, V., Donaldson, A., Shipman, C., Daveson, B. A., Munday, D., Barclay, S., Boyd, K., Dale, J., Kendall, M., Worth, A., & Murray, S. A. (2013).
Coordination of care for individuals with advanced progressive conditions: a multi-site ethnographic and serial interview study. British Journal of General Practice, 63(613), 580-588. Doi:10.3399/bjgp13X670714
Nationella rådet för palliativ vård. Hämtad den 2017-11-22 från: https://www.nrpv.se/vad- ar-palliativ-vard/
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing reach: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rolland, R. (2017). Emergency Room Nurses Transitioning From Curative to End-Of-Life- Care. Journal Of The New York State Nurses Association, 45(1), 13-20
Socialstyrelsens rapport (2013): Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede, Vägledning, rekommendationer och indikatorer, Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2017-11- 12 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf
SOU (2017:53). Delbetänkande av utredningen. Samordnad utveckling för god och nära vård. Hämtad 2017-11-22 från:
http://www.regeringen.se/49c297/contentassets/bbb35df88be240b08c5134090fe48b 43/delbetankande-av-utredningen-samordnad-utveckling-for-god-och-nara-vard-sou- 2017_53.pdf
SOU (2017:10). Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. Stockholm: Regeringen. Hämtad 2017-10-03 från:
http://www.regeringen.se/492592/contentassets/46a7272d865d4aeda2a8c7ec725416 e2/ny-ordning-for-att-framja-god-sed-och-hantera-oredlighet-i-forskning-sou-
201710.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kometensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2017-11-22 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Sørlie, Tornøe, Danbolt, & Kvigne (2015). A mobile hospice nurse teaching team's experience: training care workers in spiritual and existential care for the dying - a qualitative
study. BMC Palliative Care, 14(1), 1-9. doi:10.1186/s12904-015-0042-y
Sørlie, Tornøe, Danbolt, & Kvigne (2014). The power of consoling presence - hospice nurses’ lived experience with spiritual and existential care for the dying. BMC Nursing, 13, 25. http://doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1186/1472-6955-13-25
Ternestedt, B-M., (2011). Att få vara den man är i dödens närhet. I Silverberg (red.), Hemmets vårdetik: Om vård av äldre i livets slutskede (ss.147–163). Lund: Studentlitteratur.
Ternstedt, Henoch, Österlind & Andershed, (2017). De 6 S:n en modell för personcentrerad palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.
Torres-Mesa, L., M., Schmidt-Riovalle, J., & Garcia-Garica, I (2013). Legislative knowledge and preparation of health personnel for the care process of death. Revista da Escola de Enfermagem da USP, 47(2), 464–470. doi:dx,doi.org/S0080-6234213000200027 Törnquist, A., Andersson, M., & Edberg, A. (2013). In search of legitimacy - registered nurses'
experience of providing palliative care in a municipal context. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 27(3), 651-658. doi:10.1111/j.1471-6712.2012. 01074.x
World Health Organization. WHO: s definition på palliativ vård. Hämtad 2016-04-14 från: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
Östlundh, L. (2013). Informationssökning. I Fridberg, F. (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.57-79). Lund: Studentlitteratur AB.
35
BILAGA A – SÖKMATRIS
Databas Sökord Urval Antal
träffar Lästa titlar och lästa abstract.
Valda artiklar PubMed nurses life experience
with patients in the end of life AND palliative care* AND dying* AND terminal care.
2007-2017, abstract,
full text 5st 5st 2st.
Cinahl nurses' life experience
in palliative care 2010-2017, abstract, full text 54st 54st 3st.
Cinahl nurses life experience with patients in the end of life AND palliative care* AND dying* AND terminal care
2010-2017, abstract,
full text 7st 7st 2st.
Sekundärsökning: under artikellänken trycktes similar aricles till artikeln “A mobile hospice nurse teaching team’s experience: training care workers in spiritual and existential care for the dying – a qualitative study”, antal träffar 48st, lästa titlar och lästa abstract 48st. Valda artiklar 3 st. Det utfördes databsen PubMed.
