Etiska överväganden

Enligt Forsberg och Wengström (2008) bör etiska överväganden i en systematisk

litteraturstudie beröra urval och presentation av resultat. Det är viktigt att de studier som inkluderas har granskats av en etisk kommitté, samt att forskarna presenterar sina egna etiska resonemang i texten. Alla använda artiklar och alla resultat måste redovisas i studien, även de som inte stärker den egna hypotesen. Vi har tagit hänsyn till Forsbergs och Wengströms (2008) principer för etiska överväganden i arbetet med vår litteraturstudie. Vi har kvalitetsgranskat samtliga artiklar som använts i uppsatsen och fastställt att alla dessa

innehåller etiska överväganden. Artiklarna har granskats både enskilt och tillsammans, vilket vi tror är en säkerhet i granskningen då vi undviker att påverkas av varandra i åsikten kring artikelns kvalitet. Alla artiklar är redovisade och vi anser att vi har presenterat ett så rättvist resultat som möjligt, som inte är vinklat till vår fördel utan att vi gett en faktisk beskrivning av studiernas innehåll. Forsberg och Wengström (2008) menar att studiens interna validitet avgörs av trovärdigheten i det resultat som redovisas. Trovärdigheten ökar om författarna är medvetna om sina egna föreställningar. Vår studies trovärdighet hade med bakgrund i detta minskat om vi vinklat resultatet till vår fördel, t.ex. genom att endast lyfta fram likheter i våra artiklar och medvetet valt behov som stämmer överens med våra valda teorier. Vi vill återge en ärlig bild av vad vi funnit i artiklarna. Dock har vi förståelse för att våra egna

föreställningar kan ha färgat resultat. Enligt Wright, Watson och Bell (2006) kan en

föreställning liknas vid en persons individuella sanning. En föreställning kan vara hindrande eller underlättande och det är upp till observatören att avgöra hur föreställningen påverkar sammanhanget. Med bakgrund i detta har vi försökt att tillsammans utmana våra

föreställningar om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna kan ha. Detta för att öppna för en ny bild som grundas i de studier vi tagit del av.

7.4 Slutsats

Sjuksköterskor behöver mer utbildning angående vilka behov en våldtagen kvinna har. Utbildning bör beröra de behov som vi lyft fram hos kvinnorna. Stor vikt bör läggas vid krisreaktioner och speciellt psykologiska försvarsmekanismer. Sjuksköterskans bemötande måste anpassas efter vilket tillstånd kvinnan befinner sig i. Då kvinnan befinner sig i chockfasen måste sjuksköterskan kunna ge ett lugnt och tryggt bemötande. Bemötandet är beroende av att sjuksköterskan tror på det kvinnan berättar och aldrig skuldbelägger henne för våldtäkten. Kvinnorna har visat ett behov av att öppna sig och berätta om våldtäkten. Detta ställer krav på sjuksköterskans självkännedom om sin egen reaktion på det hemska som kvinnan berättar. Kvinnans önskan om att öppna sig och berätta om våldtäkten kan påverkas av den chock hon befinner sig i då hon använder försvarsmekanismer och förnekar det som hänt. Detta är något som sjuksköterskan måste vara medveten om för att kunna förstå kvinnans beteende. Genom att ge kvinnan stöd i form av känslomässigt stöd, redskap och bekräftelse kan sjuksköterskan hjälpa kvinnan att våga berätta om våldtäkten.

Kvinnorna har ett behov av att bli stärkta av sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan stärka

kvinnan genom att ge henne kontroll över sjukhussituationen och låta henne ta egna beslut om omvårdnaden. Sjuksköterskan bör undvika att se kvinnan som ett offer. Istället bör

sjuksköterskan fokusera på kvinnans egna resurser för att ge henne styrkan att själv kunna hantera situationen. Omvårdnaden måste bygga på en diskussion med kvinnan där hon själv känner sig delaktig och därmed kontrollerar situationen.

Sammanfattningsvis är sjuksköterskans goda bemötande och förmåga att ge stöd avgörande för hur väl kvinnans behov kan tillgodoses. Kunskap hos sjuksköterskan om vad ett gott bemötande innebär och vilket sorts stöd hon är i behov kan säkerställa högre kvalitet i den omvårdnad som ges.

Det finns ett behov av fortsatt forskning i ämnet omvårdnad och våldtäkt. Av intresse vore en jämförelse mellan våldtagna mäns och våldtagna kvinnors behov samt en studie med större fokus på hur samhället påverkar en våldtagen kvinnas omvårdnadsbehov.

