När forskaren informerade kring vad studien skulle handla om så var alla deltagare villiga att medverka. När det nämndes att deras namn kommer bytas ut och att deras identitet kommer att vara anonym så tyckte några att det inte gjorde något om namnen stod med. Detta är förvånande om de verkligen förstått vad det innebär att medverka i studien. En deltagare uttryckte vid senare tillfälle att denna varit med i liknande publikationer tidigare något som inte upplevdes som positivt. Det kändes motsägelsefullt då personen i fråga ändå valde att delta.
Information om vad några av dem jobbar med har plockats bort eftersom det eventuellt skulle kunna kopplas ihop med personerna. Det har varit svårt att välja om individernas jobb ska stå med eller inte. Det hade varit intressant att som läsare få en större inblick och se att det är många olika typer av människor som har medverkat, samtidigt som man vill att individerna ska få vara anonyma.
Vissa intervjufrågor kan ha upplevts som för personliga, men utan dessa var det svårt att lära känna dem på djupet och förstå hur individen upplever saker. Undersökningen vill få reda på information som formar studien men samtidigt inte göra någon skada för informanterna. Frågan om hur djupt man ska gå för att hjälpa individen att förstå problematiken utan att bli för personlig har varit svår i vissa lägen. Vissa informanter
41 har delat med sig av känsliga saker som har inträffat och som de burit länge på
inombords. Även om det skulle vara jobbigt för informanterna att läsa denna uppsats skulle den på samma sätt kunna vara en form av fortsatt motivation eftersom att de resultat som framkommit även diskuteras utifrån teorier och tidigare forskning som kopplas ihop med dem. För stunden kan det vara jobbigt men i längden ses som en vinst för individens egen utveckling och en hjälp mot ett större välbefinnande.
Slutsats
Denna studie har visat att det finns mer saker som är viktiga att arbeta med än bara vikten för att en individ ska må bra och även kunna gå ner i vikt. Fler människor borde lättare kunna ta del av liknande program för att förbättra sitt välbefinnande. Utifrån resultatet skulle det även gå att involvera psykologer eller liknande för att lösa de psykologiska delarna, då det inte är coachingens uppgift (Gjerde, 2012). Tidigare forskning menar att en förändring mot ett annat levnadssätt tar tid, månader upp till år (Faskunger, 2011). Detta program är endast 3 månader och skulle behöva utökas för att individerna ska få den förändring som de är ute efter. Individerna i studien upplevde att deras välbefinnande förändrades och vissa delar i vardagen ändrats. Likt denna studie ger även tidigare forskning stöd för att välbefinnande ändras efter fysisk aktivitet och bra kost (Fyss, 2015; NNR, 2012; Johansson, 2007).
Tidigare forskning visar att övervikten är ett problem. För att minska detta problem och främja hälsa behövs fler och mer varierande metoder inom detta område. Fortsatt forskning inom området skulle kunna innefatta att utveckla viktminskningsprogrammet och möta alla individers olika problem. För det psykologiska skydd som framkom under resultatet behövs kompetens inom andra områden än träning, hälsa och coaching i form av psykologer eller kuratorer. Det skulle vara intressant att jämföra förbättringen av välbefinnande och levnadsätt genom att arbeta med olika metoder. Man skulle till exempel kunna använda en experimentell design. Förslag på experiment är att ha två grupper där ena gruppen tränar och den andra blir coachad, eller att en grupp tränar och den andra gruppen får både träning och coaching. På så sätt skulle man kunna se vad som fungerar bäst och därefter utveckla bättre viktminskningsprogram.
42
Litteraturförteckning
Abrahamsson, L., Andersson, A., & Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB. Anderson, J., Konz, E., Frederich, R., & Wood, C. (2001). Long-term weight-loss maintenance: a meta-analysis of US studies. American journal of clinical
nutrition, 579-584.
Andersson, G., & Johrén, A. (2012). Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi. Health profile institut AB.
Brugård Konde, Å., Bjerselius, R., Haglund, L., Jansson, A., Pearson, M., Färnstrand, J. S., o.a. (2015). Råd om bra matvanor -risk- och nyttohanteringsrapport.
Livsmedelsverket.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Chandoevwit, W., & Thampanishvong, K. (2015). Valuing social relationships and improved health conditions among thai population. Journal of happiness studies, 2167-2189.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. New York: Routledge.
F, M. O., Pereira, C. A., & Caron-Lienert, S. R. (2016). Coaching and barriers to weight loss: an intergrative review. Diabetes, metabolic syndrome and obesity: targets
and therapy, 1-11
Faskunger, J. (2011). Motivation för motion. Stockholm: SISU idrottsböcker. Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan
http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea 1d3e/mal-for-folkhalsan Hämtat 23 04 2017
Folkhälsomyndigheten. (2013). Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling – elva målområden:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/socialt-och-praktiskt-stod/. Hämtat 23 04 2017
Folkhälsomyndigheten. (2011). Fysisk aktivitet kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk
rapport 2010. Östersund: statens folkhälsoinstitut.
43 Hassmén, P., Hassmén, N., & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Författarna
och bokförlaget Natur och Kultur.
Héroux, M., Watt, M., McGuire, K., & Berardi, J. (2016). A personalized, multi-platform nutrition, exercise, and lifestyle coachingprogram: A pilot in women.
Internet interventions, 16-22.
Johansson, U. (2007). Näring och hälsa: med speciella hänvisningar till
vegetarisk kost. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kåver, A. (2006). KBT i utveckling, En introduktion till kognitiv beteendeterapi (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Livsmedelsverket, 2012. Nordiska näringsrekommendationer -
rekommendationer om näring och fysisk aktivitet, s.l. : Statens livsmedelsverk
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Moreno, B., Crujeiras, A., Bellido, D., Sajoux, I., & Casanueva, F. (2016). Obesity treatment by very low-calorie-ketogenic diet at two years: reduction in visceral fat and on the burden of disease. Endocrine, 681-690.
Nilsson, B., & Waldemarson, A.-K. (2007). Kommunikation, samspel mellan
människor. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). Forskningsprocessen kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. Johanneshov: TPB.
Svedberg, L. (2012). Grupp-psykologi om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Svederberg, E., Svensson, L., & Kindeberg, T. (2001). Pedagogik i hälsofrämjande
arbete. lund: studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Bromma: CM-Gruppen AB. WHO. (2014). Basic document 48th edition.
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd48/basic-documents-48th-edition-en.pdf