36
BILAGA B – FRIBERGS (2013) GRANSKNINGSFRÅGOR TILL KVALITATIVA STUDIER
Granskningsfrågor 1 2 3 4
Artiklarna
5 6 7 8 9 101. Finns det en tydlig problemformulering? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
2. Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej
4. Är syftet klart formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
5. Är metoden beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
6. Är undersökningsperson eller situationen beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
7. Är dataanalysen beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
8. Hänger metoden och teoretiska utgångspunkter ihop? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
9. Svarar resultatet på syftet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
10. Har författarna tolkat studiens resultat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
11. Har författarna argumenterat studien? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
12. Finns det metoddiskussion? Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja
13. Finns det en återkoppling till omvårdnadvetenskaplig utgångspunkt? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
37
BILAGA C – ARTIKELMATRIS
Artiklar; Syfte Metod/analys Resultat Fribergs
kvalitetsgransknings poäng, numrering Titel:Challenges in transition from
intervention to end of life care in intensive
care: A qualitative study Författare:
Coombs, M. A. Addington-Hall, J., & Long-Sutehall, T
Tidskrift:International Journal Of Nursing Studies
Årtal: 2012 Land: England
Svårigheten att bedöma övergången mellan palliativ vård och vård i livets slutskede och vad som är god omsorgskvalité i livets slutskede. Syftet var att identifiera tidpunkten för övergången till livets slutskede.
Kvalitativ undersökning, 13 sjuksköterskor och 13 st. medicinsk vårdpersonal intervjuades på två intensivvårdsenheter. Analysen och datainsamlingen utfördes med iterativ metod.
De patienter som dog följdes in i tre livssteg i livets slutskede.
Övergången till livets slutskede var mest problematisk och konfliktfylld.
1.13/14
Titel: When expressions make impressions – Nurses´ narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: A
phenomenological-hermeneutic approach to understanding. Författare: Devik, S. A., Enmarker, I., & Hellzen, O. Tidskrift: Int J Qual Stud Health Well-being
Årtal: 2013 Land: Norge
Syftet var att belysa och tolka innebörden av sjuksköterskans erfarenhet av mötet med svårt sjuka patienter i hemsjukvården.
Kvalitativ studie med bandinspelade intervjuer av 10 sjukskötserkor som arbetade i hemsjukvården. Deras uppleveser av svårt sjuka patienter i livets slutskede. En fenomenologisk- hermeneutisk analys av Ricoeur.
I studien medverkar patienter och anhöriga och bygger en mellanmänsklig relation där individerna bekräftar varandra. Närhet och intimitet är naturliga inslag i vården för svårt sjuka och patienter som vårdas palliativt i hemsjukvården som kräver emotionellt engagemang.
2.13/14
Titel: Negotiated reorienting: A grounded theory of nurses’ end-of- life decision-making in the intensive care unit
Författare: Gallagher, A., Bousso, R. S., McCarthy, J., Kohlen, H., Adrews, T., Paganini, M. C., & … Padilha, K. G.,
Tidskrift: International Journal of
Att förstå akutsjuksköterskornas beslut i akutvården i de olika kulturella sammanhangen med patienter som är i livets slutskede.
Insamlad kvalitativa data som analyserades genom grundad teori. Intervjuer med erfarna
akutsjuksköterskor i fem länder; Brasilien, England, Tyskland, Irland och Palestina. 51 sjuksköterskor sammanlagt.
Kärnpunkten var att kunna se när förändringarna till livets slutskede började. Sjuksköterskorna såg inte detta. Två teman dök upp: ömsesidig förståelse och emotionellt fasthållande.
38 Nursing Studies
Årtal: 2015
Land: Nederländerna
Titel: Hospice nurses' emotional challenges in their encounters with the dying.
Författare: Ingebretsen, L.P., & Sagbakken, M.
Tidskrift: Int J Qual Stud Health Well-being
Årtal: 2016 Land: Norge
Syftet är att utforska
sjuksköterskornas känslomässiga utmaningar när de vårdar döende patienter på hospice.
Sjuksköterskorna exponerades för känslomässigt svåra situationer.
Tio sjuksköterskor från hospice intervjuades om sin roll som professionellhospice vårdare. Kvalitativa intervjuer med dialektiskt processarbete mellan teori och data. Metoden var hermeneutiskt och fenomenologiskt tillvägagångsätt.
Sjuksköterskorna beskriver sina känslomässiga utmaningar som är både dränerande och berikande. Erfarenheter som leder till professionell utveckling.
