För att garantera ett värdigt bemötande är det viktigt att skapa förutsättningar för en etisk reflektion. Genom att skapa bra förutsättningar för både sjuksköterskan och barnet är det viktigt att ha en fungerande kommunikation inom vården. Att belysa sjuksköterskornas erfarenheter och strategier i kommunikation med barn som inte talar svenska kan
sjuksköterskor runt om i Sverige dela sina positiva och negativa upplevelser samt lyfta fram vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på vardera avdelning för att på ett bättre sätt göra nästa besök så optimalt som möjligt för barnet och för sjuksköterskan. Enligt
Barnkonventionen ska sjuksköterskorna se till barnets bästa, se till att barnet behandlas med värdighet, att barnet får rätt till information och medinflytande, detta är barnets rättigheter men framför allt ska sjuksköterskorna se till att barnen inte blir diskriminerade (Hanséus et al.
2012). Hanséus et al. (2012) beskriver att när en god kommunikation inte uppfylls kan inte heller Barnkonventionen rättfärdigas och därför är det viktigt att redan vid första kontakten
16 med barnet etablera en god kommunikation för sjuksköterskorna. Svensk
sjuksköterskeförening (2014) utformades en kod 1910 som heter ICN:s etiska kod för
sjuksköterskor som är en vägledning för sjuksköterskor om att de ska utgå ifrån sin erfarenhet för att reflektera över etiskt svåra situationer.
Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning är att vända sig till sjuksköterskor och studera strategier utöver tolk för att förbättra möjligheterna vid svårigheter under kommunikationen för barnen och sjuksköterskorna. Det kan belysa fler hjälpmedel och studera erfarenheter kring användandet för att tydliggöra vad som fungerar bra. Edge et al. (2014) såg i sitt resultat att det är viktigt för barn som inte talar svenska trots språkförbristningar att kunna uttrycka sig och vara delaktig i omvårdnaden med hjälp av rätt hjälpmedel.
Begränsningar
De begränsningar som kan ses i studien är att det var första gången författarna intervjuade samt att intervjuerna utfördes var för sig på olika orter. Intervjuerna analyserades tillsammans och enligt Polit och Beck (2014) optimeras ett mer ingående resultat om intervjuerna
analyseras tillsammans av författarna. En annan begränsning var att författarna var på två sjukhus och resultatet hade eventuellt blivit annorlunda om vi inkluderat fler avdelningar från fler sjukhus (jfr. Polit & Beck 2014). Enligt Granskär och Höglund (2012) ökar
trovärdigheten, tillförlitligheten och överförbarheten om intervjufrågorna till deltagarna är utformade likadant och att de som intervjuar är lyhörda. Tillförlitligheten stärktes då författarna utgick ifrån samma intervjuguide och följdfrågor (jfr. Granskär och Höglund 2012). Det var en utmaning för författarna att lägga intervjupersonernas upplevelser åt sidan när vi tolkade resultatet men vi hjälpte varandra. Pålitligheten ökar då intervjuperioden var kort då data anses inte har förändrats (jfr. Graneheim & Lundman 2004). Då intervjuerna tog olika lång tid var alla innehållsrika och tidsåtgången påverkade inte syftet eftersom tiden inte är väsentlig utan att syftet besvarats (jfr. Kvale och Brinkmann 2009). Under intervjun var pauserna viktiga för att deltagarna skulle få möjlighet att tänka igenom svaren (jfr. Polit och Beck 2014). Det strategiska urvalet gav en mer omfattande bild av ämnesområdet, ökade studiens trovärdighet och fick en större insikt i syftet (jfr. Graneheim & Lundman 2004).
Angående tillförlitligheten och trovärdigheten av studien var det positivt att vara två då vi kunde ifrågasätta och kritiskt granska varandras tolkningar (jfr. Graneheim & Lundman 2004).
17
SLUTSATS
Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskorna erfar att det är orättvist att inte kunna förmedla sig på ett adekvat sätt till barnen på grund av språksvårigheter som uppstår när sjuksköterskan och barnet inte talar samma språk. När det uppstår språksvårigheter visar resultatet i den här studie att frustration och oro uppkommer då sjuksköterskorna inte kunde nå fram till barnen på grund av tekniska problem såsom vid användandet av telefontolk.
Sjuksköterskorna har fler olika strategier vid kommunikationssvårigheter såsom bilder, kroppsspråk, enkla uttryck och att ha ett positivt förhållningssätt. Mer utbildning i
kommunikationsteknik, om hur man kan kommunicera med barn som inte talar svenska bidrar till en större kunskap hos sjuksköterskor inom detta område och kan hjälpa sjuksköterskorna att känna sig trygga i sin yrkesroll.
