Vid intervjuer med närstående kan insamlingen ha påverkats av deltagarnas kännedom om att intervjuaren var legitimerad sjuksköterska genom att de inte ville ge någon form av kritik mot omvårdnadsarbetet. Detta visade sig också under intervjuerna med sjuksköterskorna då de ibland upplevdes som sökande efter medhåll vid vissa samtalsämnen, framförallt då kritik mot bristande organisation framfördes. I övrigt dök inga etiska dilemman under
genomförandet av datainsamlingen upp. Inga etiska hinder noterades i delstudiernas resultat.
41
9. REFERENSLISTA
Alvaro, E.M., Crano, W.D., Siegel, J.T., Hohman, Z., Johnson, I., & Nakawaki, B. (2013) Adolescents’ Attitudes Toward Antimarijuana Ads, Usage Intentions, and Actual Marijuana Usage. Psychgology of Addictive Behaviors, 27 (4), 1027-1035.
Barker, P. (1998). The future of the Theory of Interpersonal Relations? A personal reflection on Peplau's legacy.Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 5(3), 213- 220.
Butler, R., & Bauld, L. (2005). The parents’ experience: coping with drug use in the family. Drugs: Education, Prevention and Policy, 12 (1), 35-45.
Chaplin, T.M., Hansen, A., Simmons, J., Mayes, L.C., Hommer, R.E., & Crowley, M.J. (2014). Parental-Adolescent Drug Use Discussions: Physiological Responses and Associated Outcomes. Journal of Adolescent Health, 55, 730-735.
Collins, M.H., Ready, J., Griffin, J.B., Walker, K.G., & Mascaro, N. (2007). The Challenge of Transporting Family-Based Interventions for Adolescent Substance Abuse from Research to Urban Community Settings. The American Journal of Family Therapy, 35, 429-445.
D`Antonio,P., Beeber, L., Sills, G., & Naegle, M. (2014). The future in the past: Hildegard Peplau and interpersonal relations in nursing. Nursing Inquiry, 21(4), 311-317. Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Englund, A (red.). (2014). Skolelevers drogvanor. Rapport nr. 146. Hämtad från
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings webbplats: http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Narkotika/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hasin, D.S., O’Brien, C.P., Auiracombe, M., Borges, G., Bucholz, K., Budney, A., Compton, W.M., Crowley, T., Ling, W., Petry, N.M., Schuckit, M., & Grant, B. (2013). DSM-5 Criteria for Substance Use Disorders: Recommendations and Rationale. The American Journal of Psychiatry, 170 (8), 834-851.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
International Council of Nursing. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Joe, G.W., Knight, D.K., Becan, J.E., & Flynn, P.M. (2014). Recovery among adolescents: Models for post-treatment gains in drug abuse treatments. Journal of Substance Abuse Treatment, 46, 362-373.
Jones, A. (1996). The value of Peplau’s theory for mental health nursing. British Journal of Nursing, 5(14), 877-881.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Källström, S. (2012). Forskningsetik. M Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Liddle, H.A., Dakof, G.A., Turner, R.M., Henderson, C.E., & Greenbaum, P.E. (2008). Treating adolescent drug abuse: a randomized trial comparing multidimensional family therapy and cognitive behavior therapy. Addiction, 103, 1660-1670. Luk, J.W., Farhat, T., Iannotti, R.J., & Simons-Morton, B.G. (2010). Parent-child
communication and substance use among adolescents: Do father and mother
communication play a different role for sons and daughters? Addictive Behaviors, 35, 426-431.
Lundahl, M-K., Olovsson, K.J., Rönngren, Y., & Norbergh K-G. (2013). Nurse’s perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxybutyric acid and gamma-
butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing, 23 (17-18), 2589-2598.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M Granskär & B Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Malmberg, M., Kleinjan, M., Overbeek, G., Vermulst, A., Monshouwer, K., Lammers, J., Vollebergh, W.A.M., & Engels, R.C.M.E. (2014). Effectiveness of the ‘Healthy School and Drugs’ prevention programme on adolescents’ substance use: a randomized clustered trial. Addiction, 109, 1031-1040.
Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Närstående. Tillgänglig:
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/n%C3%A4rst%C3%A5ende Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Ungdom. Tillgänglig:
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/ungdom Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Tonår. Tillgänglig:
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/ton%C3%A5r Ottosson, J-O. (2015). Psykiatri. Stockholm: Liber.
Peplau, H. (1988). Interpersonal Relations in Nursing – A Conceptual Frame of Reference for Psychodynamic Nursing. New York: Springer Publishing Company, Inc.
43
Pokorny, M.E. (2014).Nursing Theorists of Historical Significance. MR Alligood (Red.),
Nursing theorists and their work. (s. 626-656). St Louis, Missouri: Mosby Elsevier.