4.14/14
Titel: The existence of nursing in caring for
terminally ills’life: a phenomenological study
Författare: Leite de Almeida, C. s., Sales, C. A., & Marcon, S. S. Tidskrift: Rev Esc Enferm USP Årtal: 2014
Land: Portugal
Syftet är att förstå sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av cancerpatienter som är i livets slutskede på hospice.
Fenomenologisk forskning grundad på Heideggers tänkande. 13 sjuksköterskor intervjuades.
Två teman: känslomässig tillfredställelse och kärlek i vården.
5.13/14
Titel: Oncology Nurses’ Personal Understandings
About Palliative Care
Författare: Mahon, M., & McAuley Tidskrift: Oncology Nursing Forum
Årtal: 2010 Land: USA
Att undersöka hur onkologisjuksköterskorna definierade palliativ vård, och vilka patienter som borde få palliativ vård
Kvalitativa intervjuer och analyser av 12 sjuksköterskor inom onkologi vård. Intervjuerna transkriberades och förfinades till större teman och underteman.
Sjuksköterskorna uppfattade att palliativ vård var mer symtomhantering. Såg inte skillnad mellan palliativ vård och hospicevård och när patienter som var i livets slutskede skulle ha palliativ vård.
6.12/14
Titel: Emergency Room Nurses Transitioning From
Curative to End-Of-Life-Care Författare: Rolland R.
Tidskrift: Journal of the New York State Nurses
Årtal: 2017
En studie att undersöka övergången när vårdens fokus förändras från läkning till livets slutskede. Syftet var att identifiera behovet av att förbättra stödet till sjuksköterskor som tar hand om döende patienter och deras familjer.
Grundad teori användes för att utforska 10 akutsjuksköterskors upplevelser i fokus från helande till livets slutskede. Halvstrukturerande intervjuer av sjuksköterskor från fyra olika sjukhus.
Analysen gav 29 begrepp som delades in i fem grupper: förbereder vård,
nedsänkning, mening, växlar och reflekterande.
39 Land: USA
Titel: The power of consoling presence - hospice nurses’ lived experience with spiritual and existential care for the dying. Författare: Sørlie, Tornøe, Danbolt, & Kvigne
Tidskrift: BMC Nursing Årtal: 2014
Land: Norge
Syftet är att beskriva
sjuksköterskornas erfarenheter av att lindra döende patienters andliga och existentiella lidande.
Åtta hospice sjuksköterskor intervjuades om sin vård upplevelse. En kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk metod av Ricoeur filosofi.
De viktigaste temana var andliga och existentiella omsorgsteman. Att lindra existentiellt och andligt lidande är djupt personligt och en praktisk övning var att vara djupt närvarande med patienten och anhöriga som bekräftar patientens styrka att leva ett meningsfyllt liv och att dö värdigt.
8.12/14
Titel: A mobile hospice nurse teaching team's experience: training care workers in spiritual and existential care for the dying - a qualitative study.
Författare:Sørlie, Tornøe, Danbolt, & Kvigne
Tidskrift: BMC Palliat Care. Årtal: 2015
Land: Norge
Syftet med denna studie var att belysa ett ambulerande team norska hospice sjuksköterskor i deras arbete att utbilda sjukvårdspersonal i andlig och existentiell omsorg till döende patienter på vårdhem
Ett expertteam av hospice sjuksköterskor som deltog i en fokusgrupp intervjuades. All data analyserades med tillämpning av fenomenologisk hermeneutisk metod.
Det mobila lärarlaget uppfattade att den praktiska undervisningen gjorde sjukvårdspersonalen modigare med att ta itu med döende patienters andliga och existentiella lidande
9.12/14
Titel: In search of legitimacy – registered nurses’ experience of providing palliative care in a municipal context
Författare: Törnquist, A., Andersson, M., Edberg, A-K. Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences
Årtal: 2012 Land: Sverige
Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att erbjuda palliativ vård för äldre i kommunen.
Fokusdiskussioner med 20 sjuksköterskor från fyra olika kommuner som analyserades med hjälp av konventionell
innehållsanalys.
Sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om ansvarsfördelningen mellan olika organisationer och att de hade begränsade resurser i kommunalt sammanhang och i relation till andra vårdgivare. De saknade stöd och förutsättningar för att ge kvalitativ palliativ vård till äldre döende patienter.
40
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00