Referenser

Ahrens, C., Campbell, R., Ternier-Thames, K., Wasco, S. & Sefl, T. (2007). Deciding whom to tell; expectations and outcomes of rape survivors´ first disclosures. Psychology of women

quarterly, 31, 38-49.

Brottsförebyggande rådet (2009). Statistik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Tillgänglig: http://www.bra.se Sökväg: Statistik/våldtäkt. [2009-09-08].

Burke-Draucker, C. (1999). The psychotherapeutic needs of women who have been sexually assaulted. Perspectives in psychiatric care, 35, 18-28.

Campbell, R., Townsend, S-M., Long, S-M., Kinnison, K-E., Pulley, E-M., Adames. B., & Wasco, S., (2006). Responding to sexual assault victims´ medical and emotionalnNeeds: a national study of the services provided by SANE programs. Research in Nursing & Health,

29, 384-398.

Campbell, R., Wasco, S., Ahrens, C., Sefl, T. & Barnes, H. (2001). Preventing the “second rape”. Rape survivors experiences with community service providers. Journal of

interpersonal violence, 16, 1239-1259.

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Samt Katastrofpsykiatri och sena stressreaktioner. Stockholm: Natur och kultur.

DePoy, E. & Gitlin, L. (1999). Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Du Mont, J., & Parnis, D. (2003). Forensic nursing in the context of sexual assault: comparing the opinion s and practices of nurse examiners and nurses. Applied nursing research, 16, 173- 183.

Du Mont, J., White, D., & McGreger, M. (2009). Investigating the medical forensic examination from the perspectives of sexually assaulted women. Social Science and

Medicine, 68, 774-780.

Eide, H. & Eide, T. (1996). Omvårdnadsorienterd kommunikation. Relationsetik, samarbete

Ericksen, J., Dudley, C., Mclntosh, G., Ritch, L., Shumay, S., & Simpson, M., (2002). Clients´ experiences with a specialized sexual assault service. Journal of emergency nursing,

28, 86-90.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.

Gallop, R., McCay, E., Austin, W., Bayer, M. & Peterneij-Taylor, C. (1998). A survey of psychiatric nurses regarding working with clients who have a history of sexual abuse. Journal

of the American Psychiatric Nurses Association, 10, 9-17.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Grände, J. (2007). Utsatt för våldtäkt? En bok till dig som blivit drabbad. Stockholm: Gothia förlag.

Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Borås: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa, begränsningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). HSL. Frölunda: Notisum AB. Tillgänglig: http:// www.notisum.se Sökväg: Till lagboken/Hälso- och sjukvårdslagen. [2009-09-19].

International Council of Nurses (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [översättning: Svensk sjuksköterskeförening] Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Tillgänglig: http://www.swenurse.se Sökväg: Publikationer/Etik. [2009-09-14].

Kelleher, C., & McGilloway, S. (2008). Nobody ever chooses this…’: a qualitative study of service providers working in the sexual violence sector – key issues and challenges. Health

and Social Care in the Community, 17, 295-303.

Mattsson-Lidsle, B., & Lindström, U-Ä. (2001). Tröst – en begreppsanalys. Vård i Norden, 21, 47-50.

Monroe, L., Kinney, L., Weist, M., Spriggs - Dafeamekpor, D., Dantzler, J., & Reynolds, M. (2005). The experience of sexual assault; findings from a state-wide victim needs assessment.

Journal of Interpersonal Violence, 20, 767-776.

SOSFS 2005:12. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningar. Tillgänglig: www.socialstyrelsen.se Sökväg:

Författningar/SOSFS 2005:12. [2009-09-11].

SOU 1994:56. Ett centrum för kvinnor som våldtagits och misshandlats. Stockholm: Fritzes. SOU 2001:14. Sexualbrotten. Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande

frågor. Stockholm: Novum Grafiska AB.

Sverige rikes lag (2009). BrB 6:1. Kap 6 paragraf 1. Norstedts Juridik AB.

Södersjukhuset (2009). Akutmottagning för våldtagna kvinnor – AVK. Stockholm: Södersjukhuset. Tillgänglig: http://www.sodersjukhuset.se Sökväg:

Avdelning/akutmottagning/akutmottagning för våldtagna kvinnor. [2009-09-09]. Tamm, M. (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur. Wennstam, K. (2005). En riktig våldtäktsman -.en bok om samhällets syn på våldtäkt. Viborg: Albert Bonniers Förlag

WHO. Violence against women; a priority health issue. Tillgänglig: http://www.who.int Sökväg: Violence against women. [2009-09-10].

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad, en bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.