ETISKA REFLEKTIONER 32

De forskningsetiska principerna har tagits hänsyn till och några etiska problem kring nyttjande, information, samtycke och konfidentialitet i studien har inte uppstått. Det som dock framkommer i bakgrunden är att utveckla alternativa metoder för att främja egenvård anses etiskt försvarbart ur en rad olika aspekter, för att stärka människors förmågor, hälsa och återhämtning vid psykisk sjukdom (Bernecker, 2014). Men enligt Holm och Severinsson (2013) är det då viktigt att ha etiska diskussioner och reflektioner fortlöpande i vården. Detta för att målen med att främja egenvård kan variera och bör vara med patientens hälsa i fokus, och inte primärt att för att t.ex. minska remisser eller ekonomiska fördelar.

REFERENSLISTA

Arvidsdotter, T., Marklund, B., Taft, C., & Kylén, S. (2015). Quality of life, sense of coherence and experiences with three different treatments in patients with psychological distress in primary care: a mixed-methods study. BMC Complementary & Alternative

Medicine, 15(1), 1-12 12p. doi:10.1186/s12906-015-0654-z

Berbiglia, V.A. & Banfield, B. (2014) Dorothea E Orem: Self-Care Deficit Theory of Nursing. I: M. R. Alligood (Red.), Nursing theorists and their work, 8th ed. (s. 240-257). St Louis, Missouri: A. Mosby.

Bernecker, S. L. (2014). Helping Clients Help Themselves: Managing Ethical Concerns When Offering Guided Self-Help Interventions in Psychotherapy Practice. Professional Psychology: Research & Practice, 45(2), 111-119. doi:10.1037/a0036118

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 139-149). Lund:

Studentlitteratur.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur och Kultur. Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 330-343). Lund: Studentlitteratur.

Druss, B., Zhao, L., von Esenwein, S., Bona, J., Fricks, L., Jenkins-Tucker, S., Sterling, E., DiClemente, R. & Lorig, K. (2010). The Health and Recovery Peer (HARP) Program: A peer–led intervention to improve medical self-management for persons with serious mental illness. Schizophrenia Research, 118(1-3), 264-270.

doi:10.1016/j.schres.2010.01.026

Fukui, S., Davidson, L., Holter, M., & Rapp, C. (2010). Pathways to Recovery (PTR): impact of peer-led group participation on mental health recovery outcomes. Psychiatric Rehabilitation Journal, 34(1), 42-48. doi:10.2975/34.1.2010.42.48

Garber-Epstein, P., Zisman-Ilani, Y., Levine, S., & Roe, D. (2013). Comparative Impact of Professional Mental Health Background on Ratings of Consumer Outcome and Fidelity in an Illness Management and Recovery Program. Psychiatric Rehabilitation Journal, 36(4), 236-242. doi:10.1037/prj0000026

Gilbert, M. M., Chamberlain, J. A., White, C. R., Mayers, P. W., Pawsey, B., Liew, D., Musgrave, M., Crawford, K. & Castle, D. J. (2012). Controlled clinical trial of a self- management program for people with mental illness in an adult mental health service - the Optimal Health Program (OHP). Australian Health Review, 36(1), 1-7.

Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 129-137). Lund: Studentlitteratur.

Higgins, A., Callaghan, P., deVries, J., Keogh, B., Morrissey, J., Nash, M. & Carter, T. (2012). Evaluation of mental health recovery and Wellness Recovery Action Planning

education in Ireland: a mixed methods pre-postevaluation. Journal of Advanced Nursing, 68(11), 2418-2428. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05937.x

Holm, A. L., & Severinsson, E. (2014). Reflections on the ethical dilemmas involved in promoting self-management. Nursing Ethics, 21(4), 402-413.

doi:10.1177/0969733013500806

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I: M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur. Lorig, K., Ritter, P., Pifer, C. & Werner, P. (2014). Effectiveness of the Chronic Disease Self-

Management Program for Persons with a Serious Mental Illness: A Translation Study. Community Mental Health Journal, 50(1), 96-103. doi:10.1007/s10597-013-9615-5 Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B.

Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.

