Etiska överväganden

Vi har utgått från vetenskapsrådets CODEX för forskningsetiska grundprinciper inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990) i studiens etiska överväganden. Detta innebär att de etiska ställningstaganden som gjorts, har en grund i de fyra allmänna grundkraven som ställs på forskning inom humaniora. Forskning är viktigt för samhällsutvecklingen, men det finns krav på att forskningen håller en god kvalitet, i och med forskningskravet. Den personliga integriteten i forskning får inte heller utsättas för någon form av skada eller kränkning, vilket beskrivs i individskyddskravet. Kraven vägs mot varandra för att väga nyttan av forskningen mot de risker som finns att åsamka skada för någon av deltagarna. De fyra forskningsetiska principerna informations-,

samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet har som syfte att ge

vägledning i hur förhållandet mellan forskningskravet och individskyddskravet kan hanteras.

Enligt Vetenskapsrådet (1990) syftar informationskravet till att studiens deltagare har rätt att ta del av forskningens syfte och villkor. Deltagaren ska informeras om sitt frivilliga deltagande i studien och att rättigheten att avbryta sin medverkan vid oberoende tidpunkt. Deltagaren ska vara så pass informerad om studien att ett aktivt val att medverka i studien kan göras. Att samtliga insamlade uppgifter enbart används i syfte för forskning ska tydligt betonas.

28

Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ge sitt samtycke till att medverka i

studien. Samtycket ska ha sin grund i att informationskravet är uppfyllt. De som deltar i studien äger rättigheten att när som helst få avbryta sitt medverkande med vetskapen om att det inte finns någon risk för negativa följder eller påtryckning av forskaren. Dock får forskaren försöka motivera till med- verkandets positiva följder (Vetenskapsrådet, 1990). Konfidentialitetskravet är ett sätt att kunna motivera till ett fortsatt deltagande. Det innebär att forskaren redogör för att deltagandet sker under högsta möjliga konfidentialitet. Material som kan identifiera deltagarna ska förvaras på sådant vis att ingen obehörig har möjlighet att komma åt det. Ur resultatet av forskningen ska inte heller enskilda deltagare kunna identifieras. Därför ska forskaren maskera deltagarna i den framställda skriften. Nyttjandekravet avser att det insamlade materialet från deltagarna enbart ska användas i avtalat forskningssyfte. Forskaren har en förpliktelse att använda materialet enbart i det syfte undersökningen har informerats beröra (ibid.).

Bryman (2011) belyser, utöver de forskningsetiska kraven även skadekravet, som avser att deltagarna ska skyddas från både fysisk och psykisk skada, likt individskyddskravet. Det är en självklarhet att ingen av informanterna, på något sätt, ska må dåligt över att ha medverkat i studien. Vetenskapsrådet (1990) rekommenderar forskaren att tillsammans med de etiska kraven att ge deltagarna en möjlighet att ta del av material och tolkningar, framför allt sådant som kan vara av känslig karaktär. Forskaren ska dock inte undvika att publicera sitt material på grund av något som kan anses vara negativt, utan ska väga beslutet att publicera mot de resultat forskningen kan bidra med. Deltagarna bör också ges möjlighet att ta del av var forskningsresultaten kommer att publiceras för att ta del av studiens slutsatser.

När informanterna eftersöktes fanns en noggrannhet med att kort berätta om studiens syfte, dels för att väcka intresse, men också för att de som tackade ja skulle vara medvetna om vad studien tänkt beröra. Varje informant har således fått ta ett eget beslut om sin medverkan. Inför samtliga intervjuer redogjordes återigen för syftet, med en mer noggrann genomgång. Deltagarna informerades om upplägget av intervjun, att vi inte skulle ställa dem under någon press, samt att de när som helst fick ställa frågor om funderingar fanns. Varje person blev också informerad om sin rätt att avbryta intervjun eller att avstå från att svara på frågor. Innan intervjun betonades även konfidentialitetskravet samt att inga känsliga uppgifter skulle förekomma i den färdigställda texten, detta har gjorts genom att namnge alla deltagare med fingerade namn. Informanterna delgavs även information om att all data enbart skulle användas till denna studie och att endast personerna i rummet skulle få ta del av inspelningar och transkriberingar. Genom detta förfarande anser vi hänsyn till de forskningsetiska kraven har tagits. Vi anser inte att studiens syfte varit av känslig karaktär. I och med de

29

fingerade namnen på informanterna uppfylls kravet på konfidentialitet i studien. Eftersom intervjuerna spelades in, fick deltagarna godkänna att inspelning fick ske. Vi berättade att det inspelade materialet enbart skulle komma att användas till vår studie och att det skulle raderas efter transkribering.

Vid parintervjuer är det inte möjligt att garantera en total konfidentialitet, då vi inte kan påverka vad parterna säger efteråt. Vi var därför noggranna med att ta upp detta med de tillfrågade personerna innan intervjuerna bestämdes. Vi gav dem också möjlighet att få göra enskilda intervjuer. En risk vid parintervjuer är att informanterna möjligen kan identifiera varandra i den färdigställda texten.

3.8 Sammanfattning

I metodgenomgången har såväl teoretiska som praktiska ställningstaganden och utgångspunkter presenterats. Vår forskningsansats presenteras i kapitlets första del och vidare presenteras metodvalet samt en genomgång av studiens praktiska genomförande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som varit semi-strukturerade. Totalt har tio lärarstudenter deltagit i studien. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av att undersöka materialet utifrån olika teman. Analysprocessen tog vid i början av data- insamlingen och de teorier som vi redogjorde för i kapitel två, är ett resultat av analysen, vilket gör studien induktiv. Metodgenomgången redogör för hur studiens urval har sett ut, samt vilka som deltagit i studien. Urvalet har till största delen varit målstyrt. Vidare har de kvalitetskriterier som varit aktuella i samband med studien presenterats. Vi har även redogjort för olika verktyg som kan användas i samband med kvalitetssäkring, bland annat validitet och trovärdighet. Avslutningsvis presenterades de etiska frågor som har diskuterats under studiens gång, tillsammans med en genomgång av de forskningsetiska principerna; informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet har som syfte att ge vägledning i hur förhållandet mellan forskningskravet och individskyddskravet kan hanteras.

30