Etiska och samhälleliga aspekter

Det  vi  kan  ställa  oss  frågande  till  är  om  kommuner  ska  ha  huvudansvaret  för  resurserna  i  skolan. Kommuner arbetar aktivt för att marknadsföra sin kommun. När kommuner tar fram  sina  visioner  för  framtiden  är  det  inte  i  första  hand  skolan  som  ska  öka  kommunens  attraktionskraft. Visioner framhäver ofta trivsel bland invånare, fina miljöer, nybyggnationer  och möjligheter till fritidsaktiviteter. Det är inte lika vanligt kommuner marknadsför sig med  god  skola  och  sjukvård.  Är  det  verkligen  meningen  att  denna  typ  av  aktiviteter  ska  konkurrera  med  skolan  om  resurser?  Ska  kommuner  bygga  nya  bostäder  eller  en  ny  idrottshall  tas  resurser  som  skulle  kunna  användas  för  att  öka  kvaliteten  på  skolan.  Det  är  inte  heller  ovanligt  att  kommuner  hjälper  idrottsföreningar  och  liknande  som  har  ekonomiska  problem,  då  de  anses  viktiga  för  kommunens  attraktionskraft.  Är  det  etiskt  försvarbart  att  kommuner  tar  resurser  som  kunnat  gå  till  skolan  för  att  ha  kvar  en  idrottsförening på elitnivå?  

Många är idag för ett förstatligande av skolan. Om skolan förstatligades är det inte säkert att  resurserna skulle bli fler, då både stat och kommuner måste vara resurseffektiva. Det skulle  dock  finnas  en  möjlighet  att  få  en  mer  likvärdig  skola  över  hela  landet.  Elever  skulle  förhoppningsvis  få  samma  möjligheter  vare  sig  de  bor  i  en  rik  kommun  eller  en  fattig  kommun. 

Lärarnas  status  och  kompetens  ifrågasätts  alltmer  och  det  är  en  profession  som  har  försvagats. Lönerna har gått ner samtidigt som de upplever att det ställs mer krav på dem.  Det  är  lärarna  som  i  stor  utsträckning  formar  Sveriges  framtid  både  kunskapsmässigt  och  etiskt.  I  och  med  de  låga  lönerna,  den  arbetsbörda  och  den  sänkta  statusen  kan  det  vara  svårt att få lämpliga individer att bli lärare. Detta tillsammans med de bristande resurserna i  skolan  kan  leda  till  att  kunskapsnivån  sjunker,  vilket  kan  få  konsekvenser  för  samhället  i  stort. Sveriges konkurrenskraft på världsmarknaden är vår kunskap då det finns andra länder  som  kan  producera  produkter  och  tjänster  till  ett  billigare  pris.  Om  kunskapsnivån  sänks  i  Sverige,  hur  ska  näringslivet  då  kunna  konkurrera  med  andra  länder  som  är  på  ständig  frammarsch  i  den  alltmer  globaliserade  världen?  Vad  skulle  detta  göra  med  välfärden  i  landet?  

7

Referenser

Almqvist,  R.,  (2006),  New  Public  Management‐  om  konkurrensutsättning,  kontrakt  och 

kontroll, Malmö Liber AB 

Andersson,  T.,  Tengblad,  S.,  (2009),  “When  complexity  meets  culture:  new  public  management and the Swedish police”, Qualitative Research in Accounting & Management,  Vol. 6, Nr. 1/2 s. 41‐56 

Baïada‐Hirèche,  L.,  Chanlat,  J‐F.,  Pasquero,  J.,  (2012),  ”Managerial  Responsibility  as  Negotiated Order: A Social Construction Perspective”, Springer Science + Business Media B.V  s. 17‐31 

Barker, B., (2009), “Public service reform in education: why is progress so slow?, Journal of 

Educational Administration and History, Vol. 41, Nr. 1, s. 57‐72. 

Bolman,  L.,  Deal,  T.,  (2012),  Nya  perspektiv  på  organisation  och  ledarskap  Lund  Studentlitteratur AB   Brunsson, K., (2000), ”Det går inte att styra med resultat”, Statsvetenskaplig tidsskrift, Årg.  103, Nr. 3, s. 235‐241  Bryman, A., (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö Liber AB  Bryman, A., Bell, E., (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder Malmö Liber AB  Butler, A., Li, A., (2004), ”The effects of participation in goal setting and goal rationales on  goal commitment: An exploration of justice mediators”, Journal of Business and Psychology,  Vol. 19, Nr. 1, s. 37‐51  Duffy, M.F., (1989),  ” ZBB, MBO, PPB and their effectiveness within the planning/marketing  process” Strategic Management Journal, Vol. 10 Nr. 2, s. 163‐73.    Ejvegård, R., (1996), Vetenskaplig metod, Lund Studentlitteratur AB  