Lucock, M., Barber, R., Jones, A., & Lovell, J. (2007). Service users' views of self-help strategies and research in the UK. Journal of Mental Health, 16(6), 795-805. Doi: 10.1080/09638230701526521

Lucock, M., Gillard, S., Adams, K., Simons, L., White, R., & Edwards, C. (2011). Self-care in mental health services: a narrative review. Health & Social Care in the Community, 19(6), 602-616. doi:10.1111/j.1365-2524.2011.01014.x

Marshall, S., Oades, L. & Crowe, T. (2009). Mental health consumers' perceptions of

receiving recovery-focused services. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 15(4), 654-659. doi:10.1111/j.1365-2753.2008.01070.x

Montgomery, P., Rose, D., & Carter, L. (2009). Patient health outcomes in psychiatric mental health nursing. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing, 16(1), 32-45.

doi:10.1111/j.1365-2850.2008.01327.x

Orem, D. E., (2001). Nursing- Concepts of practice (6 ed.). St. Louis. Mo: Mosby Orem, D. E., Renpenning, K. M. & Taylor, S. G. (2003). Self Care Theory in Nursing:

Pattyn, E., Verhaeghe, M., & Bracke, P. (2015). The gender gap in mental health service use. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 50(7), 1089-1095.

doi:10.1007/s00127-015-1038-x

Pratt, R., Halliday, E., & Maxwell, M. (2009). Professional and service-user perceptions of self-help in primary care mental health services. Health & Social Care in the Community, 17(2), 209-215. doi:10.1111/j.1365-2524.2008.00819.x

Priebe, G. & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.

Richardson, G., Gravelle, H., Weatherly, H. & Ritchie, G. (2005). Cost-effectiveness of interventions to support self-care: a systematic review. International Journal of Technology Assesment in Health Care 21(4), 423-432.

Scott, A., & Wilson, L. (2011). Valued identities and deficit identities: wellness recovery action planning and self-management in mental health. Nursing Inquiry, 18(1), 40-49. doi:10.1111/j.1440-1800.2011.00529.x

Seed, M. S., & Torkelson, D. J. (2012). Beginning the Recovery Journey in Acute Psychiatric Care: Using Concepts from Orem's Self-Care Deficit Nursing Theory. Issues in Mental Health Nursing, 33(6), 394-398. doi:10.3109/01612840.2012.663064

Stein-Parbury, J., Gallagher, R., Chenoweth, L. & Luscombe, G. M. (2012). Factors associated with good self-management in older adults with a schizophrenic disorder compared with older adults with physical illnesses. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 19(2), 146-153. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01767.

Egenvårdsföreskriften (SOSFS 2009:6). Hämtad den 21 januari 2016 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18922/2013-4- 17.pdf

Psykiatriska Riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad den 23

November 2015 från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf

van Hooft, S., Dwarswaard, J., Jedeloo, S., Bal, R. & van Staa, A.L. (2014). Four perspectives on self-management support by nurses for people with chronic conditions: A Q- methodological study. International Journal of Nursing Studies, 52(1), 157–166. doi:10.1016/j.ijnurstu.2014.07.004

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 19 mars 2016 från

Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Zou, H., Li, Z., Arthur, D. & Wang, H. (2014). Self-management in Chinese people with schizophrenia and their caregivers: A qualitative study on facilitators and barriers. International Journal of Mental Health Nursing, 23(4), 355-363.

BILAGA A

ENKÄTUNDERSÖKNING

Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientens egenvård vid psykisk ohälsa.

Frågorna vänder sig till dig som är sjuksköterska och arbetar inom psykiatrisk öppenvård. Det är inget krav att du behöver vara specialistsjuksköterska.

Mitt önskemål är att du svarar så utförligt som möjligt på frågorna. Det finns inga rätt eller fel svar på frågorna, det som är intressant är dina erfarenheter, upplevelser och tankar kring begreppet egenvård. Du är välkommen att ”tänka fritt”, ge exempel, vara skeptisk, komma med idéer och förslag. Vissa av frågorna är utformade med delfrågor, som stöd för reflektionen. Om du tycker att frågorna går in i varandra kan du hänvisa till tidigare svar. Svarsutrymmet växer när du skriver, det går även bra att spara dokumentet och återgå till enkäten om du behöver.

Resultatet kommer sedan att analyseras med en Fenomenografisk metod, vilket innebär att hitta likheter och skillnader mellan olika människors sätt att uppleva och förstå ett fenomen, i detta fall egenvård. Eftersom svaren ligger på ett USB minne, och returneras i frankerat kuvert, kommer du kunna vara helt anonym i dina svar.

1. Är du grundutbildad eller specialistutbildad psykiatrisjuksköterska: 2. Hur många år har du arbetat som sjuksköterska:

3. Vad innebär begreppet egenvård för dig? Vad innefattas i begreppet anser du? 4. Vilken betydelse, anser du, att egenvården har för människors hälsa/ohälsa? 5. Tänker du att det finns skillnader i människors sätt att bedriva egenvård utifrån

genus, etnicitet, klass, utbildningsnivå eller liknande? Beskriv gärna.

