Etisk ansvar

Enligt Carroll (1991) innebär det etiska ansvarsområdet att företag ska förbättra de sociala förhållandena och minska negativ påverkan på samhället genom att till exempel ta hänsyn till miljön i samband med produktion. Detta kan också utläsas från vår empiriska data, där respondenterna framhäver att det etiska ansvarsområdet innebär att konsumenter försöker att i så stor utsträckning som möjligt minska negativa effekter på samhället och istället agera på ett sätt som gynnar miljön och sociala aspekter.Schön (Barnfonden) förklarar att konsumenter tar samhällsansvar genom att bli faddrar inom organisationer vilket vi ser som ett ansvarstagande som gynnar de sociala aspekterna

85 då barn i andra länder får ekonomiskt stöd.Granefelt (Fairtrade) framhåller att sociala förhållanden även kan gynnas genom att konsumenter väljer att konsumera certifierade varor. Detta då etiska märkningar tar hänsyn till arbetstagare i andra länder. Kindgren (KappAhl) talar om att konsumenter även kan minska negativa effekter på samhället genom att till exempel cykla till jobbet istället för att ta bilen, inte konsumera kött varje dag och genom att källsortera. “Jag tycker att man kan få både plus och minus för sitt

samhällsansvar. Exempelvis kan man undvika att äta kött varje dag vilket är ett plus, men att flyga utomlands är ett minus då det har stor påverkan på miljön. Jag tror det är väldigt mycket man kan ta samhällsansvar för om man är medveten om sin konsumtion och att fler behöver ta ansvar för miljön och för det sociala” (Eva

Kindgren, CSR-ansvarig på KappAhl Sverige AB). Inom både teorin och intervjuresultatet framgår det att medvetenheten om vilka produkter som bör konsumeras och vilka produkter som inte bör konsumeras är ett sätt att ta etiskt samhällsansvar på. Genom att välja produkter som är producerade med hänsyn till samhället belönas samtidigt företagen (Borglund et al., 2012). Utifrån empirin är det därmed viktigt att bojkotta de produkter som inte är producerade med hänsyn till miljön och sociala aspekter för att stå emot företags oetiska agerande. Detta tas även upp i teorin som en åtgärd för att hindra företags oetiska aktiviteter (Grafström et al. 2010).

Utifrån våra intervjuresultat såg vi det som problematiskt att konkretisera de faktorer som det etiska ansvarsområdet utgörs av. Respondenterna nämner endast att konsumenter tar etiskt ansvar genom att prioritera faktorer som påverkar samhället positivt framför andra faktorer som endast gynnar den enskilda konsumenten. Detta innebär att konsumenter tar etiskt ansvar genom att prioritera produkter som är producerade med hänsyn till miljön och sociala aspekter framför faktorer som pris.

86

“Det finns en grupp konsumenter som är så pass intresserade för miljön att de betalar mer för varor eller tjänster som är producerade med hänsyn till samhället.”

- Eva Kindgren, CSR-ansvarig på KappAhl.

De faktorer som ingår i ansvarsområdena socialt och miljö kan såväl vara de faktorer som ingår i det etiska ansvarsområdet som Carroll (1991) har med i samhällsansvarspyramiden. Faktorer som togs upp under dessa ansvarsområden var bland annat hållbarhet, omsorg och hälsa, vilket kommer förklaras vidare under avsnitten 5.2.2 Miljöansvar och 5.2.3. Socialt ansvar.

Det etiska ansvarsområdet skiljer sig från de resterande ansvarsområdena i den bemärkelsen att många av respondenterna inte ser det som ett eget område utan att det även innefattar ansvar för miljö och sociala aspekter. I Carrolls (1991) samhällsansvarspyramid är det etiska ansvarsområdet placerat självständigt utan någon interaktion med resterande ansvarsområden. Detta stämmer inte överens med det empiriska resultatet då respondenterna påstår att etiken ingår i de övriga områdena. Grankvist (2012) definierar CSR som ett ekonomiskt-, miljömässigt- och socialt ansvarstagande som omfattas av en etisk dimension. Enligt många respondenter är etiken något som innefattas i alla ansvarsområden precis som för Grankvists (2012) och Elkingtons (1994) definitioner. “Modellen med områdena people, profit och planet tror

jag är den närmaste modellen man kommer jobba med framöver” (Stenbeck, Nordic

Choice Hotels). TBL-modellen togs upp av många respondenter och många respondenter menar att den illustrerar en bra bild av samhällsansvaret. “Jag tycker att

modellen med de tre cirklar som står för det ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarsområdet är bra. Där dessa tre områden går ihop, det är just den unionen som man vill hitta, med etiken i mitten (Thomas Wiesgickl, miljö- och hållbarhetschef på

Cloetta). Vidare påstår Eriksson (Löfbergs) att det är en välkänd modell som illustrerar hur ansvarsområdena hör ihop. “Den är ju känd av alla, [...] de tre områdena ekonomiskt, socialt och miljömässigt och hur de hänger ihop” (Eva Eriksson,

hållbarhetschef på Löfbergs).

“People, profit, planet använder vi ofta i vårt arbete, men utöver detta så inkluderar vi affärsetik [...] det är viktigt att få med alla dom delarna” (Katarina Rosenqvist, CSR-

87 områdena, ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar, samt att etiken inkluderas utöver dessa ansvarsområden vilket även kan utläsas i TBL-modellen. TBL- modellen är även en flexibel modell då den kan anpassas på det enskilda företaget och till och med enskilda aktiviteter. På liknande sätt hävdar vi att ansvarsområdena i TBL- modellen kan anpassas beroende på konsumenterna. Detta då konsumenter kan ha olika syn på vilka faktorer de prioriterar och hur de väljer att ta etiskt ansvar.

Med utgångspunkt i det empiriska resultatet och TBL-modellen menar vi att etiken kan ses som en dimension som flödar genom samtliga av konsumentens samhällsansvarsområden. Det är således inte ett eget ansvarsområde, utan det ingår i alla andra ansvarsområden. Vi ser etiken som ansvarsområdenas kärna, då samhällsansvar i grund och botten utgörs av etik. Enligt Holm (Svanen) har konsumenter ansvar att följa lagen, men även ett ansvar utöver det lagen kräver, vilket Carroll (1991) benämner som etiskt ansvar. Även det legala ansvarsområdet består i grund och botten av etik (Carroll & Schwartz, 2003). Inom det empiriska resultatet diskuterar respondenterna inte etiken som ett eget område utan resultatet visar att etiken är en viktig grund för samtliga samhällsansvarsområden. Vi har därmed valt att placera etiken i mitten av KSA-modellen för att visa att etiken utgör kärnan av modellen.