Ekholm,  M.,  (2000),  ”Management  Models  for  School  in  Europe”,  European  Education  Vol.  32, Nr. 3, s. 50‐62 

Esaiasson,  P.,  Gilljam,  M.,  Oscarsson,  H.,  Wängnerud,  L.,  (2006),  Metodpraktikan,  Vällingby  Elanders  ESV 2003:22, Performance Management in Swedish Central Goverment  Goh, S., (2012), “Making performance measurement systems more effective in public sector  organizations", Measuring Business Excellence, Vol. 16, Nr. 1, s. 31 ‐ 42     Jarl, M., Rönnberg, L., (2010), Skolpolitik‐ Från riksdagshus till klassrum, Malmö Liber AB 

Head, B., (2010)”How can the public sector resolve complex issues? Strategies for steering,  administering and coping” Asia‐Pacific Journal of Business Administration Vol. 2 Nr. 1, s. 8‐16  Hedenquist, J‐A., Håkansson, J., (2001), Formulera och utvärdera mål, Uppsala Nina tryckeri  Kylén, J‐A., (2000), Mål till nytta‐ för att styra, leda och utvärdera, Stockholm Kylén Förlag AB  Larsen,  A‐K.,  (2009),  Metod  helt  enkelt‐  en  introduktion  till  samhällsvetenskaplig  metod,  Malmö Gleerups Utbildning AB  

Lawrence,  S.,  Rahaman,  A.,  (2001),  ”A  negotiated  order  perspective  on  public  sector  accounting and financial control”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 14, Nr.  2, s. 147‐165 

Liedman, S‐E., (2011), Hets! En bok om skolan, Falun Albert Bonniers Förlag   

Lindgren,  L.,  (2008),  Utvärderingsmonstret:  Kvalitets‐  och  resultatmätning  i  den  offentliga 

sektorn, Lund Studentlitteratur AB 

Lindberg, E., (1998), Styrning i svenska gymnasieskolor   

Lindberg,  E.,  Wilson,  T.,  (2011),  “Management  by  objectives:  the  Swedish  experience  in  upper 

secondary schools” Journal of Educational Administration Vol. 49 Nr. 1, s. 62‐75   

Luke,  B.,  Kearins,  K.,  Verreynne,  M‐L.,  (2011),  “The  risks  and  returns  of  new  public  management: political business” International Journal of Public Sector Management, vol. 24  Nr.4  s. 325‐355 

Merchant,  K.,  Van  der  Stede,  W.  (2012),  Management  Control  Systems‐  Performance 

Measurement, Evaluation and Incentives, Edingburgh Pearson Education Limited 

Merriam, S., (1994), Fallstudien‐ som forskningsmetod Lund Studentlitteratur   

Personlig  utveckling  centrum.,  (2012),  Bli  effektiv!  14  konkreta  sätt  att  få  mer  gjort  på 

mindre tid  

Pierre, J., (2007), Skolan som politisk organization, Malmö Gleerups Utbildning AB   

Radnor,  Z.,  McGuire,  M.,  (2004),"Performance  management  in  the  public  sector:  fact  or  fiction?", International Journal of Productivity and Performance Management, Vol. 53 Nr: 3  s. 245 – 260 

Rombach, B., (1991), Det går inte styra med mål! Lund Studentlitteratur   

Seyler,  H.,  (1997),  Effektivitetsbegreppet  i  effektivitetsrevisionen,  Stockholm  Riksrevisionsverket 

Skolverket (2011), Kommunalt huvudmannaskap i praktiken – en kvalitativ studie, Stockholm  Elanders 

SOU 2002:121, Skollag för kvalitet och likvärdighet, Stockholm Elanders Gotab AB 

SOU  2004:116,  Skolans  ledningsstruktur:  Om  styrning  och  ledning  i  skolan,  Stockholm  Elanders Gotab AB 

Svenning,  C.,  (2000),  Metodboken‐ samhällsvetenskaplig  metod och  metodutveckling,  Eslöv  Lorentz Förlag  

Svensson, A., (1997), Målstyrning i praktiken, Malmö Liber AB   

Verbeeten,  F.,  (2008),"Performance  management  practices  in  public  sector  organizations:  Impact on performance", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 21 Nr: 3 s. 427  – 454 

Willcocks,  S.,  (2002),  “Adopting  a  multi‐perspective  approach  to  the  study  of  public  sector  managerial effectiveness”, International Journal of Public Sector Management, Vol. 15, Nr. 4,  s. 262‐280     www.skolverket.se     Yin, R., (2006), Fallstudier: design och genomförande, Malmö Liber AB