I ett vidare sammanhang behövde projektgruppen ställa sig en etisk fråga under arbetet: Är det etiskt försvarbart att arbeta med ett projekt som innebär förenkling av kameraövervak- ning? För att svara på denna fråga hämtas resultat från en av gruppmedlemmarnas rapporter:
Studenters åsikter om de etiska följderna av övervakning av Rasmus Löfgren.
Rapporten analyserade två studier inom polisiär kameraövervakning i Sverige, en av Brotts- förebyggande rådet 2015 [15] och en av Manne Gerell 2016 [16]. Båda dessa studier kom fram till att inget belägg fanns för att polisiär kameraövervakning skulle ha någon brottsförebyg- gande effekt.
En enkät genomfördes även på studenter från Linköpings universitet där de frågades om deras åsikter inom kameraövervakning. Resultatet från detta jämfördes med en liknande un- dersökning från 2013 [17]. Denna enkät och jämförelse kom fram till att trots att inga belägg finns för att kameraövervakning skulle ha ett brottsförebyggande effekt så har studenter en positiv inställning till övervakningen.
Med detta som grund känner projektgruppen att det är etiskt försvarbart att ha utfört detta arbete.
7
Slutsatser
Nedan besvaras projektgruppens frågeställningar.
1. Hur kan en videofiltreringsapplikation implementeras så att man skapar värde för kunden? För att öka sannolikheten att produkten skulle få stort värde för kunden har projekt- gruppen jobbat nära med kunden vid framställningen av kravspecifikationen. Den har gått igenom många iterationer och kunden har haft många möjligheter att påverka den. Projektgruppen har även under förarbetet framställt detaljerade GUI-koncept med ett användarperspektiv i fokus. Detta har hjälpt både gruppen och kunden att förstå vi- sionen för slutprodukten vilket har gjort att gruppen tidigt kunde få bra feedback från kunden.
Kontinuerliga kundmöten med frekventa demonstrationer av hur långt utvecklingen har kommit är någonting som också har gett kunden möjlighet att ge feedback och påver- ka produkten. Eftersom gruppen har arbetat med continuous integration har det varit relativt enkelt att ha en demonstrerbar version av produkten redo.
Projektgruppen har också utvecklat med ett stort fokus på kodkvalité för att en så stor del som möjligt av arbetet ska komma till användning. Den välkommenterade och välstruk- turerade koden gruppen efterlämnade gör det lättare för kunden att förstå produkten och arbeta vidare.
Några erfarenheter som har dokumenterats och kan komma till användning i framtida projekt är bland annat arbetssättet kring Git som projektgruppen hade. Redan nu finns ett omfattande dokument som beskriver hur Git ska användas som arbetssätt. En an- nan erfarenhet som har dokumenterats är hur projektgruppen använde arbetsmetoden Scrum. En styrka med genomförande av Scrum i detta projekt var att projektgruppen an- passade arbetsmetoden till projektgruppens förutsättningar. Detta underlag kan därmed användas till andra projekt som vill använda Scrum men som behöver vissa ändringar i hur Scrum ska appliceras på dessa projekt. Något som kan dokumenteras är de erfaren- heter som varje projektmedlem har kring kodstandarder, skriva tester och hur kod ska struktureras. Slutligen en ytterligare erfarenhet som kan dokumenteras och tillämpas till framtiden är alla verktyg som varje projektmedlem använde sig av.
3. Vilket stöd kan man få genom att skapa och följa upp en systemanatomi?
I början av projektet var systemanatomin ett väldigt bra sätt att strukturera upp applika- tionens olika funktionaliteter och hur de hör ihop med varandra. Det gav projektgruppen en grund för att ta fram applikationens arkitektur. Under projektets gång har systema- natomin inte följts upp på grund av att det inte har känts nödvändigt. Gruppen har haft kontinuerlig kontakt med kunden och en så pass bra sprintplanering att alla vetat vad som ska göras.
4. Vilket stöd i implementationsfasen får gruppen av att ha en tydlig arbetsprocess gällande
versionshantering?
Implementationsfasen var den största fasen i projektet och därför planerades den väl på förhand. Arbetsflödet var tydligt definierad i ett internt dokument, med förhållningssätt, standarder och guider på det mest väsentliga som behandlar just arbetsprocessen. På grund av detta fick gruppen det stöd som behövdes under utvecklingen, och om det var frågetecken kring något, kunde man vända sig till konfigurationsansvarige.
Ytterligare diskussion kring detta kan läsas i Projektgruppens arbetsflöde, som behandlas i Användningen av CI och Git i ett mjukvaruprojekt av Mattias Beming.
5. Hur kan ett koncepttest användas för att skapa framtida värde?
Som diskuteras i avsnitt 6.1.4 kan produkten ges till beställare som en prototyp och kan även användas som inspiration till framtida projekt och lösningar.
A
Användning av Redux i
React-applikationer av Alfred
Sporre
A.1
Inledning
För att underlätta utvecklandet av dagens komplexa hemsidor har det skapats många olika verktyg och ramverk; bland dessa finner man React, ett välanvänt komponentbaserat ramverk som underhålls av företaget Facebook.
Eftersom att hemsidor nu för tiden är interaktiva har även ett nytt koncept uppstått: till-
stånd. En hemsidas tillstånd kan enklast beskrivas som det som gör att hemsidan ser ut som den gör just nu. Del av tillståndet kan till exempel vara vilken video som håller på att spelas,
vilket inlägg som visas, eller vad som står i ett text-fält. React tillåter användaren att hantera detta tillstånd, men traditionellt sett har ofta det externa bibliotek Redux – en tillståndshante- rare – använts som komplement. På senare tid har dock åsikter divergerat angående huruvida man bör använda Redux för utveckling av React-applikationer eller inte.
Projektgruppen valde att använda både React och Redux för utvecklingen av Mycroft, men någon djupare undersökning gjordes aldrig kring om införandet av tillståndshanteraren var det bästa alternativet.