18
REFERENSLISTA
Baillie, L., Ford, P., Gallagher, A. & Wainwright, P. (2009). Dignified care for children and young people: nurses' perspectives. Paediatric nurs, 21(2), 24-8. doi:
10.7748/paed2009.03.21.2.24.c6915
Blackford, J. & Street, A. (2000). Nurses of NESB working in a multicultural community.
Contemp Nurse, 9(1), 89-98. http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.5172/conu.2000.9.1.89
Dalheim Englund, A.C. & Rydstrom, I. (2012). "I have to turn myself inside out": caring for immigrant families of children with asthma. Clin Nurs Res, 21(2), 224-42. doi:
10.1177/1054773812438915
Edge, S., Newbold, K. & McKeary, M. (2014). Exploring socio-cultural factors that mediate, facilitate, & constrain the health and empowerment of refugee youth. Social Science &
Medicine, 117, 34-41. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2014.07.025
Edvardsson, D. (2005). Atmosphere in Care Settings: Towards a Broader Understanding of the Phenomenon. Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612:941
Eklof, N., Hupli, M. & Leino-Kilpi, H. (2015). Nurses' perceptions of working with immigrant patients and interpreters in Finland. Public Health Nurs, 32(2), 143-50. doi:
10.1111/phn.12120
Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C. & Neri, S. (2009). Providing transcultural to children and parents: an exploratory study from Italy. J Nurs Scholarsh, 41(2), 220-7. doi:
10.1111/j.1547-5069.2009.01274.x
Galbraith, A. A., Semura, J. I., McAninch-Dake, R. J., Anderson, N. & Christakis, D. A.
(2008). Language disparities and timely care for children in managed care Medicaid. Am J Manag Care, 14(7), 417-26. ISSN 1088-0224
19 Gallagher, P. J., Rice, B., Tierney, P., Page, K. & McKinnely, A. (2011). An evaluation of a critical care course for undergraduate nursing students. British Association of CriticalCare Nurses, 16(5), 261-269. doi: 10.1111/j.1478-5153.2010.00442.x
Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (2012) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård (2:ed). Lund: Studentlitteratur
Gulati, S., Watt, L., Shaw, N., Sung, L., Poureslami, I.M., Klaassen, R., Dix, D. & Klassen, A.F. (2012). Communication and language challenges experienced by Chinese and South Asian immigrant parents of children with cancer in Canada: implications for health services delivery. Pediatr Blood Cancer, 58(4), 572-8. doi: 10.1002/pbc.23054
Hadziabdic, E., Albin, B., Heikkilä, K. & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in the use of professional interpreters: qualitative analysis of incidents from primary healthcare.
Nursing Inquiry, 18(3), 253–261. doi: 10.1111/j.1440-1800.2011.00542.x
Hallström, I. & Lindberg, T. (2009) Pediatrisk omvårdnad (1:ed). Lund: Studentlitteratur
Hallström, I. & Lindberg, T. (2015) Pediatrisk omvårdnad (2:ed). Stockholm: Liber
Hanséus, K., Lagercrantz, H. & Lindberg, T. (2012) Barnmedicin (4:ed). Lund:
Studentlitteratur
Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish care staff´s experiences. International council of nurses, 52(4), 276-285. doi: 10.1111/j.1466-7657.2005.00418.x
20 Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf (Hämtad:
2017-06-14)
Koening, K., Chesla, C. & Kennedy, C. (2003). Parent´s perspektives of asthma crises hospital management in infants and toddlers: an interpretive view through the lens of attachment theory. Journal of Pediatric Nursing, 18(4), 233-242. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0882-5963(03)00084-8
Krupic, F., Hellström, M., Biscevic, M., Sadic, S. & Fatahi, N. (2016). Difficulties in using interpreters in clinical encounters as experienced by immigrants living in Sweden. Journal of Clinical Nursing 25(11), 1721-1728. doi: 10.1111/jocn.13226
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun (2:ed). Lund:
Studentlitteratur
Leininger, M.M. & McFarland, M.R. (red.) (2006). Culture care diversity and universality: a worldwide nursing theory. (2 ed.) Sudbury, Mass: Jones and Bartlett.