Santisteban, D.A., Mena, M.P., & McCabe, B.E. (2011). Preliminary Results for an Adaptive Family Treatment for Drug Abuse in Hispanic Youth. Journal of Family Psychology, 25 (4), 610-614.Schwinn, T.M., Thom, B., Schinke, S.P., & Hopkins, J. (2015). Preventing Drug Use Among Sexual-Minority Youths: Findings From a Tailored, Web-Based Intervention. Journal of Adolescent Health, 56, 571-573.
Schäfer, G. (2008). Multiple Family Group Therapy in a Drug and Alcohol Rehabilitation Centre: Residents’ Experiences. Australian & New Zeeland Journal of Family Therapy, 29 (2), 88-96.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Tobler, A.L., & Komro, K.A. (2010). Trajectories or parental monitoring and communication and effects on drug use among urban young adolescents. Journal of Adolescents Health, 46(6), 560-568.
Tupper, K.W. (2014). Sex, drugs and the honour roll: the perennial challenges ofadressing moral purity issues in school. Critical Public Health, 24(2), 115-131.
Usher, K., Jackson, D., & O’brien, L. (2005) Adolescent drug abuse: Helping families survive. International Journal of Mental Health Nursing, 14, 209-214 (5 sid.)
Usher, K., Jackson, D., & O’Brien, L. (2006). Fractured families: Parental perspectives of the effects of adolescent drug abuse on family life. Contemporary Nurse, 23, 321-330 (9 sid.)
Usher, K., Jackson, D., & O’brien, L. (2007). Shattered dreams: Parential experiences of adolescent substance abuse. International Journal of Mental Health Nursing, 16, 422-430.
44
BILAGA A
Tillfrågan om deltagande i studie ”Sjuksköterskors och närståendes
upplevelser och erfarenheter av vårdprocessen vid vård av
substansberoendeproblematik hos ungdomar ”.
Vi heter Sofie och Markus och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med studien är att ta reda på sjuksköterskors och närståendes upplevelser och erfarenheter av vårdprocessen vid vård av substansberoendeproblematik hos ungdomar.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att delta i en intervju med en av oss. Intervjun planeras att äga rum vecka 4 2016. Intervjun tar cirka en timme och kommer att spelas in. intervjuerna skrivs sedan ut och avidentifieras samt därefter analyseras för att upptäcka mönster mellan intervjuerna.
Fördelar med att delta i studien är att det finns möjlighet för både dig som deltar i intervjun att kunna delge information och bidra till eventuell vidare forskning. Eventuella nackdelar som deltagandet kan innebära för dig som deltar är att det krävs en viss tidsåtgång, cirka en timme samt att ämnet skulle kunna väcka tankar och känslor som berör.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas med beaktande av sekretess vilket innebär att alla uppgifter kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av dem. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.
Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till oss, kommer någon av oss att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller min handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
45
Sofie Svensson
ssn15011@student.mdh.se Markus Eriksson
Men15008@student.mdh.se Handledare: Lena Wiklund Gustin Lena.wiklund@.mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, ” sjuksköterskors och närståendes upplevelser och erfarenheter av vårdprocessen vid vård av substansberoendeproblematik hos ungdomar.”
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ” sjuksköterskors och närståendes upplevelser och erfarenheter av vårdprocessen vid vård av substansberoendeproblematik hos ungdomar.”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________
46
BILAGA B
Intervjuguide SSK
1. Hur länge har du som sjuksköterska arbetat med ungdomar som har substansberoendeproblematik? – (vilken typ av droger/substanser har du erfarenhet är vanligast?)
2. Berätta utifrån dina erfarenheter om hur vårdprocessen fungerar. Rikta mot syfte dvs. upplevelser. Följdfrågor: Hur upplever du detta? Känslor som väcks? Upplever du som sjuksköterska att det finns några hinder i vårdprocessen av
substansberoende ungdomar? Vilka händelser tror du är svårast för ungdomen att hantera?
3. Kan du beskriva hur du som sjuksköterska arbetar för att göra närstående delaktiga i vårdprocessen? Vilken typ av stöd ges till närstående? Vilka händelser tror du är svårast för närstående att hantera? Hur upplever du närståendes delaktighet i vården?
47
BILAGA C
Intervjuguide Närstående
1. Vilken relation har du till din anhörig? (mamma, pappa, syskon etc.) Följ upp med: Hur länge har du känt till problematiken? Rikta samtalet mot vårdprocessen. Kan du berätta om hur ni kom i kontakt med vården? Vilken känslomässig reaktion väckte det hos dig?
2. Kan du berätta om din/dina upplevelser av vårdprocessen. (Vårdprocessen = allt från första kontakt till utskrivning, uppföljning etc.) Hur upplever du din delaktighet i vården som anhörig? Upplever du några hinder i vården för dig som anhörig respektive din ….? Hur påverkar det dig? Vad kan det bero på?
3. Hur upplever du det ev. stöd du har fått från sjukvården? Vad är bra? Vad saknas?
4. Kan du beskriva hur er relation ser ut idag? Uppmärksammades er relation från