6. Vad tänker du om sjuksköterskans ansvar för att stödja patienternas egenvård? 7. Hur blir du uppmärksam på patientens behov av egenvård i din roll som

sjuksköterska? Ge gärna exempel. Varför är det viktigt att uppmärksamma just dessa tecken?

8. Vilka upplevelser och erfarenheter har du av att främja egenvård hos patienter med psykisk ohälsa? Vem för det på tal? Du, patienten, anhöriga eller någon annan? Hur kommer det sig?

9. På vilket sätt kan patientens förmågor och kapacitet påverka egenvården och hur kan dessa stöttas och tas tillvara?

10. Har ni några riktade interventioner kopplade till egenvård på mottagningen? Är de kopplade till några specifika symtom?

11. Följs interventionerna upp på något sätt? Hur?

12. Finns det några svårigheter eller hinder när det gäller egenvård vid psykisk ohälsa anser du? Beskriv gärna en situation och varför det är svårt.

13. Vilka möjligheter att främja patienters egenvård finns? Beskriv.

14. Vad tänker du om närståendes möjligheter att stötta patientens egenvård? Behövs det? Hur kan/skulle de närstående kunna involveras i patientens egenvård? Finns det svårigheter? Ge gärna exempel!

15. Finns det områden som du skulle vilja utveckla inom psykiatrin när det gäller patienternas egenvård? Varför tänker du att det är viktigt? Har du några idéer om du skulle vilja arbeta annorlunda?

16. Övriga reflektioner angående egenvård? 17. Hur var det att fylla i enkäten?

Jag vore tacksam om du kunde returnera USB enkäten i bifogat kuvert senast den……

Om du är intresserad av resultatet av studien eller har några andra frågor är du eller din enhet välkomna att kontakta mig på lpa15001@student.mdh.se, eller till

min handledare Lena Wiklund Gustin på lena.wiklund@mdh.se

Tack för att du tog dig tid!

BILAGA B

Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

Datum

Till Verksamhetschef xxx

Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie

Jag heter Luzita Pedernera och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med psykisk ohälsa.

Jag ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård tillfrågas att svara på en enkät med öppna frågor om egenvård. Vad det innebär för dem, hur de praktiskt tillämpar det i vården, hinder och möjligheter. Enkäten beräknas att ta ca 30 minuter att fylla i och kommer att ligga på ett USB minne som sedan returneras anonymt i frankerat kuvert.

Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.

Hantering av data och sekretess

All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt Personuppgiftslagen (PUL 1998:204).

Eventuell risk/nytta

Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid för att fylla i enkäten. Fördelar hänger samman med att kartlägga hur sjuksköterskor ser på att främja egenvård och hur det tillämpas i vården.

Forskning menar att främjandet av patienters egenvård är ett viktigt komplement till traditionell vård. Att stärka patienternas egna resurser och hjälpa dem att återta kontrollen över sitt liv på vägen mot återhämtning vid psykiatrisk ohälsa ses som en vist för både individen och samhället.

Information om studiens resultat

Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.

Ytterligare information lämnas av Luzita Pedernera

Lpa15001@student.mdh.se

073-556XXXXX

Handledare: Lena Wiklund Gustin

Lena.wiklund@mdh.se

Samtycke till genomförande av projektet, ”Egenvård vid psykisk ohälsa”

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.

Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,

_______________________________

Ort och datum

__________________________ _______________________________

BILAGA C

Tillfrågan om deltagande i studie ”Egenvård vid psykisk ohälsa”

Jag heter Luzita Pedernera och är student i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att främja egenvård vid psykisk ohälsa.

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Att delta i projektet skulle för din del innebära att svara på en enkätundersökning. Urvalet för att delta i studien vänder sig till sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård. Frågorna i enkäten kommer att ligga på ett USB minne och vara öppet utformade och be dig svara fritt och utförligt. När frågorna besvarats returneras USB minnet i bifogat frankerat kuvert och du är därmed anonym. Materialet kommer att behandlas med beaktande av sekretess vilket innebär att alla uppgifter kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av dem. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter. Datan kommer att analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan svaren, för att kunna identifiera olika kategorier och teman.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev. Om du vill delta, svara på bifogad enkät via USB-minnet, spara dina svar och sänd tillbaka i bifogat frankerat kuvert.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.

Med vänliga hälsningar

Luzita Pedernera, Sjuksköterska lpa15001@student.mdh.se Handledare: Lena Wiklund Gustin

Lena.wiklund@mdh.se