Lundman, B. & Graneheim, H-U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. &
Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:
Studentlitteratur
Martinez, E., Tocantins, F.R. & de Souza, S.R. (2013). The specificities of communication in child nursing care. Rev Gaucha Enferm, 34(1), 37-44. doi: http://dx.doi.org/10.1590/S1983-14472013000100005
McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M och Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 6(22), 335-339. doi:
10.12968/bjon.2013.22.6.335
21 McFarland, M. (2006). Madeleine Leininger 1920s-Present: Cultur Care Theory of Diversity and Universality. I A. Marriner Tomey, I M. Raile Alligood (Red.), Nursing Theorists and Their Work (6th ed.) St. Louis, Missouri: Mosby, Inc
Michaelsen, J., Krasnik, A., Nielsen, A., Norredam, M., Torres, A-M. (2004). Health professionals´ knowledge, attitudes, and experiences in relation to immigrant patients: a questionnaire study at a Danish hospital. Scand J Public Health, 32(4), 287-295. doi:
10.1080/14034940310022223
Nielsen B, Birkelund R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare system- a qualitative study of nurses’ experience when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00636.x
Nkulu Kalengayi, F. K., Hurtig, A. K., Ahlm, C. & Ahlberg, B. M. (2012). "It is a challenge to do it the right way": an interpretive description of caregivers' experiences in caring for migrant patients in Northern Sweden. BMC Health Serv Res, 29(12), 433. doi: 10.1186/1472-6963-12-433
Pergert, P., Ekblad, S., Enskar, K. & Bjork, O. (2007). Obstacles to transcultural caring relationships: experiences of health care staff in pediatric oncology. J Pediatr Oncol Nurs, 24(6), 314-28. doi:10.1177/1043454207308066
Pergert, P., Ekblad, S., Enskar, K. & Bjork, O. (2008). Bridging obstacles to transcultural caring relationships--tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology care.
Eur J Oncol Nurs, 12(1), 35-43. doi: 10.1016/j.ejon.2007.07.006
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2014). Essentials of nursing research: Appraising Evidence for Nursing Practice (8:ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
SCB, Statistiska centralbyrån. (2016). Utvalda tabeller och diagram.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/ (Hämtad 2016-10-26)
22 Socialstyrelsen. (2016). Informationsöverföring och kommunikation.
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation (Hämtad: 2016-10-28)
Suurmond, J., Seeleman, C., Rubb, I., Goosen, S. & Stronks, K. (2010). Cultural competence among nurse practitioners working with asylum seekers. Nurse Education Today, 30(8), 821-826. doi: 10.1016/j.nedt.2010.03.006
Sveriges riksdag. (1982). Hälso och sjukvårdslag 1982:763.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 (Hämtad 2016-10-28)
Watson R., Hayter M., Noyes J., Perry L., Pickler R., & Roe B. (2015). Empirical research – qualitative. Journal of Advanced nursing.
http://onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1111/(ISSN)1365-2648/homepage/jan_essentials.htm (Hämtad: 2017-01-25)
23
Bilaga 1
Umeåuniversitet, 901 97 Umeå, Institution för omvårdnad.
Intervjuguide Bakgrund på deltagarna:
Namn:
Ålder:
Kön:
Arbetslivserfarenhet:
Utbildning:
Språkerfarenhet:
Frågor till studien:
Kan du berätta hur din erfarenhet är att arbeta med barn som inte talar det svenska språket och vilka kommunikationsproblem kan uppstå?
Kan du berätta hur ni arbetar med barn som inte talar det svenska språket?
Hur hanterar du situationen?
Använder du några verktyg/hjälpmedel?
Använder du några strategier?
Hur är din erfarenhet angående barnets omvårdnad i situationer som du stött på?
Hjälpfrågor som vi kan använda oss av under intervjun.
Berätta hur du menar?
När, vemdå och hurdå? Berätta mera?
Ge ett exempel på det du berättar?
24
Bilaga 2
Umeåuniversitet, 901 97 Umeå, Institution för omvårdnad.
Till verksamhetschefen.
Förfrågan om tillstånd att genomföra intervjuer vid er enhet.
Vi är två studenter som heter Karolina Kljajic och Emelie Domeij som studerar specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning på barn och ungdomar vid
Umeåuniversitet. Karolina är anställd på barn och ungdomsenheten i Gävle och Emelie på barn och ungdomsavdelningen i Örnsköldsvik. Nu är det dags för oss att skriva en D-uppsats och vi kommer studera sjuksköterskors erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som ej pratar svenska. Mer kunskap behövs för att öka förståelsen kring detta.
Vår förfrågan avser om vi får tillstånd att genomföra intervjuer med sjuksköterskor vid er enhet. Vi vill att studien ska inkludera legitimerade sjuksköterskor/ barnsjuksköterskor med minst två års erfarenhet på avdelningen eller mottagningen. Vår förfrågan gäller även om respektive avdelningschef får tillstånd att lämna kontaktuppgifter till oss så att vi via mail kan tillfråga sjuksköterskor som uppfyller våra kriterier om medverkan i studien. Tid och plats får den som deltar i intervjuerna bestämma. Intervjuerna kommer spelas in (ljudinspelning).
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som ej pratar svenska. Vi vill gärna komma ut till verksamheterna och intervjua någon gång under vecka 4-6.
Etiska bedömningar som tagits i akt är kontakt och tillåtelse av verksamhetscheferna på respektive vårdavdelning för att genomföra denna studie samt att deltagarna kommer att muntligt och skriftligt skriva på ett kontrakt för godkännande och möjlighet att medverka.
Författarna kommer att skicka information om samtycke till sjuksköterskorna och materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Studien kommer genomföras inom ramen för
magisterexamen och institutionen för omvårdnad tillhandahåller en handledare och vår handledare heter Karin Sundin.
Vi är tacksam för svar så snart som möjlig, via vändande mail eller på annat lämpligt sätt
25 Med vänliga hälsningar
Karolina Kljajic, Mejladress: kakl0017@student.umu.se.
Telefon: 076 261 98
Emelie Domeij, Mejladress:emma0037@student.umu.se Telefon: 073802761
Karin Sundin, Handledare, Docent
Institutionen för omvårdnad
Umeå universitet Mejladress: karin.sundin@umu.se
Härmed ges tillstånd för att genomföra studien:
Ort den……… Namnteckning………
26
Bilaga 3
Umeåuniversitet, 901 97 Umeå, Institution för omvårdnad.
Till enhetschef.
Vi är två studenter som heter Karolina Kljajic och Emelie Domeij som läser
specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning på barn och ungdomar på Umeåuniversitet.
Karolina är anställd på barn och ungdomsenheten i Gävle och Emelie på barn och ungdomsavdelningen i Örnsköldsvik.
Ett godkännande från verksamhetschefen har givits att genomföra en studie som handlar om sjuksköterskornas erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som ej pratar svenska. Det finns inte mycket forskat kring vårt ämne och därför vill vi komma ut i verksamheten och öka förståelsen kring detta.
Vi vill inkludera barnsjuksköterskor/sjuksköterskor med 2 års erfarenhet på avdelningen eller mottagningen. Vi vill gärna att du mejlar kontaktuppgifter till oss för
informanterna/sjuksköterskorna som uppfyller inklusionskriterierna så skickar vi bifogade informations dokumentet. Vi vill gärna komma ut till verksamheterna och intervjua någon gång under vecka 4-6.
Etiska bedömningar som tagits i akt är kontakt och tillåtelse av verksamhetscheferna på respektive vårdavdelning för att genomföra denna studie samt att deltagarna kommer att muntligt och skriftligt skriva på ett kontrakt för godkännande och möjlighet att medverka.
Studien kommer genomföras inom ramen för magisterexamen och institutionen för omvårdnad tillhandahåller en handledare och vår handledare heter Karin Sundin.
Sjuksköterskorna kommer att informeras och tillfrågas skriftligen om deltagande i studien, och därefter ge ett informerat samtycke. All insamlad information kommer att behandlas konfidentiellt, som innebär att inga uppgifter kommer att röjas för obehöriga.
27 Vi undrar om ni kan agera som kontaktperson under vår studie? Kontaktpersonen ska finnas där om frågor kring verksamheten uppstår.
Med vänliga hälsningar
Karolina Kljajic, Mejladress: kakl0017@student.umu.se.
Telefon: 076 261 98 13
Emelie Domeij, Mejladress: emma0037@student.umu.se Telefon: 0738027610
Karin Sundin, Handledare, Docent
Institutionen för omvårdnad
Umeå universitet Mejladress: karin.sundin@umu.se
28
Bilaga 4
Umeåuniversitet, 901 97 Umeå, Institution för omvårdnad.
Informationsbrev och samtycke
Här kommer information till dig som vill delta i intervjustudien om sjuksköterskornas erfarenheter och strategier att kommunicera med barn som ej pratar svenska som pågår vid Umeå Universitet. Ditt deltagande i studien är frivilligt, konfidentiellt och du kan när som helst dra dig ur. Din identitet och arbetsplats kommer inte avslöjas och det som spelas in kommer endast författarna och handledaren ta del av. Det insamlade materialet kommer låsas in så ingen oberörd kan komma åt det. Intervjutiden beräknas ta cirka 30-40 minuter. När studien är klar kommer den att publiceras i DIVA. Mellan vecka 4-6 planerar författarna att genomföra studien och om du väljer att delta i studien får du välja tid och plats för intervjun.
Vi är tacksam för svar så snart som möjlig, via vändande mail eller på annat lämpligt sätt
Namnteckning/ Underskrift: ………
Kontaktpersoner: Karolina Kljajic, Mejladress: kakl0017@student.umu.se Telefon: 076 261 98 13
Emelie Domeij, Mejladress: emma0037@student.umu.se Telefon: 0738027610 Karin Sundin,
Handledare, Docent
Institutionen för omvårdnad
Umeå universitet Mejladress: karin.sundin@umu.se
29